Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Kalmar läns miljömål?

På flera håll har det gjorts många och bra insatser inom miljöområdet under det gångna året. Ändå är det endast Frisk luft som ser ut att kunna nås till 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast ett, Frisk luft, som är nära att nås idag och som bedöms kunna nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Det har inte gjorts några ändringar i bedömningarna sedan 2014. Även om framsteg har gjorts på flera håll så är effekterna av dessa ännu för små för att göra skillnad i bedömningarna.  

Kalmar län är ett län med höga natur- och kulturmiljövärden och de gröna näringarna är mycket viktiga för länet. Här finns mycket potential om vi lyckas öka medvetenheten om sambanden mellan jord-och skogsbruk, livsmiljö, livsmedel och konsumtion. Genom att arbeta för ökad biologisk mångfald och värna natur– och kulturmiljöer i skog och odlingslandskap gynnas ekosystemtjänster som ökar produktionen samtidigt som friluftsliv och turism kan bli en kompletterande näringsgren i det gröna företagandet. De miljömål som inriktar sig mot biologisk mångfald och natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet visar dock en negativ trend i utvecklingen. Risken är att tillståndet i miljön ytterligare försämras med det nya landsbygdsprogrammet som saknar de stöd som tidigare fanns för skötsel av landskapselement.

För flera mål saknas fortfarande kunskapsunderlag och övervakningar som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Vi kan dock notera att de ekonomiska styrmedel som finns idag för att genomföra åtgärder är otillräckliga.

Finansieringsmöjligheter och ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden. Lika viktigt är arbetet med att förändra människors attityder och beteenden. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera och agera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen. Sedan hösten 2015 har länet ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen; ”En hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar län”, som innehåller 98 åtgärder. Genomför vi dessa och samtidigt fortsätter det miljöarbete som redan pågår har vi tagit ett stort kliv närmare möjligheten att nå miljömålen i länet.

Med åtgärdsprogrammet hoppas vi att det ska bli lättare att gå från ord till handling. Nu startar dialogen med alla aktörer i länet som i sin vardag kan bidra till ett mer konkret miljömålsarbete. Vi hoppas på ett positivt gensvar för att jobba med åt-gärderna från länets kommuner, företag och organisationer – och låt oss göra det tillsammans!

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

De viktigaste faktorerna som påverkar måluppfyllelsen är arbetet med skydd, skötsel och restaurering av naturmiljöer för förbättrad vattenkvalitet, hållbar samhällsplanering, jord- och skogsbrukets miljöhänsyn samt ekonomiska förutsättningar för betesdrift.

Förutsättningarna för arters överlevnad och resilienta ekosystem förstärks genom en fungerande grön infrastruktur. En sådan inbegriper hela spektrat av gröna områden, anlagda grönytor såväl som naturområden och de flesta naturtyper och succesiva övergångar mellan dessa. Det saknas en regional handlingsplan för detta.

Arbetet med skogsskydd bygger på den skogsstrategi som utgår från var i landskapet det finns hög andel värdekärnor av olika skogstyper, men strategier behöver omfatta flera naturtyper. Diskrepans råder mellan nationell och regional prioritering då Länsstyrelsens arbete med områdesskydd av resursskäl nedprioriterats. Sammantaget saknas resurser för att skydda länets värdefulla miljöer.

Restaureringar av miljöer sker men i begränsad omfattning, exempelvis genom det EU-finansierade Sand Life-projektet.[1] Under 2015 har återskapande av sandmiljöer även skett med hjälp av landsbygdsprogrammet (specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden) samt biologisk återställningsmedel i kalkade vatten. Skötsel av skyddade områden bör ske genom en förvaltning där resultat av tidigare åtgärder får styra fortsatta insatser. Uppföljning av insatser och revideringar av skötselplaner sker dock i för begränsad omfattning.

Av länets vattenförekomster bedöms samtliga kustvatten, 50 procent av sjöarna och 85 procent av vattendragen ha sämre än god ekologisk status. Nästan tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv saknar nationellt gynnsam bevarandestatus. Stöd för att anlägga skyddszoner mot vatten har försvunnit vilket också påverkar den gröna infrastrukturen negativt.

Kalmar län har runt hälften av Sveriges rödlistade arter. Det finns inget som talar för att antalet rödlistade och hotade arter i länet minskar. De processer som är orsaken till att så många arter är rödlistade och hotade fortgår. Enligt ArtDatabanken har situationen i stort inte förbättrats mellan åren 2005 och 2015. [2]

Länsstyrelsens trädinventering visar stora behov av skötselåtgärder av gamla träd som nu riskerar att dö i förtid, 60 procent av drygt 15 000 ekar har bedömts ha åtgärdsbehov. Flera fågelarter minskar i Kalmar läns ytterskärgård[3] och på Ölands strandängar.[4] Flera vanliga arter är fortfarande på tillbakagång, till exempel olika fåglar i jordbrukslandskapet.

Kunskapen om främmande arter och deras påverkan på biologisk mångfald i länet är dåligt känd.Resultaten av kultstödets [5] försvinnande samt biotopskyddsbestämmelsernas förändring är ännu okända men påverkar mängden hävdade biotoper och det biologiska kulturarvet i negativ riktning.

Strategiska planeringsunderlag för tätortsnära natur inklusive vattenområden på kommunal nivå har inte tagits fram i den takt som krävs och de får inte alltid genomslag i översiktsplanerna. Det krävs ytterligare metodutveckling och fler miljömålsindikatorer för att kunna utvärdera målet fullt ut.

Analys och bedömning

För att nå målet krävs att livsmiljöer och arter har en status och utbredning som medger långsiktigt bevarande av dess värden. Naturkapitalet behöver användas på ett hållbart sätt.

Trots att mycket görs för att bevara och återfå rika miljöer för länets växter och djur bedöms inga av de andra gröna miljökvalitetsmålen kunna nås till 2020. Därmed bedöms det inte heller möjligt att nå Ett rikt växt- och djurliv till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Långsiktigt funktionella landskap förutsätter omfattande förstärkning av bevarandet av befintliga naturmiljöer, liksom restaureringar av naturtyper där tillbakagången i areal och/eller kvalitet gått för långt. Det finns till exempel för liten andel gammal skog och för få gamla träd i landskapet, nedläggning av lantbruk i skogs- och mellanbygden får negativ igenväxning som följd och många vattenmiljöer är påverkade av övergödning samt fysiska förändringar.

Det saknas metoder och underlag för bedömning av flertalet preciseringar. Analyser av miljöer och grön infrastruktur bör framöver fokuseras på regionalt särskilt viktiga områden och aspekter.

Många livsmiljöer har minskat kraftigt i antal och utbredning. Den negativa trenden fortsätter och ibland har tillbakagången i areal och/eller kvalitet gått för långt. Det finns till exempel för liten andel gammal skog och för få gamla träd i landskapet. Nedläggning av lantbruk i skogs- och mellanbygden får igenväxning som följd.

Landsbygdsprogrammet har många gånger likriktat skötseln av betesmarker vilket medfört negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Bland annat missgynnas länets viktiga sandiga och träd- och buskrika betesmarker samt även blomrika miljöer, som har minskat. Fragmenteringen och förlusten av livsmiljöer är stor både i skogs- och odlingslandskapet och därmed finns en stor utdöendeskuld.

Behovet av att restaurera och återskapa livsmiljöer är stort. De senaste årens nedskärningar av medel för åtgärder har gjort att insatserna istället minskat. Länets resurstilldelning för arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter uppgår endast till 16 procent av det som skulle krävas för att genomföra de åtgärder som länet berörs av. För restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd är medel från landsbygdsprogrammet, lokala naturvårdsprojekt, LONA, och lokala vattenvårdsprojekt, LOVA viktiga.

Arbetet med bevarande och skydd av biologisk mångfald måste ses ur ett landskapsperspektiv, vilket innebär att befintliga skyddsområden måste kompletteras med förstärkning av de biologiska kvaliteterna i vardagslandskapet. Befintliga myndighetsresurser och styrmedel räcker inte för att se till att hänsyn tas i den omfattning som krävs inom främst skogsnäringen och jordbruket samt vid exploateringar. Spridningsvägar för arter behöver beskrivas och beaktas vid planering av markutnyttjande.

Markanvändningen måste ta större hänsyn till ekosystemen, men detta kräver omfattande omställningar av jordbruk, skogsbruk, fiske, industri och samhällsbyggnad som tar tid att genomföra. Det är nödvändigt att landsbygdsprogrammet och andra styrmedel utformas med ett uttalat syfte att nå miljökvalitetsmålen. Ekonomin inom näringarna är helt avgörande. Den kortsiktiga planeringen i landsbygdsprogrammet gör omställningarna därför extra svåra att genomföra.

Trots omfattande insatser har utvecklingen för den biologiska mångfalden inte förbättrats och naturresurserna används inte hållbart i den utsträckning som krävs för att nå såväl nationella som internationella mål och åtaganden. Trots att mycket görs för att bevara och återfå rika miljöer för länets växter och djur bedöms inga av de andra gröna miljökvalitetsmålen kunna nås till 2020. Därmed bedöms det inte heller möjligt att nå Ett rikt växt- och djurliv till 2020 med i dag beslutade styrmedel.

 



[2] ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala

[3] Häckfågelfaunan i östra Smålands ytterskärgård 1990-2008. Länsstyrelsen Kalmar län meddelande 2008: 13.

[4] Fågelfaunan på Ölands sjömarker– inventeringar 1988-2008. Länsstyrelsen Kalmar län meddelande 2009: 08.

[5] Kultstöd = Landsbygdsprogrammets miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

 

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Kalmar län