Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Nu har alla länets kommuner skrivit under! Övriga aktörer som skrev under i år är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

En regional vattenförsörjningsplan har tagits fram och kommunerna inrättar och reviderar fler vattenskyddsområden, men arbetstakten bör öka. Genom vattenförvaltningsarbetet har medvetandet om grundvattnets betydelse och sårbarhet ökat.

Resultat

Fem procent av grundvattenförekomsterna har otillfredsställande kemisk status. Orsaken är bekämpningsmedelsrester och klorid från vägsalt.1 23 procent av länets förekomster är i riskzonen för att inte uppnå god kemisk status. Riskerna härrör främst från infrastruktur, spridning av miljögifter från förorenade områden samt bebyggelse.2

Bristfällig kunskap om kvalité och kvantitet

Kunskap om grundvattnets kvalitet inhämtas främst från råvattenkontrollen som vattenproducenterna bedriver. Övervakning sker även inom de regionala och nationella provtagningsprogrammen. Resultat från 2015 års nationella screeningsövervakning avseende högfluorerade ämnen visar att halter fanns i 9 av19 undersökta grundvatten, dock i låga halter. Kunskapsluckor finns fortfarande för många grundvattenförekomster vad gäller kvalitet och nivåer.

Två grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kvantitativ status. Nationella nivåmätningar görs i sju stationer i länet. Grundvattennivåer i magasin i länets sydöstra delar har visat på låga nivåer under hela året. Uttag från stora grundvattenmagasin kompenseras oftast av naturlig eller konstgjord infiltrering från ytvatten. Grundvattenmagasin i kustområden har lokalt legat lågt under sommar-höst, vilket drabbar enskilda brunnsägare.3 Kunskapsbrister finns om hur mycket vatten som tas ut respektive grundvattenbildning.

Åtgärder på regional nivå

En regional vattenförsörjningsplan för länet blev klar 2016.4 Länsstyrelsen har skrivit överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning med alla kommuner.5 Länsstyrelsen anordnade även tre seminarier under året för länets kommuner angående miljökvalitetsnormer, klimatanpassning samt lagen om allmänna vattentjänster, med gemensam inriktning mot dagvattenhantering.

Vägsaltanvändning har generellt minskat de senaste åren, men variationer är stora mellan vintersäsongerna. Trafikverket arbetar med översyn av vägsaltsanvändning. Trafikverket och kommuner behöver arbeta mer med översyn av saltanvändning samt inrätta grundvattenskydd vid vägar som riskerar att förorena befintliga och framtida vattentäkter.

Rådgivning till lantbrukare pågår om förbättrad hantering av bekämpningsmedel och gödselmedel. Rådgivningen bör kopplas mer mot områden som har eller riskerar miljöproblem 6,7.

Åtgärder på kommunal nivå

Fler kommuner är på gång med VA-planer samt planer på uppdatering av skyddsområden. Vattenförsörjning uppmärksammas i högre grad i översikts- och detaljplaneringen.

Några förekomster har kvalitetsproblem med rester av bekämpningsmedel samt höga kloridhalter. Åtgärder i kommunala vattentäkter har satts in för att reducera bekämpningsmedelsrester, men det bör utredas var källan är. Förhöjda halter av kväve har påträffats i några förekomster. Kommunerna arbetar med att inventera och åtgärda bristfälliga enskilda avlopp, men arbetet behöver intensifieras.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år 2020. De styrmedel som finns idag bedöms dock inte vara tillräckliga för att uppnå målet om grundvatten av god kvalitet. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Inrätta skyddsområden

25 procent av länets befintliga vattentäkter saknar idag skydd och nära 60 procent behöver ses över. Arbetet med nya vattenskyddsområden pågår i kommunerna men inga nya skyddsområden har fastställts under året. Arbetstakten med att inrätta och revidera skydd bör öka, vilket inte sker idag på grund av bristande resurser.

Förbättra kunskapsläget

Kunskapsläget om grundvattnet har ökat i och med vattenförvaltningsarbetet. Den samlade övervakningen från regionala och nationella miljöövervakningen samt råvattenkontrollen har höjt kunskapsläget. Dock är kunskapen fortfarande låg i många grundvattenförekomster. Fokus i åtgärdsarbetet bör ligga på länets 32 riskklassade förekomster.

Behov av satsningar

Länsstyrelsen ser behov av att upprätta en materialförsörjningsplan för att nå en hållbar utvinning av ballastprodukter. Nationell vägledning behövs för hantering av och samsyn i materialförsörjningsplaneringen.

Länsstyrelsen är restriktiv med att ge nya tillstånd till grustäkter i grusåsar med dricksvattenuttag. Vad gäller uttag av naturgrus är trenden nedåtgående i länet. I en stor andel av de åsar som är viktiga för dricksvattenförsörjningen finns dock fortfarande grustäkter. Statistik från SGU visar att naturgrus används i högre grad än i övriga Sverige trots att ersättningsmaterial skulle kunna användas.8 Ökade krav bör ställas på att ersättningsmaterial ska användas där det är möjligt.

Länsstyrelsen har tagit fram en riskbedömning av klimateffekter på några kommunala vattentäkter i länet. En riskbedömning behöver göras för alla kommunala vattentäkter. 

Det finns ett stort antal nedlagda verksamheter med förorenade områden som löper hög risk att läcka föroreningar till grundvattnet. En ökad satsning på undersökningar och sanering av dessa områden behövs.

Data från enskilda brunnar bör samlas i nationell databas. Krav på råvattenprovtagning behöver ställas på vattenproducenter, anpassat efter vattenförvaltningens behov.

Dricksvatten från allmänna vattenverk håller generellt bra kvalitet. Många invånare i länet tar dricksvatten från egen brunn och många av dessa har kvalitetsproblem. De största problemen är radon, uran samt bakterier från avlopp. Insatserna bör öka för att informera enskilda brunnsägare om vikten av att undersöka kvaliteten och att följa vattenskyddsområdesföreskrifterna.

Bristfällig kunskap om grundvattenskvalitén och nivåer har negativa konsekvenser för växt- och djurliv i angränsande ekosystem. Det nationella arbetet med att utforma ett verktyg att hitta känsliga områden samt bedöma påverkan är därför mycket viktigt.

Referenser

  1. Regionalt miljöövervakningsprogram i Gävleborgs län, 2009-2015, Databasarkivet hos Sveriges Geologiska Undersökningar.

  2. www.viss.lansstyrelsen.se

  3. Grundvattennätet, Sveriges geologiska undersökning (SGU).

  4. Regional vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län (lst 2015:4)

  5. http://www.lansstyrelsen.se/Gavleborg/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/overenskommelser/Pages/index.aspx

  6. www.jordbruksverket.se/

  7. http://www.greppa.nu/om-greppa.html

  8. http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/nyheter/index.html