Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att inget av målen nås på Gotland till år 2020, med idag beslutade åtgärder och styrmedel. För miljömålet Ingen övergödning går utvecklingen i positiv riktning, medan Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt.

Trots att mycket görs inom många områden, är slutsatsen att inget av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer är möjliga att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställningsarbetet går framåt och potentialen för vindenergi och biogas är stor.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt.

Det görs mycket arbete för att nå miljömålet Giftfri miljö, men det saknas tillräcklig kunskap om kemiska ämnen i miljön. Kemikalier från vår dagliga konsumtion återfinns i grund- och ytvatten.

Tillgången till bra grundvatten på Gotland är ingen självklarhet, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Under året har undersökning av enskilda brunnar visat att ungefär en tredjedel periodvis har för höga bakteriehalter. Gotlands utdikade landskap med snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer påverkar både det biologiska livet och tillgången till vatten.   Omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar. För att uppfylla målet krävs stora samordnade insatser på både nationell och internationell nivå.

Skogsstyrelsen, som bedömer miljökvalitetsmålet Levande skogar, har bedömt att målet inte kan nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Skogsmiljöer med höga naturvärden minskar genom avverkning och otillräcklig skötsel.

Arbetet med planeringunderlag och styrdokument som bidrar till En god bebyggd miljö går fortsatt framåt, men den glesa bebyggelsestrukturen gör att satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur fortsatt är en utmaning.

Det försenade nya Landsbygdsprogrammet påverkar flera av miljömålen negativt och kulturmiljö är nedprioriterat i det svenska landsbygdsprogrammet. Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap. Storskaligheten i lant- och skogsbruk bidrar till en negativ trend för biologisk mångfald.

 

?

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Under det senaste året har Region Gotland i projektform bedrivit tillsyn vid drivmedelsanläggningar och fordonstvättar. Vid dessa verksamheter har kemikaliehanteringen kontrollerats. Region Gotland har också inom ett tillsynsprojekt vid lantbruk kontrollerat bekämpningsmedel. Fokus har legat på att förebygga spridning och att kontrollera den nya lagstiftningen om integrerat växtskydd (IPM) samt granskningen av växtskyddsmedel och dess användningsvillkor. Mer om projekten finns på Regionens hemsida[1].

Under hösten 2015 utförs tillsyn hos tatuerare. Vid inspektion kommer bland annat kontroll av hantering av färger och vad de innehåller att ingå. Regionen har även under året genomfört tillsyn vid förskolor och där bland annat kontrollerat kemikaliehanteringen.

Under år 2014 informerade Region Gotland alla förskolechefer på Gotland om kemikalier i förskolemiljö. År 2015 beslutade Barn- och utbildningsförvaltningen att anta en handlingsplan för en Giftfri förskola på Gotland.

Länsstyrelsen har i samarbete med Studieförbundet Bilda genomfört två öppna föreläsningar där den ena handlade om kemikalier i vardagen och den andra om konsumtion.

Alla konsumenter har rätt till information om vad en vara innehåller[2]. Någon särskild satsning för att informera om det har inte genomförts i länet.

I arbetet med förorenade områden har Länsstyrelsen identifierat ca 1000 potentiellt förorenade platser på Gotland. Av dessa har ca 300 prioriterats från klass 1 – 4 enligt den så kallade MIFO-modellen[3]. Totalt har 17 platser bedömts i högsta prioklass, 1. Under år 2015 har sanering av en kemtvätt i Visby påbörjats, för att skydda grundvattnet från äldre förorening av perkloretylen. En ny teknik används och bedöms fungera bra. Sanering av en brädgård pågår också. Sedan tidigare är fyra av objekten i högsta klassen sanerade. Alla övriga klass 1-objekt utom ett, har undersökts åtminstone översiktligt. De flesta av klass 1-objekten är små men den känsliga grundvattensituationen på Gotland medför att även små objekt klassas relativt högt.

Länsstyrelsen i Gotlands län låter gemensamt med Naturvårdsverket[4] och andra länsstyrelser analysera olika ämnen varje år för att få en uppfattning om i vilka halter de återfinns och om det finns regionala skillnader. På Gotland har prov oftast tagits från utloppet av Gothemsån samt från Visby avloppsreningsverk. Resultaten visar att många kemikalier återfinns i avloppsvatten och i mätbara halter i Gothemsån[5]. Under 2014 togs prov för analys av läkemedel och de hittades både i Gothemsån, där de troligen kommer från enskilda avlopp, och i utloppet från Visby avloppsreningsverk. Det bedöms inte finnas några risker för människor med de halter som uppmätts, däremot saknas kunskap om och hur läkemedel påverkar vattenlevande organismer. Bekämpningsmedel undersöks varje år genom stickprov i tre ytvatten på Gotland. Provtagningarna visar att halterna har blivit lägre undantaget enstaka tillfällen. I grundvattnet återfinns också bekämpningsmedel i låga halter. Läs gärna mer om vad som analyserats i vatten i VISS, Vatteninformationssystem Sverige[6].

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till år 2020. På Gotland pågår fortlöpande arbete med tillsyn och information från myndigheterna för att minska risker med kemikalier. Arbetet ger resultat, men på mycket på lång sikt. De särskilda satsningar som gjorts på inventering och sanering av förorenad mark har börjat visa på resultat inom länet, vilket är positivt. Att det saknas kunskap om kemiska ämnen i miljön, och att vissa ökar och andra minskar, gör att utvecklingen för målet bedöms som oklar.

Vi lever idag i ett kemikaliesamhälle där mycket av miljöproblemen kommer från den globala användningen av skadliga kemikalier i alla varor. Användningen av kemikalier är starkt kopplad till vår livsstil. De finns i mat, leksaker, kläder, elektronik, kosmetika och de byggprodukter våra hus är tillverkade av. Många kemikalier kan långsamt läcka från varorna under deras livstid, till exempel från kläder och elektronik. De skadliga kemikalierna hamnar ofta i avloppet och kan förorena sjöar och vattendrag. Trots att läckaget från en enskild vara kan verka försumbar, gör de stora volymerna av varor att det totala läckaget kan vara betydande och orsaka skador i miljön. Människor kan sedan utsättas för kemikalier genom att de återfinns i livsmedel eller vatten. För de flesta ämnen som förekommer på marknaden saknas i nuläget grundläggande kunskap, både om ämnenas miljö- och hälsoskadliga egenskaper och om hur ämnena används. Informationen om ämnens förekomst i varor är också bristfällig. Därmed försvåras kemikaliekontroll och förebyggande åtgärder. För vissa ämnen minskar halterna i miljön och människor. För andra ämnen ökar halterna, men för det stora flertalet saknas i nuläget kunskap om halter och hur de förändras. Samtidigt dyker nya ämnen upp kontinuerligt.

För att minska miljö- och hälsoproblem från konsumtionssamhället krävs att åtgärder vidtas regionalt, nationell och internationellt. Det tar emellertid tid att få till stånd de viktiga förändringar som krävs. Det finns behov av ökad tillsyn av kemiska produkter och farliga ämnen i varor och stort behov av information. Inköpare och konsumenter behöver bli mer medvetna om kemiska risker, både för att kunna ställa krav på företag och för att kunna göra övervägda miljöval.

För förorenade områden är det statliga anslaget för efterbehandling avgörande för att åtgärder sker. Åtgärder på objekt där ansvarig saknas är helt beroende av det särskilda anslag som Naturvårdsverket förvaltar och som länsstyrelser kan söka bidrag från. Med nuvarande takt i efterbehandlingsarbetet kommer den här delen av miljömålet inte att nås, anslagen behöver öka. Genom egen operativ tillsyn, aktiv tillsynsvägledning gentemot kommuner och ökat samarbete i nätverk med andra länsstyrelser förväntas andelen förorenade områden som åtgärdas av ansvarig öka. Även i det arbetet är Länsstyrelsen beroende av Naturvårdsverket anslag.


[2] konsument.kemi.se/bra-att-veta/din-ratt-att-fa-information

[3] www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Fororenade-omraden/Att-inventera-fororenade-omraden/

[4] www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/

[5] Miljögiftsscreening på Gotland 2006-2009, Rapporter om natur och miljö, Nr 16, 2009. Länsstyrelsen i Gotlands län

Pil uppåt smiley saknas Giftfri miljö i Gotlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas