Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå. Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Ett samverkansråd för giftfri vardag har bildats i länet och flera projekt för att minska främst barns belastning av giftiga ämnen har startat. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Arbete med att minska barns exponering för farliga kemikalier i vardagen fortsätter att prioriteras i länet. För att driva arbetet framåt har en regional samverkansgrupp bildats. Mycket finns kvar att göra när det gäller kunskaperna om förekomst av miljögifter i miljön och sanering av kända förorenade områden.

Användning av och exponering för farliga ämnen

Åtgärder på regional nivå

I år har ett åtgärdsprogram för Örebro läns miljömål antagits där giftfri vardag ingår som ett av sex fokusområden som prioriterades av kommunerna och Region Örebro län. För att driva arbetet framåt inom fokusområdet har en regional samverkansgrupp bildats där Länsstyrelsen är sammankallande och alla kommuner, Region Örebro län, Örebro universitet och Naturskyddsföreningen medverkar. En handlingsplan för regional samverkan ska tas fram under året.

Region Örebro län har flera projekt igång som handlar om giftfri miljö. I ett projekt som liknar giftfri förskola arbetar Regionen med giftfria väntrum. Arbets- och miljömedicinsiska kliniken undersöker barns exponering för farliga kemikalier via damm i skolor och i hemmen. Kliniken handleder också ett gymnasiearbete som syftar till att ungdomar ska informera varandra om farliga kemikalier i vardagen.

Hjälmarens vattenvårdsförbund undersöker i samarbete med kommuner, Regionen och Länsstyrelsen läkemedelsrester i Hjälmarens avrinningsområde. Prover har tagits i recipienter och i avloppsvatten vid Skebäcks avloppsreningsverk både före och efter rening. Ett flertal ämnen detekterades och gruppen fortsätter att utreda möjliga sätt att minimera utsläpp av läkemedelsrester till miljön.

Åtgärder på kommunal nivå

Örebro kommun har tagit fram en strategi för en giftfri kommun samt en handlingsplan för giftfri skola. Degerfors och Sydnärkes miljöförvaltning (Lekeberg, Laxå, Askersund) arbetar nu med att ta fram handlingsplaner. Karlskoga kommun har sedan tidigare en handlingsplan, så inom det kommande året har halva länets kommuner styrdokument för giftfri skola. Många kommuner har märkt att arbetet redan är på gång på förskolors eget initiativ.

Inga av länets kommuner har informerat invånarna om rätten att få information om farliga ämnen i varor.

Övriga åtgärder 

Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö (MTM) vid Örebro universitet arbetar med ett projekt för att studera emissioner från byggmaterial i lågenergihus som används till förskolor. Preliminära resultat antyder att halterna av miljögifter i lågenergihus är relativt låga på grund av effektiv ventilation.

Förorenade områden

Idag räknar vi med att de flesta potentiellt förorenade områden i länet är identifierade. Drygt 4000 objekt av förorenade områden har identifierats i Örebro län. Av dessa tillhör ca 40 stycken riskklass 1 och 360 stycken riskklass 2. Länsstyrelsen och kommunerna har hittills åtgärdat ungefär 100 objekt. Under 2016 leder SGU ett stort saneringsarbete av ett av länets prioriterade förorenade områden, en gammal impregneringsverksamhet i Åsbro.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Tillräckliga underlag saknas för att bedöma om utvecklingen i miljön är positiv eller negativ. I nuläget visar tillgängliga siffror på att importen och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökat i länet på senare år. Parallellt med denna ökning kan emellertid även en ökning i intresset och engagemanget för kemikaliefrågor konstateras.

”Giftfri vardag” har prioriterats av länets kommuner som ett fokusområde inom det regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Förhoppningsvis är det ett tecken på att vi i Örebro län snart kommer att se fler politiska beslut för att fasa ut hälsofarliga material och produkter från framförallt förskolor och andra miljöer där barn vistas. En föregångare i detta sammanhang är Karlskoga kommun där kommunfullmäktige 2013 fattade beslut om att barn i förskolan ska ges en giftfri vardag. Även Region Örebro län har höga ambitioner på området. I sitt miljö- och hållbarhetsprogram har de bland annat målet att år 2020 ska miljö- och hälsoskadliga kemiska ämnen endast i undantagsfall återfinnas inom landstinget och då med god kännedom om och kontroll av eventuella risker.

Det är omöjligt att enbart genom lokala och regionala insatser uppnå en giftfri miljö. Det moderna konsumtionssamhället, med en allt större global kemikalie- och varuproduktion som ökar den diffusa spridningen av farliga ämnen, gör det nödvändigt med fler och kraftfullare nationella och internationella åtgärder för att minska användandet av farliga kemikalier. Ett lokalt och regionalt engagemang är givetvis viktigt, men för att miljökvalitetsmålet ska nås behövs en starkare lagstiftning och politiska incitament som gynnar miljömässigt hållbara livsstilar och konsumtionsmönster.

Preciseringen om förorenade områden kommer inte att nås i Örebro län till 2050. Enligt miljömålet ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Det är i nuläget svårt att avgöra hur stor del av de identifierade samt riskklassade objekten som kommer att behöva åtgärdas. Gör man ett antagande att alla riskklass 1 och 2 ska åtgärdas rör det sig om ungefär 400 objekt. Om målet ska uppnås behöver minst 10 objekt saneras per år vilket inte bedöms som möjligt med nuvarande resurser.

Länsstyrelsen jobbar aktivt mot kommunerna för att via utbildningar och projekt lyfta frågan angående förorenade områden för att försöka att öka saneringstakten. För att målet ska uppnås måste både Länsstyrelsen och kommunerna få mer resurser och anslaget till Naturvårdsverket ökas.

Referenser

Kemikalieinspektionen, Produktregistret. 2012.

Miljömålsportalen, Giftfri miljö – uppföljning 2014, http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/4-Giftfri-miljo/Nar-vi-miljokvalitetsmalet/.

Samverkansgruppen för kemikaliefrågor i Örebro län.

Örebro läns landstings hållbarhetsprogram 2012-2015.

EBH-stödet (Länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden)

Pil uppåt smiley saknas Giftfri miljö i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas