Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel inom främst skyddade områden är den främsta orsaken till att trenden för Myllrande våtmarker nu bedöms som positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Region Örebro län har arbetat med en kommunikationsplan för att informera om kemikalier till barn och ungdomar och vid Örebro Universitet pågår forskningsprojekt kring emissioner av farliga ämnen i lågenergihus. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

I Örebro län bedöms cirka 20 procent av sjöarna och vattendragen vara påverkade av övergödningsproblem. Bland de mest påverkade områdena finns Täljeåns avrinningsområde, de nedre delarna av Svartåns avrinningsområde, Långens och Lillåns avrinningsområde (samtliga mynnar i Hjälmaren), Hjälmarens närområden samt ett antal mindre, befolkningstäta eller jordbruksdominerade områden i länet.

När det gäller fosfor står jordbruket för de största utsläppen i länet, följt av enskilda avlopp och avloppsreningsverk. Jordbruket står även för en betydande del av kväveutsläppen men här har även avloppsreningsverk stor betydelse. Lokalt kan andra källor, exempelvis industrier och skogsbruk, står för en betydande andel av fosfor- och kväveutsläppen. I speciellt stora sjöar, som till exempel Hjälmaren, kan även frigörelse av fosfor lagrat i sediment vara en stor källa.

Länsstyrelsen har tillsammans med Vattenmyndigheten tagit fram fördjupade åtgärdsunderlag som ska ligga till grund för lokalt anpassade åtgärder. Dessa finns redovisade i bilagor till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och finns tillgängliga på deras hemsida (www.vattenmyndigheterna.se). I bilagorna anges vilka fysiska åtgärder som kan behövas för att minska näringsbelastningen på de övergödda vattnen. Både åtgärdens effekt på näringsbelastningen och åtgärdens kostnader framgår av underlaget.

I länet pågår ett antal åtgärdsprojekt mot övergödning i samarbete med kommuner och vattenråden. Under 2015 har Länsstyrelsen arbetet med ett nytt och omfattande åtgärdsprojekt för Hjälmaren, som är kraftigt påverkad av övergödning. Viktiga delar i åtgärdsprojektet är att samla in underlag, förmedla information och genomföra åtgärder. Under 2015 har en utökad vattenprovtagning utförts i Hjälmaren och även sedimentprover har tagits. Syftet är att få bättre kunskap om hur frigörelse av fosfor som lagrats i sjöns sediment påverkar fosforhalterna i vattnet.

Flera lyckade LOVA-projekt har genomförts i länet och några pågår fortfarande. Under 2015 har, liksom under 2014, flera ansökningar om strukturkalkning av jordbruksmark beviljats. Enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är strukturkalkning av lerhaltig åkermark en av de effektivasta åtgärder för att minska fosforbelastningen från jordbruksmark. Dessutom utför Örebro kommun ett projekt för att anlägga fosfordammar och översilningsytor i anslutning till hästhagarna vid Karlslund. Detta borde minska både närings- och bakteriebelastningen på Svartån.

Det nya Landsbygdsprogrammet håller på att ta form och det är glädjande att det kommer att gå att söka ett nytt miljöinvesteringstöd för förbättrad vattenkvalitét. Även det gamla investeringsstödet för anläggning av våtmarker och fosfordammar har kommit tillbaka 2015. De flesta miljöersättningar som gick ut 2013 och som inte har kunnat förlängas sedan 2014 kommer tillbaka 2016. Det gäller bland annat miljöersättningen för skyddszoner längs vatten som är en viktig åtgärd för att minska näringsbelastningen på vatten.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se någon tydlig förändring i miljön. Bristen på resurser för angelägna åtgärder är fortsatt stor och styrmedlen har hittills varit otillräckliga. Vattenfrågor har dock fått allt större vikt i svenskt miljöarbete under senare år. I december 2015 kommer Vattendelegationerna att besluta om Vattenmyndigheternas förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet med tillhörande bilagor beskriver mer detaljerat än tidigare behovet av både fysiska åtgärder och av styrmedel. Detta leder förhoppningsvis till att det blir lättare att hitta framkomliga vägar för åtgärder mot övergödning och att åtgärder genomföras i den omfattning som krävs.

De viktigaste åtgärderna i länet för att nå miljömålet är att minska fosforläckaget från jordbruket, enskilda avlopp och avloppsreningsverk, men också att fånga upp den fosfor som redan har nått sjöar och vattendrag. Åtgärdsarbetet kommer att prioriteras inom de områden som bedöms ha de största övergödningsproblemen. Förhoppningen är att nya åtgärdsprojekt ska kunna startas i ett eller flera av dessa områden under 2016. Förhoppningsvis kommer andra organisationer, till exempel vattenråd eller kommuner, att kunna vara drivande i några projekt. Lokalt engagemang är en viktig faktor för att nå framgång.

För att kunna genomföra rätt åtgärder på rätt plats krävs i många fall utökade kunskaper om de lokala förhållandena, framtagande av förslag på åtgärder, intervjuer med och information till markägare osv. Detta är resurskrävande och kommer att medföra en massiv arbetsinsats under kommande år.

Anpassade styrmedel är en annan viktig faktor för att minska övergödningen. Exempel på detta är nya/högre ersättningar för åtgärder i jordbruket och fortsatt LOVA-bidrag, men det kan också vara skärpt lagstiftning med möjlighet för Länsstyrelsen att ställa krav på åtgärder med mera. I dagsläget har Länsstyrelsen små möjligheter att få till stånd åtgärder såvida inte miljöbalken kan tillämpas.  

Det är positivt att vatten- och övergödningsfrågor idag finns på agendan hos både myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare, inte minst i och med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer som är satta för varje vattenförekomst. LOVA-bidragen har hjälpt till att skapa ett engagemang hos både kommuner och markägare.

Referenser

VISS (VattenInformationsSystem Sverige): http://www.viss.lansstyrelsen.se/

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas