Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Tillförsel av kväve till kusten

Förstoring
Diagram

Tillförsel av kväve från svenska vattendrag till havsområden 1969–2016 (ton per år).

Förstoring
  • Liten cirkel 7500 ton
  • Stor circel 30000 ton

Tillförsel av kväve från svenska vattendrag till havsområden under år 2016 (ton per år).

Fortsatta åtgärder krävs för att minska belastningen

En allt för stor tillförsel av kväve från jordbruk, industrier, hyggen, reningsverk och atmosfäriskt nedfall leder till övergödning av havet. Detta kan orsaka förändringar i ekosystemet med till exempel kraftiga algblomningar och försämrad syresättning av bottenvattnet som följd.

Under perioden 1969–2016 transporterades årligen runt 60 000 - 150 000 ton kväve till kusterna via vattendrag. Variationen mellan år beror främst på skillnaden i vattenföring. Vid hög vattenföring transporteras mer kväve. Åren 1981–1988 och 1998–2002 hade hög vattenföring medan 1976, 1996 och 2003 var utpräglade torrår. Överlag var den vattenburna belastningen under 2016 lägre än de senaste åren, vilket beror på mindre nederbörd och lägre vattenföring.

Ingen tydlig minskning av kvävebelastningen kan ses under de 40 år som mätningar gjorts, trots att både jordbrukets kvävegödsling och industriernas och avloppsreningsverkens kväveutsläpp har minskat under senare år. Delvis kan det förklaras med en generellt ökad vattenföring under tidsperioden.

Vattenburen kväve som når havet kommer från olika källor: markens läckage av kväve utgör en stor del av den totala transporten via vattendrag. Stora mängder lagrad kväve i marken, grundvattnet och sjöarnas sediment läcker ut. Processen är komplicerad, vilket gör det svårt att se direkta resultat i form av minskade transporter till havet.

 

Ansvarig myndighet

Miljökvalitetsmål

Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet:

Indikatorn är även viktig för uppföljningen av: