Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Häckande fåglar i odlingslandskapet

Förstoring
Diagram

Populationsutveckling (index)  från år 2002 och framåt för häckande fåglar i odlingslandskapet.

Förstoring
  • <= 0,5
  • 0,5 - 0,75
  • 0,75 - 1
  • 1 - 1,25
  • > 1,25

Populationsstorlek (index) för häckande fåglar i odlingslandskapet år 2016 (i förhållande till år 2002).

Minskning av antalet fåglar i jordbrukslandskapet

För den analyserade perioden finns statistiskt säkerställda minskningar för samtliga grupper; höga naturvärden i odlingslandskapet i stort (-0,7 % per år), med arter knutna till ängs- & betesmarker (-1,4 % per år) och småbiotoper (-1,4 % per år). För alla tre grupperna var index relativt oförändrade från 2015 till 2016. 2016 års index låg tio % under (alla arter), 24 % under (ängs- & betesmarker) och 23 % under (småbiotoper startårets värde (1). I samtliga fall var årets index statistiskt skilda från startårets värden, och i samtliga fall var 2016 års index mycket nära de lägsta som noterats under serien. Gruppen jordbruksfåglar i sin helhet är den som det gått genomgående sämst för i Sverige 2002-2016.

Indikatorn innehåller tre grupper av fåglar knutna till:

  • Höga naturvärden i odlingslandskapet i stort: tofsvipa (-), storspov (-), sånglärka (-), ladusvala (+), sydlig gulärla (+), stenskvätta (-), buskskvätta (-), törnsångare, törnskata, stare (-), hämpling, gulsparv (-), pilfink (+).
  • Ängs- och betsmarker: tofsvipa (-), storspov (-), ladusvala (+), stenskvätta (-), buskskvätta (-), törnsångare, törnskata, stare (-), hämpling, gulsparv (-).
  • Småbiotoper: stenskvätta, buskskvätta (-), törnsångare, törnskata, stare (-), hämpling, gulsparv (-)

Dessa gruppers populationsutveckling har sedan analyserats baserat på data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter för åren 2002-2016 (www.fageltaxering.lu.se

).

Plus- eller minustecken visar på statistiskt säkerställda ökningar (+) eller minskningar (-) för de enskilda arterna. För arter utan efterföljande tecken finns ingen säkerställd förändring under perioden.

 

 

 

 

Ansvarig myndighet

Miljökvalitetsmål

Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet:

Indikatorn är även viktig för uppföljningen av: