Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet, näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer, vilket gör att livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför.

Det senaste året har Länsstyrelsen skrivit överenskommelser med kommuner och Region Gävleborg kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med att beslut tas om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Det största hotet mot Gävleborgs öppna odlingslandskap är det minskande antalet produktionsdjur och lantbruksföretag. Utvecklingen i stort är negativ då åkrar, ängar, naturbetesmarker och fäbodmiljöer sakta men säkert växer igen.

Resultat

Förändringen i det öppna odlingslandskapet från år till år är inte så stor, men det finns en långsiktig trend med minskande arealer åkermark och naturliga fodermarker som brukas. Det finns fortfarande ett stort intresse för restaurering av ängs- och betesmarker.

Lantbrukets utveckling

Antalet mjölkkor håller sig på en stabil nivå, men fördelar sig på allt färre mjölkgårdar. Antalet dikor håller sig på en relativt jämn nivå. Totalt sett ökar antalet nötdjur i länet och beträffande certifierade djur ser vi en fortsatt ökning. Lammproduktionen ökar. 1 Åkermark och betesmark exploateras fortfarande. Det sker även en successiv igenväxning och viss skogsplantering av jordbruksmark.

Tyngre maskiner och bristfällig dränering är ett bekymmer för länets åkermarker. Långsiktigt förekommer även viss försurning och minskad fosforhalt i marken eftersom inte växtnäring återförs i den grad som den bortförs. Rådgivning inom bland annat Greppa Näringen ger länets lantbrukare ökad kunskap för att komma till rätta med såväl läckage av näringsämnen som bekämpningsmedel. I dagsläget har vi inget problem med kadmium i åkermark och grödor eftersom ingen eller en mycket liten andel avloppsslam sprids på åkrar i länet och huvuddelen av mineralgödseln har kadmiumgaranti.

Biologiskt värdefulla marker

Den pågående igenväxningen och den ökande fragmenteringen av värdefulla marker utgör ett hot för ovanliga arter. En del av våra värdefulla ängs- och betesmarker har idag en mindre gynnsam bevarandestatus, då hävden minskar. Bland de skyddade markerna ser dock läget bättre ut med en större andel marker med gynnsam bevarandestatus, men dessa arealer utgör en liten del av den totala arealen naturliga fodermarker.

Länets slåttermarker har minskat i stor omfattning1. Arealen betesmarker har fluktuerat under den senaste tioårsperioden, och tydligt minskat det senaste året.

Vad gäller skyddad natur så har man efter restaurering av strandängar i Orarnas naturreservat kommit igång med bete. Även på Andersvallsslåttern, Kolbosveden och Grinduga har man efter restaurering kommit igång med hävd. I Dalälvsområdet har man under året börjat restaurera älvängar i Ista och i Tjursöarkipelagen. Nedre Dalälvens intresseförening (NeDa) arbetar under året med en LIFE-ansökan för hävd i området.

På flera håll i länet pågår projekt som tillgängliggör odlingslandskapet för friluftslivet, bland annat genom vandringsleder och fågeltorn. Några exempel är Bysjön i Torsåker, Sässmanområdet i Ovanåker, Avasältan i Gävle och de båda kulturreservaten Våsbo fäbodar och byn Västeräng i Delsbo.

Kulturmiljöer

I Gävleborgs län finns fortfarande gott om lämningar efter äldre tiders jordbruk som trägärdsgårdar, odlingsrösen och lador. En stor del av länets byggnadsvårdsbidrag har gått till byggnader i agrara miljöer.

Levande fäbodar bidrar både till biologisk mångfald och levande kulturmiljöer. I Gävleborg finns ett 80-tal fäbodvallar och en undersökning från 2010 visade att bete bedrivs på drygt 60 av dem. Det finns idag inte någon kontinuerlig uppföljning av fäboddriften vilket gör det svårt att se kortsiktiga förändringar.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till år 2020. Vi har fortfarande en negativ trend i odlingslandskapet.

Fortsatt uppföljning

På kort sikt är det svårt att följa eventuella förändringar i odlingslandskapet och här är EU:s miljöersättningar ett bra verktyg, främst för att se arealmässiga förändringar. För att se mer långsiktiga förändringar finns redskap i form av exempelvis Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA), NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), den ordinarie miljöövervakningen samt ÅGP-programmet (Åtgärdsprogram för hotade arter). För att behålla dessa uppföljningsmöjligheter krävs en fortsatt kontinuerlig uppdatering av databasen TUVA.

Regionala åtgärder

I Gävleborgs län drivs ett antal projekt som alla syftar till att uppnå bättre miljöförhållanden. Dessa är miljörådgivning (exempelvis inom Greppa näringen och natur- och kulturvärden), Äkta ängshö, Restaurera mera samt lokala naturvårdsprojekt, LONA. Rådgivningen har dock utförts i mindre omfattning det senaste året på grund av förseningar i Landsbygdsprogrammet. Därutöver har det funnits miljöersättningar. Restaurering av ängs- och betesmarker har fallit väl ut i vårt län och utgör ett viktigt verktyg även i framtiden för utvecklingen av marker med höga natur- och kulturvärden. Det är också viktigt att skapa goda förutsättningar för ett framtida fäbodbruk.

I Nedre Dalälvsområdet har man under senare år haft stora problem med stickmyggor. Stora arealer ohävdad gräsmark har här haft stor betydelse för myggrikedomen. Ökad hävd kan ha stor betydelse för att minska myggproblematiken. Ett önskvärt scenario är att den här typen av marker kan nyttjas till storskalig köttproduktion eller slåtter. Flera sådana projekt har initierats de senaste åren och såväl Länsstyrelsen som NeDa jobbar med dessa frågor.

Nytt landsbygdsprogram

Den viktigaste frågan när det gäller att vända den negativa trenden är att skapa goda förutsättningar för ett lönsamt hållbart jordbruk. I detta arbete är mer flexibla miljöersättningar och en fortsatt rådgivning inom landsbygdsprogrammet viktiga verktyg för att lyckas. Kan lantbrukarna få avsättning för sina produkter blir förutsättningarna betydligt bättre att behålla livskraftiga lantbruk och därmed de värden som är kopplade till ett öppet landskap. En fortsatt ökad andel skyddade områden inom odlingslandskapet utgör också ett viktigt verktyg för att vända trenden.

I det nya landsbygdsprogrammet har stödet för kulturmiljövärden som gärdesgårdar och lador i landskapet försvunnit. Detta kommer att negativt påverka bevarandet av kulturmiljövärdena i landskapet.

Referenser

1 www.jordbruksverket.se
2http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2010/2010_9_TOTAL_webb.pdf

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Gävleborgs län

Indikatorer som följer upp målet