Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå. Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Ett samverkansråd för giftfri vardag har bildats i länet och flera projekt för att minska främst barns belastning av giftiga ämnen har startat. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

I Örebro län bedöms cirka 20 procent av sjöarna och vattendragen vara påverkade av övergödningsproblem. Bland de mest påverkade områdena finns Täljeåns avrinningsområde, de nedre delarna av Svartåns avrinningsområde, Långens och Lillåns avrinningsområde (samtliga mynnar i Hjälmaren), Hjälmarens närområden samt ett antal mindre, befolkningstäta eller jordbruksdominerade områden i länet.

När det gäller fosfor står jordbruket för de största utsläppen i länet, följt av enskilda avlopp och avloppsreningsverk. Jordbruket står även för en betydande del av kväveutsläppen men här har även avloppsreningsverk stor betydelse. Lokalt kan andra källor, exempelvis industrier och skogsbruk, stå för en betydande andel av fosfor- och kväveutsläppen. I speciellt stora sjöar, som t ex Hjälmaren, kan även frigörelse av fosfor lagrat i sediment vara en stor källa.

I länet pågår ett antal åtgärdsprojekt mot övergödning i samarbete med kommuner och vattenråden. Sedan 2015 har Länsstyrelsen arbetet med ett nytt och omfattande åtgärdsprojekt för Hjälmaren, som är kraftigt påverkad av övergödning. Viktiga delar i åtgärdsprojektet är att samla in underlag, förmedla information och genomföra åtgärder. Undersökningar utförde under 2015 och 2016 har visat att åtgärder mot frigörelse av fosfor lagrat i sjöns sediment behövs i delar av Hjälmaren för att minska övergödningsproblemet. Under 2016 utförs en fördjupad undersökning av förekomst av växtplankton för att kunna jämföra hur den har förändrats sedan 1960-talet när en liknande undersökning utfördes.

Flera lyckade LOVA-projekt har genomförts i länet och några pågår fortfarande. Under 2016 har, liksom under 2015, flera ansökningar om strukturkalkning av jordbruksmark beviljats. Enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är strukturkalkning av lerhaltig åkermark en av de effektivaste åtgärderna för att minska fosforbelastningen från jordbruksmark. Örebro kommun har anlagt en fosfordamm med kalkfilter i anslutning till hästhagarna vid Karlslund, vilket har fått stor medial uppmärksamhet.

Länsstyrelsen utförde under 2016 vattenundersökningar i 20 enskilda brunnar, belägna i 17 befintliga eller föreslagna grundvattenförekomster i Örebro län. Tolv av de 20 undersökta brunnarna hade mycket låga nitrathalter (<2 mg/l), fem hade halter i intervallet 5-20 mg/l och två hade mycket höga halter (>50 mg/l). Det är möjligt att påverkan från ytvatten kan ha orsakat dessa mycket höga halter i två av brunnarna. Länsstyrelsen kommer i den regionala miljöövervakningen för programperioden 2015-2020 fortsätta kartläggningen och kvalitetskontrollerna av grundvattenförekomster.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se någon tydlig förändring i miljön. Bristen på resurser för angelägna åtgärder är fortsatt stor och styrmedlen har hittills varit otillräckliga. Det är fortfarande oklart om Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram kommer att leda till att åtgärder kommer att genomföras i den omfattning som krävs för att kunna nå miljömålet.

De viktigaste åtgärderna i länet för att nå miljömålet är att minska fosforläckaget från jordbruket, enskilda avlopp och avloppsreningsverk, men också att fånga upp den fosfor som redan har nått sjöar och vattendrag. Åtgärdsarbetet kommer att prioriteras inom de områden som bedöms ha de största övergödningsproblemen. Förhoppningen är att nya åtgärdsprojekt ska kunna startas i ett eller flera av dessa områden under 2016. Förhoppningsvis kommer andra organisationer, till exempel vattenråd eller kommuner, att kunna vara drivande i några projekt. Lokalt engagemang är en viktig faktor för att nå framgång.

För att kunna genomföra rätt åtgärder på rätt plats krävs i många fall utökade kunskaper om de lokala förhållandena, framtagande av förslag på åtgärder, intervjuer med och information till markägare osv. Detta är resurskrävande och kommer att medföra en massiv arbetsinsats under kommande år.

Anpassade styrmedel är en annan viktig faktor för att minska övergödningen. Exempel på detta är nya/högre ersättningar för åtgärder i jordbruket och fortsatt LOVA-bidrag, men det kan också vara skärpt lagstiftning med möjlighet för Länsstyrelsen att ställa krav på åtgärder med mera. I dagsläget har Länsstyrelsen små möjligheter att få till stånd åtgärder såvida inte miljöbalken kan tillämpas.

Det är positivt att vatten- och övergödningsfrågor idag finns på agendan hos både myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare, inte minst i och med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer som är satta för varje vattenförekomst. LOVA-bidragen har hjälpt till att skapa ett engagemang hos både kommuner och markägare.

Referenser

VISS (VattenInformationsSystem Sverige): http://www.viss.lansstyrelsen.se/