Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Klimatpåverkande utsläpp

Förstoring
Diagram

Klimatpåverkande utsläpp i Sverige, i koldioxidekvivalenter och fördelade på samhällssektorer. Koldioxid, metan, dikväveoxid (=lustgas) och sex fluorerade gaser är medräknade i utsläppsmängden. Koldioxidekvivalenten är olika för olika gaser beroende på effekten av klimatpåverkan.

Greenhouse gas emissions in 1 000 tonnes of carbon dioxide equivalents.

Förstoring
  • 2 000–4 000 kg/inv
  • 4 000–6 000 kg/inv
  • 6 000–8 000 kg/inv
  • 8 000–10 000 kg/inv
  • > 10 000 kg/inv

Klimatpåverkande utsläpp som koldioxidekvivalenter från fossila bränslen per invånare år 2015, se vidare Metod. De stora skillnaderna mellan länen beror till stor del på utsläppen från några stora industrier. Sveriges två största stålverk ligger i Norrbottens och Södermanlands län. På Gotland ligger den största cementfabriken och i Västmanlands län den största kalkugnen.

Utsläppen fortsätter minska

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser har minskat med 26 procent mellan 1990 och 2016. Den långsiktiga utsläppsminskningen har framförallt skett sedan år 2003 och kan delvis förklaras av genomförda åtgärder och delvis av avstannad tillväxt inom industrin. Sveriges klimatpåverkande utsläpp var 52,9 miljoner ton år 2016. Jämfört med 2015 är det en minskning med 1,6 procent.

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Etappmålet till år 2020 innebär att de svenska utsläppen från den icke handlande sektorn ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990.

De utsläppsminskningar som skett hitills i Sverige beror på bland annat på:

  • övergång från oljeeldade värmepannor till el och fjärrvärme
  • ökad bioenergianvändning
  • utsläppsminskningar inom industrin
  • minskad deponering av avfall

Utsläppen från inrikes transporter minskar långsamt

Utsläppen från inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (exklusive markanvändning). År 2016 uppgick inrikes transporters utsläpp till 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket är 15 procent lägre än 1990. Jämfört med 2015 var utsläppen fem procent lägre under 2016.

De huvudsakliga faktorer som påverkar utsläppen är det totala trafikarbetet, vilka bränsletyper som används och fordonens energieffektivitet. Ökningen av biodrivmedel och energieffektivare fordon har gjort att utsläppen minskat men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökning i trafikarbetet.

Industrins utsläppsminskning har avstannat

Industrin står för an knapp tredjedel av Sveriges totala utsläpp (exklusive markanvändning). Järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier står för merparten av industrins utsläpp i dagsläget. Utsläppen från industrin består av utsläpp från tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel läckage i gasledningar).

Från 2014 och framåt har utsläppsminskningen från industrin stannat av vilket bror på att användningen av oljeprodukter inom massa- och pappersindustrin inte längre ökar. Mellan 2015 och 2016 har utsläppen ökat något på grund av konjunktursvängningar i övriga sektorer.

Jämfört med 1990 har dock utsläppen minskat med 19 procent. Pappers- och massaindustrin står för den största minskningen, men även livsmedelsindustri, kemiindustri, och metallindustrier har bland annat bidragit. Utsläppsminskningen beror delvis på att biobränsleanvändningen ökat och oljeanvändningen minskat, men även på ny processteknik inom bland annat kemiindustrin. Förändrade produktionsvolymer till följd av konjunkturförändringar inom de olika branschernas marknader har också påverkat utvecklingen. Utsläppen från raffinaderier och distribution av olja och gas har stabiliserats efter en lång tids ökning.

Flera sektorer har minskat sina utsläpp betydligt

Utsläppen från uppvärmning av bostäder och lokaler, genom egen förbränning, har minskat med hela 91 procent sedan 1990. År 2016 stod sektorn för två procent av Sveriges totala utsläpp. Minskningen beror på att användningen av olja i bostäder och lokaler nästan helt upphört, eftersom enskilda oljepannor till största delen har ersatts av fjärrvärme och eldrivna värmepumpar.

Trots ökad fjärrvärmeanvändning har utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion minskat sedan 1990, eftersom allt mindre fossila bränslen och allt mer biobränsle och avfall används.

Utsläppen från behandling av avfall (exklusive avfallsförbränning) har minskat med 65 procent jämfört med 1990. Utsläppen fortsätter att minska. Det beror främst på att deponiförbud samt deponiskatter lett till att mängden deponerat avfall minskat kraftigt. Även utvinning av deponigas bidrar till minskade utsläpp. En stor del av vårt avfall förbränns för att producera el och fjärrvärme.

Utsläppen från jordbruket har långsamt minskat sedan 1990. Utsläppen var ca 10 procent lägre 2016 jämfört med 1990. Minskningen sedan 1990 beror främst på färre djur, ökad produktivitet och minskad användning av mineralgödsel fram till 2012. De tre senaste åren har dock utsläppen från jordbruksmark åter ökat, på grund av ökad användning av mineralgödsel.

Ansvarig myndighet

Miljökvalitetsmål

Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet: