Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder bland annat till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande och infrastruktur. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till länets snabba tillväxt utmärker sig några stora områden som vi behöver arbeta särskilt med för att kunna nå miljömålen. Infrastrukturen för transporter, avlopp, energi, vatten och livsmedel behöver vara effektiv och resurssnål och med kopplingar dem emellan för att utnyttja resurserna maximalt. Vi behöver vara aktsamma om vår mark och vårt vatten och utveckla dess ekosystemtjänster. Konsumtionen behöver minska och den kvarvarande bli cirkulär och hållbar. En stark hållbar tillväxt är ett viktigt verktyg för att nå miljömålen.

Eftersom det är mycket viktigt att hantera miljön och samhällsbyggandet samtidigt och i bred samverkan har en regional Miljö- och samhällsbyggnadsdialog bildats. Sex mål är prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för dialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö. Strategier för hur vi ska nå dessa mål har tagits fram.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat 

Länets befolkning ökar och med den konsumtionen av varor och produkter som kan innehålla farliga ämnen. Farliga ämnen sprids via tillverkning, användning och avfall. Diffus spridning av farliga kemikalier berör hela samhället. Länet har även många misstänkt förorenade områden. 

Arbete på regional nivå/myndigheter

Miljömålet Giftfri miljö har prioriterats inom den regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen. Den regionala strategin för målet ger stöd för prioriteringar i det fortsatta arbetet. 

Inom ramen för Kemilänken ordnar Länsstyrelsen seminarier kring tillsynsvägledning för kommuner. Lantbrukare har fått bidrag för att minska läckage av gifter, bland annat genom ekologisk produktion. 

Databasen för förorenade områden innehåller cirka 12 000 identifierade objekt, varav drygt 1 700 är inventerade och riskklassade. Arbete pågår för att få kommuner att ta fram handlingsplaner för förorenade områden. 

Provfiske och sedimentprovtagningar i Mälaren, skärgården och vissa sjöar har genomförts för att undersöka halter av miljögifter. Fler vatten har undersökts. TBT*, PFAS (PFOS)*, PBDE*, kvicksilver, antracen, bly och kadmium är de ämnen som generellt utgör problem för länets ytvatten. Halterna är i regel högst i stadens centrala delar. Störst problem utgör PFAS tillsammans med uppmätta halter av TBT vid marinor, trots att TBT-färger är förbjudna sedan 1989. 

Oxundasjön och vatten nedströms sjön har höga halter PCB i fisk och sediment. Uppmätta halter där är bland de högsta som uppmätts i Sverige. Bekämpnings-medel, PFAS och andra miljögifter har påträffats i vattentäkter. 

Resultat från några av länets avloppsreningsverk visar ökade halter av bland annat koppar och vismut i slam. Den nya slamförordningen gör att kopparhalter kan bli begränsande för slamanvändningen. Minskningen av silver i slam har avstannat. Stockholm Vatten arbetar med att spåra källorna. Halter av kvicksilver har generellt minskat, kadmium och bly ligger lågt men behöver sänkas ytterligare. Organiska långlivade ämnen kan detekteras, men det finns problem med stora mätosäkerheter, bland annat DEHP i slam varierar och visar ingen tydlig trend. 

Informationskampanjer har utförts av Käppalaförbundet (”Fråga om kläderna”) och en samlande, avslutande kampanj sker hösten 2016. Stockholm Vatten har haft tunnelbanekampanjer. Landstingets provtagningar visar att halten av vissa läkemedelsrester i både råvatten och avloppsvatten ökar medan andra minskar eller är oförändrade. Landstinget fortsätter att arbeta med utfasningslistan för både kemiska produkter och kemikalier i varor. Utfasning kontrolleras i upphandlingar och ger goda resultat. Upphandlingskrav ställs även fortsatt avseende kemikalier i varor. Nytt miljöprogram med nya kemikaliemål antas vintern 2016. 

Åtgärder på kommunal nivå

Naturvårdsverkets frågor sändes ut till länets kommuner, cirka hälften svarade. Hälften angav att handlingsplan för förebyggande kemikaliearbete är upprättad, men arbete pågår i flertalet av kommunerna. I princip alla svarande kommuner arbetar med giftfri förskola och upphandlingskrav. Våga Fråga-kampanj har dock bara genomförts i en handfull kommuner.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det stora antalet och mängden kemikalier som används försvårar möjligheten att uppnå målet.  Utvecklingen bedöms vara negativ för målet och preciseringar som rör kunskapsmål är svåra att uppnå i tid. Vissa ämnen som kvicksilver och kadmium minskar i miljön, vilket är positivt. Mer hälsoscreening, ökad tillsyn av miljöfarlig verksamhet och miljöövervakning samt en nationell databas för särskilt farliga ämnens förekomst behövs. Konsumtionsmönstren behöver ändras och gifterna måste fasas ur kretsloppet.

Kunskap behövs om synergieffekter och produktinnehåll samt skärpt lagstiftning och bättre samordning mellan myndigheter. Skadliga effekter av kemikalier på den biologiska mångfalden och på ekosystem är en viktig precisering av målet utöver den påverkan kemikalier kan ha på människan.

Fler åtgärder behövs för att identifiera nya belastningskällor för PFAS och åtgärda nya och gamla punktkällor samt att minska läckaget av TBT från båtbottnar, båtuppläggningsplatser och sediment. Länsstyrelsen deltar aktivt i Miljömålsrådets ”Båtbottenfärger och miljöfarliga färgrester” med målsättning att minska utsläppet av giftig och otillåten båtbottenfärg. Länsstyrelsen kommer att hålla flera utbildningar kring den nya lagstiftningen om integrerat växtskydd och enskild rådgivning ges även kring användning av bekämpningsmedel. Trenden pekar mot att användningen av läkemedel ökar och det är ovisst om samverkande effekter har betydelse. För att bygga upp kunskap behövs fortsatt regelbunden provtagning och analys av miljögifter, bekämpningsmedel och läkemedel. Miljöarbetet i länet har lett till att ”kända” giftiga ämnen i miljön minskar successivt. För att nå längre måste en begränsning i den dagliga användningen av giftiga ämnen och identifiering av de ämnen som kan bli problem i framtiden ske. Det krävs kunskap och förståelse för de kemiska ämnenas egenskaper och effekter. Punktkällorna utgör allt mindre del av miljöbelastningen, det är hushållen som i högre grad bidrar via konsumtion och livsstil vilket nya provtagningar bekräftar. Även de små miljöfarliga verksamheterna bedöms stå för en relativt stor andel av föroreningarna till avloppsreningsverken eftersom de är många och i flera fall har bristande kunskap och utrustning för att klara en tillräcklig rening av sitt processavloppsvatten.

Länet har många förorenade områden som behöver åtgärdas. Det krävs fortsatt finansiering för tillsynsarbete och bidragsadministration för att få till stånd åtgärder. Databasen behöver fortlöpande administreras och förvaltas då den också används som ett planeringsunderlag för många aktörer i länet. En förutsättning för att nå miljömålet är att tillsynsarbetet för prioriterade förorenade områden ökar. En viktig åtgärd är att kommunerna tar fram handlingsplaner för arbetet med förorenade områden, både egeninitierat och händelsestyrt.

Att följa föroreningsinnehåll i avloppsslam ger en bra bild av flöden av olika miljögifter i samhället. Genom att begränsa ämnesnivåer i produktion, hushåll och varor och att rena dagvatten förbättras kvaliteten på slam. Sju reningsverk är Revaq-certifierade i länet.