Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Nu har alla länets kommuner skrivit under! Övriga aktörer som skrev under i år är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Det största hotet mot Gävleborgs öppna odlingslandskap är det minskande antalet produktionsdjur och lantbruksföretag. Utvecklingen i stort är negativ då åkrar, ängar, naturbetesmarker och fäbodmiljöer sakta men säkert växer igen. Med mer resurser kan vi fortfarande vända trenden.

Resultat

På kort sikt är det svårt att följa eventuella förändringar i odlingslandskapet. EU:s miljöersättningar visar arealmässiga förändringar. För långsiktiga förändringar finns redskap som Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA), Nationell Inventering av Landskapet i Sverige, den ordinarie miljöövervakningen samt Åtgärdsprogram för hotade arter. Ängs- och betesmarksinventeringen utgör det bästa underlaget för att följa förändringar i värdefulla naturliga fodermarker i länet. För att behålla dessa uppföljningsmöjligheter i framtiden krävs en fortsatt kontinuerlig uppdatering av databasen TUVA.

Åtgärder på regional nivå

I länet drivs ett antal projekt som syftar till att uppnå bättre miljöförhållanden inom lantbruket, såsom rådgivning inom Greppa näringen och natur- och kulturvärden. Rådgivningen har utförts i mindre omfattning det senaste året pga. förseningar i Landsbygdsprogrammet, men miljöersättningar har ändå delats ut.

Kortsiktigt är förändringen i det öppna odlingslandskapet inte stor, men vi ser en långsiktig trend med minskande arealer åkermark och naturliga fodermarker som brukas. Intresset från markägarna för restaurering av ängs- och betesmarker är dock fortsatt stort. Restaurerandet av älvängar i Dalälvsområdet vid Ista och i Tjursöarkipelagen har fortsatt under 2016.

Tyngre maskiner och bristfällig dränering är ett bekymmer för länets åkermarker. Långsiktigt förekommer även viss försurning och minskad fosforhalt i marken eftersom inte växtnäring återförs i den grad som den bortförs. Rådgivning inom bl.a. Greppa Näringen ger länets lantbrukare ökad kunskap för att komma till rätta med såväl läckage av näringsämnen som bekämpningsmedel. I dagsläget har vi inget problem med kadmium i åkermark och grödor eftersom ingen eller en mycket liten andel avloppsslam sprids på åkrar i länet och huvuddelen av mineralgödseln har kadmiumgaranti.

Flera agrara miljöer har renoverats med hjälp av kulturmiljöbidraget. Störst satsning sker i de två agrara kulturreservaten, Västeräng och Våsbo fäbodar, där mark, landskapselement som t ex trägärdesgårdar och fornlämningar samt byggnader vårdas och renoveras kontinuerligt.

Åtgärder på kommunal nivå

Under 2016 har 13 lokala naturvårdsprojekt (LONA) beviljats medel, men direkt och indirekt påverkan på odlingslandskapet. På flera håll pågår projekt som tillgängliggör odlingslandskapet för friluftslivet bl.a. genom vandringsleder och fågeltorn. Några exempel är Bysjön i Torsåker, Sässmanområdet i Ovanåker och Avasältan i Gävle.

Övriga åtgärder

De stora arealerna ohävdad gräsmark bidrar till problemen med stickmyggor i området Nedre Dalälven. Ökad hävd antas stor betydelse för att minska problemet. Ett önskvärt scenario är att markerna nyttjas till storskalig köttproduktion eller slåtter. Flera sådana projekt har initierats de senaste åren och såväl Länsstyrelsen som Nedre Dalälvens intresseförening (NeDa) jobbar med dessa frågor.

NeDa har lämnat in en LIFE-ansökan för ökad hävd.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Vi ser fortfarande en negativ trend beträffande mångfalden i odlingslandskapet.

Det nya landsbygdsprogrammet programmet har, tillsammans med jordbrukarstödens utformning, stor betydelse för måluppfyllelsen hur miljömålet. Detta understryks av de fluktuationer vi ser i betesmarksarealer som beror av förändringar i stödens utformning. 

Antalet mjölkkor håller sig på en stabil nivå, men fördelar sig på allt färre mjölkgårdar. Antalet dikor håller sig på en relativt jämn nivå. Totalt sett ökar antalet nötdjur i länet och beträffande certifierade djur ser vi en fortsatt ökning på såväl nöt- som lammsidan över lång sikt1.

Åkermark och betesmark exploateras fortfarande för bebyggelse. Det sker även en successiv igenväxning och viss skogsplantering av jordbruksmark. Beträffande kortsiktiga förändringar för enskilda arter hemmahörande i odlingslandskapet är kunskapsunderlaget dåligt. Det är dock rimligt att anta att den pågående igenväxningen och den ökande fragmenteringen av värdefulla marker fortfarande utgör ett hot för ovanliga arter. En del av våra värdefulla ängs- och betesmarker har idag en mindre gynnsam bevarandestatus, då hävden minskar. Bland de skyddade markerna (naturreservat, Natura-2000) ser vi en större andel marker med gynnsam bevarandestatus, men dessa arealer utgör en liten del av den totala arealen naturliga fodermarker. Beträffande fåglar knutna till odlingslandskapet är utvecklingen kraftigt negativ jämfört med 2002.2

Årsfärsk statistik för våra värdefulla slåtter- och betesmarker saknas. Många lantbrukare med värdefulla marker har trappat ner. Somliga värdefulla marker hävdas fortfarande, utan att brukaren valt att söka tillgängliga EU-stöd då medföljande byråkratiska förfaranden anses för krångliga.

Ängs- och betesmarksinventeringen har återupptagits i mindre skala och på de återbesökta objekten finns en tydlig trend i form av upphörd hävd på många marker. Intresset för att söka medel för restaurering av ängs- och betesmarker är stort i länet. Medlen utgör ett viktigt verktyg för framtida utveckling av marker med höga natur- och kulturvärden.

Det är också viktigt att skapa goda förutsättningar för ett framtida fäbodbruk, då levande fäbodar bidrar både till biologisk mångfald och levande kulturmiljöer. Många fäbodar betas, men det saknas idag resurser för uppföljning av kortsiktiga förändringar.

Den viktigaste frågan när det gäller att vända den negativa trenden är att skapa goda förutsättningar för ett lönsamt hållbart jordbruk. I detta arbete är mer flexibla miljöersättningar och en fortsatt rådgivning inom landsbygdsprogrammet viktiga verktyg. Med ökad lönsamhet ökar förutsättningarna för att behålla livskraftiga lantbruk och därmed de värden som är kopplade till ett öppet landskap. En fortsatt ökad andel skyddade områden inom odlingslandskapet är också viktigt för att vända trenden.

Referenser

  1. www.jordbruksverket.se

  2. www.miljomal.se