Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Häckande fåglar i odlingslandskapet

Förstoring
Diagram

Populationsutveckling (index)  från år 2002 och framåt för häckande fåglar i odlingslandskapet.

Förstoring
  • <= 0,5
  • 0,5 - 0,75
  • 0,75 - 1
  • 1 - 1,25
  • > 1,25

Populationsstorlek (index) för häckande fåglar i odlingslandskapet år 2017 i förhållande till år 2002.

Minskning av antalet fåglar i jordbrukslandskapet

Indikatorn innehåller tre grupper av fåglar knutna till:

  • Höga naturvärden i odlingslandskapet i stort: tofsvipa (-), storspov (-), sånglärka (-), ladusvala (+), sydlig gulärla (+), stenskvätta (-), buskskvätta (-), törnsångare, törnskata, stare (-), hämpling (+), gulsparv (-), pilfink (+).
  • Ängs- och betsmarker: tofsvipa (-), storspov (-), ladusvala (+), stenskvätta (-), buskskvätta (-), törnsångare, törnskata, stare (-), hämpling (+), gulsparv (-).
  • Småbiotoper: stenskvätta, buskskvätta (-), törnsångare, törnskata, stare (-), hämpling (+), gulsparv (-)

Dessa gruppers populationsutveckling har sedan analyserats baserat på data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter för åren 2002-2017 (www.fageltaxering.lu.se).

Plus- eller minustecken visar på statistiskt säkerställda ökningar (+) eller minskningar (-) för de enskilda arterna. För arter utan efterföljande tecken finns ingen säkerställd förändring under perioden.

För den analyserade perioden finns statistiskt säkerställda minskningar för samtliga grupper; höga naturvärden i odlingslandskapet i stort (-0,7 % per år), med arter knutna till ängs- & betesmarker (-1,4 % per år) och småbiotoper (-1,4 % per år). För alla tre grupperna var index relativt oförändrade från 2016 till 2017. 2017 års index låg 7 % under (alla arter), 23 % under (ängs- & betesmarker) och 23 % under (småbiotoper) startårets värde (1). I samtliga fall var årets index statistiskt skilda från startårets värden, och i samtliga fall var 2017 års index mycket nära de lägsta som noterats under serien. Gruppen jordbruksfåglar i sin helhet är den som det genomgående gått allra sämst för i Sverige 2002-2017. Det finns inte heller några direkta tecken på att den negativa utvecklingen skulle vara på väg att brytas. Mönstren ser lika negativa ut under de allra senaste tio åren som de har gjort under hela perioden.

 

 

 

 

Ansvarig myndighet

Miljökvalitetsmål

Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet:

Indikatorn är även viktig för uppföljningen av: