Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå. Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Ett samverkansråd för giftfri vardag har bildats i länet och flera projekt för att minska främst barns belastning av giftiga ämnen har startat. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Kvantitativ och kvalitativ status

Av länets 175 grundvattenförekomster har 41 bedömts ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk status till 2021. Två förekomster bedöms ha otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel och arsenik. Samtliga förekomster har fått klassificeringen god kvantitativ status. Den sista bedömningen grundas på ett antagande då begränsad kännedom om kvantitetsproblem finns för grundvattenförekomster i länet. Under årets torra sommar däremot har enstaka brunnsägare hört av sig för att uppmärksamma att deras brunnar har sinat.

Under 2015-2016 genomförde Länsstyrelsen vattenundersökningar från privata brunnar i 34 grundvattenförekomster. Två brunnar hade nitrithalter och två brunnar kloridhalter som översteg riktvärdet för grundvatten (SGU-FS 2013:2). Enligt Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten (SLVFS 2015:3) bedömdes två brunnars dricksvatten vara otjänligt p.g.a. förhöjd nitrathalt. Övriga undersökta brunnar bedöms inte innebära någon hälsorisk vid normal vattenkonsumtion.

Vattenskydd

Under året har Länsstyrelsen beslutat om ett reviderat vattenskyddsområde för Loka Brunn. Arbete med att revidera föreskrifter för Gällersåsen (tillsammans med ett nytt VSO för råvattnet – Timsälven) pågår. En ansökan om att revidera vattenskyddsområdet för Blacksta har inkommit samt en begäran att förhandsgranska revideringar till Sköllersta vattenskyddsområde. Det finns fortfarande tolv grundvattentäkter som saknar skydd i länet. Av befintliga skyddsområden skulle flera behöva ses över då de är bildade enligt äldre lagstiftning.

Skråmsta vattenverk, som genom konstgjord infiltration producerar dricksvatten för Örebro, har nu pekats ut som ett riksintresse för vattenförsörjning.

Fyra av länets tolv kommuner (Örebro, Lekeberg, Laxå och Askersund) har antagit vattenförsörjningsplaner. För de fyra Bergslagskommunerna (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) fortsätter arbetet med att ta fram vattenförsörjningsplaner.

Naturgrus

Länsstyrelsen i Örebro län har under en längre tid haft en restriktiv hållning vid prövning av täkter i naturgrusavlagringar. Uttaget av naturgrus från tillståndsgivna täkter har minskat kraftigt under en följd av år och utgör idag cirka sju procent av den totala ballastleveransen vilket är lägre än för landet som helhet. Det finns dock fortfarande ett antal grustäkter där det uttagna materialet kan ersättas med andra alternativ.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det största hindret för att uppnå målet är den generellt låga kunskapen om grundvatten. Vi bedömer att utvecklingen av målet är oklar på grund av den regionalt bristfälliga kunskapen om miljöstatusen. För att trygga den framtida drickvattenförsörjningen krävs mer resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga, så att grundvattenfrågorna kan lyftas mer.

Kvantitativ och kvalitativ status

Enligt tillgängliga data är grundvattnet i länet generellt av god kvalitet. Några grundvattentäkter ligger dock i områden där föroreningsrisken är stor och ett fåtal kommunala vattentäkter har haft problem med bland annat bekämpningsmedel. Eftersom det inte finns något lagkrav på att mäta råvattenkvalitet och ett regionalt övervakningsprogram för grundvatten precis tagits fram är dataunderlaget emellertid ofta bristfälligt.

Vattenskyddsområden

Den viktigaste åtgärden för att säkerställa dricksvatten av god kvalitet är att inrätta vattenskyddsområden, vilket kommunerna kontinuerligt arbetar med. Detta är dock en tidskrävande process som innebär stora arbetsinsatser och kostnader. Arbetet går därför långsamt och ett antal mindre kommunala vattentäkter saknar fortfarande skydd. För att underlätta skyddsarbetet bör en regional, men även flera kommunala, vattenförsörjningsplaner tas fram. Arbetet skulle även kunna påskyndas om fler formella skyddsformer, till exempel möjligheten att peka ut geologiska formationer som riksintressen, inrättades.

Naturgrus

Naturgrusuttaget i länet är lågt i jämförelse med andra län och minskar i takt med att tillstånden för brytning endast i undantagsfall förlängs av Länsstyrelsen. Nya regler infördes i miljöbalken för ett antal år sedan som säger att en täkt av naturgrus som kräver tillstånd eller anmälan inte får komma till stånd om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material eller om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning, eller naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. I många fall är naturgrustäkterna lokaliserade så att de står i konflikt med ovan intressen i vårt län.

En kraftig ökning av ballastleveranserna för Örebro län kunde ses under 2015. Detta beror på det stora byggandet av bostäder i Örebro. Ökningen består av leveranser från bergtäkter. Det behöver kartläggas hur försörjningen av finmaterial, som idag i huvudsak tas från naturgrustäkter, till betongtillverkning sker i dag samt hur den säkerställs framöver, med tanke på det stora behovet av bostäder. Vi tror att länet förses med naturgrus från andra län vilket inte är långsiktigt hållbart.

Referenser

Föreskrifter (SLVFS 2015:3) om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter

(SLVFS 2001:30) om dricksvatten.

Förordning (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Förordning (SFS 2011:634) om ändring i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Havs- och Vattenmyndigheten. Riktlinjer för framtagande av regionala underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning. 2012-09-12.

Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2013:2) om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten.

Vatteninformationssystem Sverige

www.viss.lst.se

Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer för användning av naturgrus. SGU-rapport 2015:35

Statistik från SGU. www.sgu.se