Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Åtgärder regional/kommunal nivå

Region Gotland har i projektform bedrivit tillsyn vid växthus och plantskolor[1]. De har kontrollerat förvaring, hantering och spridning av växtskyddsmedel. Länsstyrelsen har utbildat lantbrukare i hur bekämpningsmedel får användas för att minska andelen bekämpningsmedelsrester i grund- och ytvatten.  Under år 2016 har 133 behörighetscertifikat utfärdats. 

Region Gotland har beslutat om ett nytt miljöprogram[2] med ett fokusområde som kopplar till Giftfri miljö och heter Lätt att göra rätt – hållbara val med de övergripande målen:

• Hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi ger hållbar tillväxt på Gotland.

• Samhället bidrar till giftfria kretslopp.

Barn- och utbildningsförvaltningen på Gotland har en handlingsplan för en Giftfri förskola. Länsstyrelsen har under 2016 redovisat för läkemedelskommittén vilka återfynd av läkemedelssubstanser som gjorts vid mätningarna i yt- och grundvatten på Gotland. Underlaget har använts av hälso- och sjukvårdsförvaltningen i arbetet med deras handlingsplan inom miljöprogrammet. 

Länsstyrelsen har i samarbete med Upphandlingsmyndigheten genomfört en dag om hållbar upphandling inom Länsstyrelsens handlingsplan för Giftfri vardag. Där deltog inköpare, upphandlare, näringsliv, beslutsfattare och politiker, som fick lära sig mer om att ställa miljökrav vid upphandling.

Alla konsumenter har rätt till information om vad en vara innehåller[3]. Någon särskild satsning för att informera om det har inte genomförts i länet.

I arbetet med förorenade områden har bland annat undersökningar i Visby hamn genomförts, och även en undersökning av Marmorbrottet, ett nedlagt kalkbrott där man bränt kablar,  slutförts. 

Länsstyrelsen i Gotlands län låter gemensamt med Naturvårdsverket analysera olika ämnen varje år för att få en uppfattning om möjliga regionala skillnader och halter[4]. I senaste rapporten redovisas ett regeringsuppdrag kring undersökning av bekämpningsmedel och högfluorerade ämnen (PFAS)[5]. På Gotland analyserades yt- och grundvatten. En slutsats är att de bekämpningsmedel som återfinns i grundvatten ofta redan är förbjudna substanser, medan de som hittas i ytvatten används idag. Halterna av växtskyddsmedel i de gotländska vattendrag som undersökts är låga och lägre än på fastlandet. Prover från Gotland visar att halterna av PFAS i Region Gotlands dricksvattentäkter är låga. Förhöjda halter finns vid Visby flygplats. PFAS kommer från punktkällor, främst brandövningsplatser, och kan vara en risk för människors hälsa och miljön. Ett fortsatt arbete för att undersöka var de finns och åtgärda föroreningarna behövs.  Läs gärna mer om vad som analyserats i vatten i VISS, Vatteninformationssystem Sverige[6]

Region Gotland följer ett antal indikatorer som visar förändringen över tid. De följer förskrivning av antibiotika[7], farligt avfall insamlat från hushåll på Gotland[8] och tungmetaller i avloppsslam [9].

Åtgärder näringsliv

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har drivit ett projekt nationellt för att förmå Svenska Kraftnät att gräva upp de kreosotfundament som lagts på medlemmars marker. Energimarknadsinspektionen har beslutat att de fundament som använts för att förankra kraftledningsstolparna ska grävas upp. Därmed kommer stora mängder giftigt kreosot att tas bort. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. På Gotland pågår fortlöpande arbete med tillsyn och information från myndigheterna för att minska risker med kemikalier. Initiativ från näringsliv och privata aktörer blir vanligare. Arbetet ger resultat, på mycket lång sikt. Att det saknas kunskap om kemiska ämnen i miljön, och att vissa ökar och andra minskar, gör att utvecklingen i miljön bedöms som oklar. 

Vi lever idag i ett kemikaliesamhälle där användningen av kemikalier är starkt kopplad till vår livsstil. De finns i mat, leksaker, kläder, elektronik, kosmetika och de byggprodukter våra hus är tillverkade av. Många kemikalier kan långsamt läcka från varorna under deras livstid, till exempel från kläder och elektronik. De skadliga kemikalierna hamnar ofta i avloppet och kan förorena sjöar och vattendrag.  På Gotland har olika kemikalier undersökts genom åren vid utloppet av Gothemsån samt från Visby avloppsreningsverk. Resultaten visar att många kemikalier återfinns i avloppsvatten och i mätbara halter i Gothemsån[10]. Trots att läckaget från en enskild vara kan verka försumbar, gör de stora volymerna av varor att det totala läckaget kan vara betydande och orsaka skador i miljön. Människor kan sedan utsättas för kemikalier genom att de återfinns i livsmedel eller vatten. Barn och kvinnor i fertil ålder är särskilt känsliga för miljögifter. För många ämnen som förekommer på marknaden saknas i nuläget grundläggande kunskap om ämnenas miljö- och hälsoskadliga egenskaper. Informationen om ämnens förekomst i varor är också bristfällig. Därmed försvåras kemikaliekontroll och förebyggande åtgärder. För vissa ämnen minskar halterna i miljön och i människor. För andra ämnen ökar halterna, men för det stora flertalet saknas i nuläget kunskap om hur de förändras. Samtidigt dyker nya ämnen upp kontinuerligt.

För att minska miljö- och hälsoproblem från konsumtionssamhället krävs att åtgärder vidtas regionalt, nationell och internationellt. Det tar emellertid tid att få till stånd de viktiga förändringar som krävs, och det tar lång tid innan resultat syns. Det finns behov av ökad tillsyn. Inköpare och konsumenter behöver bli mer medvetna om kemiska risker för att kunna göra övervägda miljöval. Ett ökat intresse för cirkulär ekonomi och återbruk märks även på Gotland. Ett exempel är allmänhetens ökade intresse för klädbytardagar.

För förorenade områden är det statliga anslaget för efterbehandling avgörande för att åtgärder sker. Åtgärder på objekt där ansvarig saknas är helt beroende av det särskilda anslag som Naturvårdsverket förvaltar och som länsstyrelser kan söka bidrag från. Genom egen operativ tillsyn, aktiv tillsynsvägledning gentemot kommuner och ökat samarbete i nätverk med andra länsstyrelser, förväntas andelen förorenade områden som åtgärdas av ansvarig öka.

Referenser