Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Kalmar läns miljömål?

Det har gjorts många bra insatser inom miljöområdet det gångna året. Ändå behöver takten och samverkan i åtgärdsarbetet öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast Frisk luft som kan nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Framsteg har gjorts på flera andra håll de senaste åren, men endast för Levande Sjöar och vattendrag har detta medfört en ändring i bedömningen genom att utvecklingen ändrats från negativ till neutral.

En av länets största utmaningar är att säkra tillgången på vatten, vilket blev tydligt under årets vattenbrist på Öland och fastlandet. Vattenbrist påverkar flera miljökvalitetsmål och åtgärder för att hålla kvar vattnet i landskapet är viktigt ur flera aspekter; dricksvattenförsörjning, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några. En regional grupp för gemensam styrning och samverkan har skapats för att ta ett helhetsgrepp och hitta långsiktiga lösningar på problematiken.

En utmaning med länets djurtäthet är övergödningen av Östersjön. Djuren gynnar däremot landskapets höga natur- och kulturvärden och den biologiska mångfalden. Och de behövs då Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv visar en negativ utvecklingstrend. Risken är att tillståndet i miljön försämras ytterligare med förändringar i det nya landsbygdsprogrammet och nedläggning av mjölkgårdar.

Livsmedelsproduktionen är viktig för länet och det finns möjligheter till utveckling som kan gynna flera miljökvalitetsmål. Länets livsmedelsstrategi innebär bland annat att det skapas en plattform för forskning, innovationer och livsmedelsutveckling med proteiner i fokus, inte minst vegetabiliska.

I vårt skogslän finns både tradition, förutsättningar och forskning för byggande i trä, en möjlighet när många nya bostäder ska byggas. Det är viktigt att de byggs på ett sätt som är hållbart ur klimat-och energisynpunkt och ett långsiktigt perspektiv på människors hälsa, med allt var det innebär att bevara och utveckla kulturmiljöer och stadsnära skogar, grönstråk, låga bullernivåer och god luft.

Byggandet av det hållbara samhället innefattar många krockar mellan miljökvalitetsmålen men också med andra samhällsintressen. Vi tror att bred samverkan, kunskap och nationella styrmedel är viktiga delar för att överbrygga dessa och hitta en hållbar väg framåt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

De viktigaste faktorerna som påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet är arbetet med skydd, skötsel och restaurering av naturmiljöer. Åtgärder för förbättrad vattenkvalitet, hållbar samhällsplanering, jord- och skogsbrukets miljöhänsyn samt förutsättningar för betesdrift.Förutsättningarna för arters överlevnad, resilienta ekosystem och fungerande ekosystemtjänster förstärks genom en fungerande grön infrastruktur (GI) som inbegriper många olika gröna områden; anlagda grönytor såväl som naturområden och de flesta naturtyper och succesiva övergångar mellan dessa. Länsstyrelsen har inlett arbetet att i samverkan ta fram en regional handlingsplan för GI. Ett långsiktigt arbete som kommer att skapa bättre förutsättningar för samhällets landskapsplanering.

Flera kommuner har planer för tätortsnära grönstruktur, vilket är betydelsefullt också för fungerande ekosystemtjänster, friluftslivet och det biologiska kulturarvet. Nybro kommun tar fram en natur- och friluftslivsanpassad skogsbruksplan finansierad av  LONA-medel. [1] Av länets vattenförekomster bedöms samtliga kustvatten, 50 procent av sjöarna och 85 procent av vattendragen ha sämre än god ekologisk status. Nästan tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv saknar nationellt gynnsam bevarandestatus.

Kalmar län har en mycket stor andel, runt hälften, av Sveriges rödlistade arter [2] och berörs av flest åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) i landet. Det finns inget som talar för att antalet rödlistade och hotade arter i länet minskar. De processer som är orsaken till att så många arter är rödlistade och hotade fortgår. Enligt ArtDatabanken har situationen för rödlistade arter i stort inte förbättrats mellan åren 2005 och 2015. [3] Länsstyrelsens trädinventering visar stora behov av skötselåtgärder av gamla träd som nu riskerar att dö i förtid (60 procent av drygt 15 000 ekar har bedömts ha åtgärdsbehov). Flera fågelarter minskar i Kalmar läns ytterskärgård [4] och på Ölands strandängar.[5] Flera vanliga arter är fortfarande på tillbakagång, till exempel olika fåglar i jordbrukslandskapet.

Restaureringar av miljöer sker men i begränsad omfattning, exempelvis som omställning till betesmark, ideellt vattenvårdsarbete, inom åtgärdsprogram för hotade arter och genom EU-finansierade Life-projekt. [6]

Arbetet med områdesskydd fortgår, men sammantaget saknas möjlighet till skydd av alla värdefulla miljöer i land och i vatten. Skötsel av skyddade områden bör ske genom en adaptiv förvaltning där resultat av tidigare åtgärder får styra fortsatta insatser. Uppföljning av insatsresultat sker dock i allt för begränsad omfattning.

Analys och bedömning

Trots att mycket görs för att bevara och återfå rika miljöer för länets växter och djur bedöms inga av de andra gröna miljökvalitetsmålen kunna nås till 2020. Därmed bedöms det inte heller möjligt att nå Ett rikt växt- och djurliv till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Arbetssättet som kopplar till grön infrastruktur (GI) har dock förutsättningar att förbättra utvecklingen.

Trots omfattande insatser har utvecklingen för den biologiska mångfalden inte förbättrats och naturresurserna används inte hållbart i den utsträckning som krävs för att nå såväl nationella som internationella mål och åtaganden. För att nå målet krävs att livsmiljöer och arter har en status och utbredning som medger långsiktigt bevarande av dess värden. Det saknas metoder och underlag för bedömning av flertalet preciseringar. Analyser av miljöer och grön infrastruktur bör framöver fokuseras på regionalt särskilt viktiga områden och aspekter.

Många livsmiljöer har minskat kraftigt i antal och utbredning. Den negativa trenden fortsätter och ibland har tillbakagången i areal och/eller kvalitet gått för långt. Det finns till exempel för liten andel gammal skog och för få gamla träd i landskapet. Nedläggning av lantbruk i skogs- och mellanbygden får igenväxning som följd. Ekonomin inom näringarna är helt avgörande.

Det är nödvändigt att landsbygdsprogrammet och andra styrmedel utformas med ett uttalat syfte att nå miljökvalitetsmålen. Fragmenteringen och förlusten av livsmiljöer är stor både i skogs- och odlingslandskapet och därmed finns en stor utdöendeskuld.

Behovet av att restaurera och återskapa livsmiljöer är stort. Länets resurstilldelning för arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter uppgår till 16 procent av det som skulle krävas för att genomföra de åtgärder som länet berörs av. För restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd är medel från landsbygdsprogrammet, LONA och LOVA viktiga.Kunskapen om främmande arter och deras påverkan på biologisk mångfald i länet är dåligt känd.

Strategiska planeringsunderlag för tätortsnära natur inklusive vattenområden på kommunal nivå har inte tagits fram i den takt som krävs och de får inte alltid genomslag i översiktsplanerna. Det krävs ytterligare metodutveckling och fler miljömålsindikatorer för att kunna utvärdera målet fullt ut.

Arbetet med bevarande och skydd av biologisk mångfald får ett tydligare landskapsperspektiv genom arbetet med grön infrastruktur, vilket innebär att befintliga värdekärnor måste kopplas till förstärkning av de biologiska kvaliteterna i vardagslandskapet. Spridningsvägar för arter kommer beskrivas och behöver beaktas vid planering av mark- och vattenutnyttjande.

 



Referenser

[1] http://lona.naturvardsverket.se/Project/Edit/3959
[2] ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.
[3] ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.
[4] Häckfågelfaunan i östra Smålands ytterskärgård 1990-2008. Länsstyrelsen Kalmar län meddelande 2008: 13
[5] Fågelfaunan på Ölands sjömarker– inventeringar 1988-2008. Länsstyrelsen Kalmar län meddelande 2009: 08
[6] http://sandlife.se, http://www.lifecoastbenefit.se, http://www.lifetaiga.se