Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Växtskyddsmedel

Förstoring
Diagram

Riskindikatorer jämfört med antal hektardoser för växtskyddsmedel under åren 1988–2016, uttryckt som ett index med 1988 som basår, för att visa den relativa förändringen över tiden (index1988=100).

Riskerna med växtskyddsmedel har minskat

Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk mot svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter (ogräs). Riskindikatorerna speglar trender i hälso- och miljöriskerna med växtskyddsmedel på längre sikt. Hektardosen är kvoten mellan såld mängd och rekommenderad dos, i kg eller liter per hektar, och beräknas för varje preparat.

Försålda mängder till jordbruket, inklusive frukt- och trädgårdsodling, minskade 2016 med 201 ton till 1 619 ton. Ogräsmedel inom jordbruket ökade med 12 ton, samtidigt som svampmedlen minskade med 146 ton. Användningen av växtskyddsmedel har inte minskat sett över hela perioden, även om en nedgång syns 2016. Den ökning i antal hektardoser som ses från mitten av 90-talet innebär att intensiteten i användningen av växtskyddsmedel har ökat. Det beror bland annat på förändrade grödval där växtföljderna ur växtskyddssynpunkt blivit sämre.

Sett i ett längre perspektiv har hälso- och miljöriskerna, uttryckt som index, minskat. Detta gäller särskilt hälsoriskindex. Jämfört med basåret 1988 har de beräknade hälso- och miljöriskerna för 2016 minskat till 28 respektive 48 procent. För miljöriskindex ses en tydlig uppgång under åren 2011-2014, en ökning som i stort sett följer ökningen i antal hektardoser. Miljöriskindex har därefter minskat mellan 2014 och 2016 vilket beror på att några ämnen med höga miljöriskpoäng, till exempel MCPA och indoxacarb, minskade i försäljning.

Den huvudsakliga minskningen i riskindex ligger i början av tidsperioden, vilken sammanfaller med de så kallade halveringsprogrammen. Mängden aktiv substans skulle enligt de politiska programmen minskas till hälften en första gång under femårsperioden 1986-1990 och därefter en andra gång till 1996, genom omregistrering, information, rådgivning och utbildning. Omregistreringsarbetet medförde en övergång till medel med mindre risker. Över de senaste 15-20 åren kan man inte se någon generell minskning i riskindex för hälsa eller miljö.

Fluktuationerna 1994/1995, 1999/2000, 2003/2004, 2008/2009 och 2014/2015 kan förklaras med att den försålda mängden förskjutits mellan åren på grund av hamstring och speglar därför inte den faktiska användningen under samma år och därmed inte heller riskerna för varje enskilt år.

I ett längre perspektiv krävs genomgripande förändringar för att komma bort från det kemikalieberoende som livsmedelsproduktionen nu vilar på, vilket förutsätter insatser för att utveckla och införa alternativ till kemisk bekämpning.

Ansvarig myndighet

Miljökvalitetsmål

Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet: