Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Klimatpåverkande utsläpp

Förstoring
Diagram

Klimatpåverkande utsläpp i Sverige, i koldioxidekvivalenter och fördelade på samhällssektorer. Koldioxid, metan, dikväveoxid (=lustgas) och sex fluorerade gaser är medräknade i utsläppsmängden. Koldioxidekvivalenten är olika för olika gaser beroende på effekten av klimatpåverkan.

Greenhouse gas emissions in 1 000 tonnes of carbon dioxide equivalents.

Förstoring
  • 2 000–4 000 kg/inv
  • 4 000–6 000 kg/inv
  • 6 000–8 000 kg/inv
  • 8 000–10 000 kg/inv
  • > 10 000 kg/inv

Klimatpåverkande utsläpp som koldioxidekvivalenter från fossila bränslen per invånare år 2015, se vidare Metod. De stora skillnaderna mellan länen beror till stor del på utsläppen från några stora industrier. Sveriges två största stålverk ligger i Norrbottens och Södermanlands län. På Gotland ligger den största cementfabriken och i Västmanlands län den största kalkugnen.

Utsläppen fortsätter minska

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Etappmålet till år 2020 innebär att de svenska utsläppen från den icke handlande sektorn ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990.

År 2015 var Sveriges utsläpp 53,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med mindre än en halv procent jämfört med 2014. Sedan 1990 visar trenden på minskande utsläpp av växthusgaser i Sverige. 2015 var utsläppen 25 procent lägre än år 1990. De långsiktiga minskningarna beror på åtgärder i flera sektorer, medan skiftningar i väder och konjunktur kan ge kraftiga mellanårsvariationer.

Minskningarna beror på bland annat på:

  • övergång från oljeeldade värmepannor till el och fjärrvärme
  • ökad bioenergianvändning
  • utsläppsminskningar inom industrin
  • minskad deponering av avfall

Utsläppsminskningen för inrikes transporter har avstannat

Utsläppen från inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (exklusive markanvändning). Utsläppen var nio procent lägre 2015 jämfört med år 1990. Utsläppen minskade mellan 2007 och 2012, men har varit nästan oförändrade de senaste tre åren.

Trendbrottet för de senaste tre åren förklaras av att minskningen av utsläppen från personbilar och lätta lastbilar har avstannat. Den energieffektivisering och övergång till biodrivmedel som sker räcker inte till för att motverka effekten av att mängden trafik ökar. Utsläppen från tunga fordon minskar sedan några år, efter två decennier av ökande utsläpp

Industrins utsläpp minskar stadigt men varierar med konjunkturen

Industrin står för 31 procent av Sveriges totala utsläpp (exkl. markanvändning). Utsläppen har minskat med 20 procent jämfört med 1990. Pappers- och massaindustrin står för den största minskningen, men även livsmedelsindustri, kemiindustri, och metallindustrier har bland annat bidragit.

Utsläppsminskningen beror delvis på att biobränsleanvändningen ökat och oljeanvändningen minskat, men även på ny processteknik inom bland annat kemiindustrin. Förändrade produktionsvolymer till följd av konjunkturförändringar inom de olika branschernas marknader har också påverkat utvecklingen. Utsläppen från raffinaderier och distribution av olja och gas har stabiliserats efter en lång tids ökning.

Järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier står för merparten av industrins utsläpp i dagsläget. Utsläppen från industrin består av utsläpp från tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt s.k. diffusa utsläpp (t.ex. läckage i gasledningar).

Flera sektorer har minskat sina utsläpp betydligt

Utsläppen från uppvärmning av bostäder och lokaler, genom egen förbränning, har minskat med 86 procent sedan 1990. Minskningen beror på att användningen av olja i bostäder och lokaler nästan helt upphört, eftersom enskilda oljepannor till största delen har ersatts av fjärrvärme och eldrivna värmepumpar.

Trots ökad fjärrvärmeanvändning har utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion minskat sedan 1990, eftersom allt mindre fossila bränslen och allt mer biobränsle och avfall används.

Utsläppen från behandling av avfall (exklusive avfallsförbränning) har mer än halverats sedan år 1990. Utsläppen fortsätter att minska. Det beror främst på att deponiförbud samt deponiskatter lett till att mängden deponerat avfall minskat kraftigt. Även utvinning av deponigas bidrar till minskade utsläpp. En stor del av vårt avfall förbränns för att producera el och fjärrvärme.

Utsläppen från jordbruket har långsamt minskat sedan 1990. Utsläppen var nio procent lägre 2015 jämfört med 1990. Minskningen beror främst på färre djur, ökad produktivitet och minskad användning av mineralgödsel fram till 2012. De tre senaste åren har dock utsläppen från jordbruksmark åter ökat, på grund av ökad användning av mineralgödsel.

Ansvarig myndighet

Miljökvalitetsmål

Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet: