Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Nu har alla länets kommuner skrivit under! Övriga aktörer som skrev under i år är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Oklar utveckling

Luftkvaliteten i länet är generellt sett god, delvis för att länet är glest befolkat. Utsläpp från trafik och småskalig förbränning (ved- och pelletseldning) skapar höga halter av föroreningar lokalt. Utvecklingen i länet är svår att bedöma då det råder brist på data. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen.

Resultat

Luftkvaliteten i länet är generellt sett god men det finns problem i intensiva trafikmiljöer. Småskalig förbränning samt utsläpp från trafik, främst via slitagepartiklar till följd av användning av dubbdäck, skapar höga halter av föroreningar lokalt.

Bensen och kvävedioxid

Halten av bensen i tätorter har stadigt minskat sedan 2008. Trafik och småskalig förbränning är den viktigaste källan till bensen och redan beslutade styrmedel bedöms tillräckliga för att klara målen till 2020.

Tung trafik samt energiproduktion är de dominerande källorna till kväveoxider. Utsläppen kan medföra höga halter lokalt inom tätortsområden. Vägtrafiksektorn har kraftigt minskat sina utsläpp av kväveoxider men under senare år har NO2-haltminskningen planat ut. En bidragande orsak till detta är den ökade andelen av dieseldrivna personbilar. En förväntad framtida utveckling med bl.a. fler eldrivna fordon antas kunna ge en minskning under de kommande åren.

Korrosion

Generellt har länet mycket låga halter av svaveldioxid men lokalt, vid hamnstäderna, kan halterna av svavel öka på grund av sjöfart. Av bilarna har 5 procent dubbdäck vintertid (data från år 2014), vilket kan jämföras med 45-65 procent i kommunerna i Stockholmsområdet (1). Länet har också en förhållandevis hög andel småskalig förbränning (pellets- och vedeldning) som bidrar till höga halter av luftföroreningar lokalt.

Åtgärder på kommunal nivå

Mätningar av halterna av luftföroreningar i länet har gjorts även om det är få. Åtta av länets tio kommuner är nu med i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (2). Luftvårdsförbundet har genomfört mätningar av kvävedioxider (NO2) och partiklar (PM10) med timupplösning under 2013-2014. Mätningarna visar att gränsvärdena för både NO2 och PM10 överskridits när det gäller dygnsnormer vid ett flertal tillfällen under undersökningsperioden. Generellt låg värdena för både partiklar och kvävedioxid under gällande miljökvalitetsnormer, men överskred miljökvalitetsmålets preciseringsnivåer i gaturum i Gävle (Södra Kungsgatan) (3). Tyvärr finns inte tillgängliga luftmätningar från år 2015 eller 2016.

En kartläggning av halterna av partiklar och kvävedioxid har utförts i Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Ockelbo, Ovanåker och Söderhamn (4). Kommunala luftföroreningskartor har tagits fram som visar att ett flertal tätorter har gaturum med luftföroreningshalter mellan de nedre och övre utvärderingströsklarna. Detta innebär att halter för både partiklar och kväve­dioxid ligger under gällande miljökvalitetsnormer, men inte miljömålets preciseringsnivåer (5).

I högpåverkade gaturum i Gävle har man effektiviserat spolningen vid sand­upp­tagningen för att minska uppdamningen av partiklar (3). I samband med den nationella Miljöhälsoenkäten 2015 genomfördes en regional förtätning av enkäten i åtta av länets kommuner (7).

Åtgärder inom näringslivet

Flera industrier inom Gävleborgs län genomför konverteringar av förbränningsanläggningar där fossil olja fasas ut till förmån för olika biooljor såsom t ex beckolja. Detta medför kraftig minskning av utsläppen av fossil koldioxid men medför ibland en liten ökning i utsläpp av svavel och partiklar.

Övriga åtgärder

I Gävle hamn genomfördes luftmätningar av kväveoxider, svaveldioxid samt partiklar under 2012. Halterna av luftföroreningar var generellt låga, men tidvis noterade Luftvårdsförbundet höga halter (6). Gävle hamn är landets tredje största containerhamn och besöks av en stor mängd fraktfartyg årligen. En utbyggnad av hamnen pågår vilket kan komma att påverka luftkvaliteten i Gävle i framtiden.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år 2020 om kraftfulla åtgärder sätts in för att minska halten av luftföroreningar i tätorter. Förändringstrender inom transportsektorn pekar dock mot en förbättring. Utvecklingen i länet är svår att bedöma då det råder brist på data.

En rad åtgärder behöver genomföras för att för att minska utsläppen av partiklar, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen och nå målet. Detta behövs inte minst inom transportsektorn. Kommunerna behöver ta större hänsyn till luftkvaliteten i sitt planarbete samt planera för utveckling av kollektivtrafik och hållbara tätorter. Satsningarna på utbyggnad av fjärrvärme bör fortsätta, liksom energirådgivning för att minska utsläppen från småskalig förbränning. Åtgärder som minskar utsläppen från vägtrafiken i vissa tätortsmiljöer behöver genomföras.

Lämpliga åtgärder för att minska användningen av produkter som innehåller lösningsmedel inom hushållen bör utredas.

Referenser

  1. Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län. Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014. Magnus Brydolf, LVF 2014:9.

  2. Östra Sveriges Luftvårdsförbund, http://slb.nu/lvf/

  3. Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund. Mätningar år 2014. LVF 2015:1.

  4. Kartläggning av halter kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013. Magnus Brydolf, LVF 2014:2

  5. www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/Frisk-luft/Precisering-av-Frisk-luft/

  6. Luftkvalitet i hamnområden-sjöfartens bidrag. Michael Norman, Sanna Silvergran, Billy Sjövall, Peter Strömberg, LVF 2013:31.

  7. www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-och-miljohalsa/miljomalen/miljohalsorapportering/