Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Södermanland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida.  

Uppföljningen av åtgärdsarbetet under året visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet. Många av åtgärderna ger också ringar på vattnet som inte syns i uppföljningen genom att de till exempel etablerar samverkan mellan aktörer. Åtgärderna i sig når också många människor. Ett exempel är åtgärden om Hälsosam förskola som flera kommuner arbetat med under året. De åtgärder som gjorts handlar bland annat om att inventera verksamheten för att se om kemikalier kan finnas i material och varor. Det handlar också om att vid inköp göra medvetna val av produkter. En kommun har genomfört föreläsningar för all personal. Genom att arbeta med förskolorna nås personalen och genom barnen också föräldrarna.

För att nå miljökvalitetsmålen och lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta krävs arbete på många nivåer. Miljökvalitetsmålen i Södermanlands län kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

De stora vattentäkterna i länet har god dricksvattenkvalitet, samtidigt finns förhöjda halter av föroreningar inom ett antal grundvattenförekomster. Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) och länsstyrelserna utför en förtätning av provtagningsnätet för en bättre grundvattenövervakning.

Grundvattnets kvalitet

Dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller med uttagskapacitet på mer än 10 kubikmeter, eller som är avsedd för sådant framtida uttag ska avgränsas som en grundvatten­förekomst och ingå i vattenförvaltningen (VF) för att kunna omfattas av åtgärder [1]. I länet finns drygt 140 förekomster i VF. Av dessa har tre förekomster otillfredsställande kemisk status och för 35 förekomster bedöms risken hög att god kemisk status inte uppnås 2021 [2].

Vid en förekomst med otillfredsställande status överskreds riktvärdet för det klorerade lösningsmedlet Trikloreten, och Diklormetan spårades [3]. Dricksvattnet i själva täkten är dock av god kvalitet [3] [4]. I flera ­förekomster finns bekämpningsmedel. Vanligast är nedbrytningsprodukten 2,6-diklorbensamid [3] [4]. Förhöjda halter av salt och sulfat finns i flera av förekomsterna [3].

På många platser i länet ligger grundvattenreservoarer och vattentäkter under vägar där det finns föroreningsrisk från transporter av farligt gods och från vägsalt [5]. Ungefär 20 procent av länets kommunala vattentäkter saknar fastställt vattenskydd [4]. Av de befintliga vattenskydden behöver flertalet ses över. Exempel på arbete som pågår är ett nytt vattenskyddsområde för södra Mälaren och ett nytt vattenskyddsområde för Högåsen, Katrineholms kommun.

Många grundvattentillgångar i länet saknar tillräcklig information om kemisk status. Därför har SGU tagit fram ett förslag till en ny grundvattenövervakning [6]. Vattenmyndigheterna och SGU arbetar också med att avgränsa nya grundvatten­förekomster till de dricksvattentäkter där det saknas [7].

Det finns ett inriktningsbeslut om nya gränsvärden för PFAS [8]. Gränsvärdena utgör referens för en ny kartläggning av PFAS i grundvatten som genomförs oktober 2016-januari 2017 [9].

Grundvattnets kvantitet

Tillgången på grundvatten i länet bedöms generellt sett vara god. Samtidigt är kunskapsluckorna stora då systemet för nivåmätningar är glest. Sänkta grundvattennivåer kan förekomma lokalt i enskilda brunnar under torra perioder.  Det kan leda till saltvatteninträngning i kusten, föroreningar och negativ påverkan på grundvattenberoende ekosystem. Trots att grundvattennivåerna i länet har varit under eller mycket under det normala sedan i maj i år [10] saknas rapporteringar om akut brist på dricksvatten.

Uttag av naturgrus minskar

Grundvattentillgångarna i länet är i hög grad knutna till naturgrusformationer. Naturgrusets viktiga ekosystemtjänster gör att uttag av naturgrus fortsatt ska minska och ersättas av återanvänt material, krossberg eller morän. Under 2015 bröts cirka 541 000 ton naturgrus ur de tillståndsgivna täkterna [11]. Det är 13 procent lägre än 2012 då den senaste översikten gjordes. Omfattningen är 24 procent av den totala ballastproduktionen. Brytmängden för husbehov är okänd.

Analys och bedömning

Grundvattenarbetet har länge haft låg resurstilldelning. Kartläggning och övervakning är kraftigt eftersatt jämfört med övriga vattenslag. De ökade insatserna utförs från en mycket låg nivå. Länsstyrelsen bedömer att målet inte nås till 2020 med beslutade eller planerade styrmedel. För att kunna bedöma utvecklingen av miljön återstår att se om nuvarande insatser blir kontinuerliga, i dagsläget går det därför inte att säga att utvecklingen i miljön har en tydlig riktning.

Vattenskydd

För att nå miljömålet behöver grundvattenskyddet förstärkas. Samtliga vattentäkter ska ha vattenskyddsområden enligt miljöbalken. En regional vattenförsörjningsplan bör upprättas. I dricksvattenutredningens remissförslag [12] föreslås nödvändiga skärpningar för grundvatten­skyddet.

Övervakning

Utökad provtagning och analys för att övervaka grundvattenkvaliteten bedöms komma igång när SGU:s nya grundvattenövervakning beslutas. Informationen om grundvattenkvalitet blir mer fullständig när kartläggning av PFAS i grundvatten enligt de nya gränsvärdena genomförs 2016/2017.

Förorenade områden

Grundvattenperspektivet behöver fortsatt lyftas i arbetet med förorenade områden och tillsynsärenden. Man kommer ofta till rätta med klorerade lösningsmedel i grundvatten genom att sanera förorenad mark. Därför behöver identifieringen av förorenade områden och sanering av dem öka. Föroreningar av bekämpningsmedel i grundvatten kan dröja sig kvar under lång tid och det är svårt att hitta tidigare källor.

Klimatperspektiv

Storskaliga klimatförändringar med påverkad nederbörd som följd kan ge ändrade perioder för grundvattenbildning. Förändrade grundvattennivåer påverkar vattenförsörjningen, vattenkvaliteten och markstabiliteten. Regelbunden monitoring av grundvattennivåer blir ett viktigt redskap inom vattenresurshushållning och planering av markanvändning. Ska miljömålet nås behöver klimatperspektivet integreras i kommunal och regional vattenplanering.

Uttag av naturgrus minskar

Brytningen av naturgrus minskar i länet. Insikten hos användare om alternativen har ökat. Många av naturgrustäkterna har tillstånd som går ut inom en femårsperiod. Nya tillstånd ges bara om alternativ saknas samt om dricksvattenförsörjning, natur- och kulturvärden inte påverkas negativt. Det är viktigt att SGU löpande meddelar nya prioriteringar om användningsområden för naturgrus. Det finns alternativ betong baserad på bergkross istället för grus. Användarna behöver fortsatt ställa krav på valmöjligheter vid upphandling till byggnationer och halkbekämpning.

Efterbehandling av naturgrustäkter

Vid efterbehandling av naturgrustäkter ska stor hänsyn tas till naturvärden och grundvattenskydd. Det är viktigt att minska risken för kontaminering av grundvattnet.

Grundvattenberoende ekosystem

Vid användning av grundvatten och resurser som påverkar grundvatten och dess ekosystem bör stor hänsyn tas, då grundvattenberoende ekosystem är värdefulla ur ett biologiskt och artbevarande perspektiv.

Referenser

[1] 6 kap 5 § Vattenförvaltningsförordningen

[2] Vatteninformation Sverige VISS

[3] Länsstyrelsen Södermanland (2009). Regional miljöövervakning 2009-2014. Rapport 2009:12

[4] Vattentäktsarkivet – SGU. Samlar data om vattenkvaliteten i främst kommunala vattentäkter

[5] Trafikverkets kart och GIS tjänster via blått + i Arc Map.

[6] SGU-rapport 2016:03

[7] Vattenmyndigheten dnr 537–45153–2014 och dnr 537–40156–2015-1

[8] Vattenmyndigheten dnr 537-4640-16

[9] Vattenmyndigheten uppdrag 1g – Statusklassning och riskbedömning av PFOS, SFÄ och prioämnen

[10] www.sgu.se

[11] Indikator Grustäkt i grundvattenområden

[12] SOU 2016:32