Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljömålsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Länets befolkningsmängd ökar och med den konsumtionen av varor och produkter som kan innehålla farliga ämnen. De farliga ämnena sprids via tillverkning, användning och avfall. Diffus spridning av farliga kemikalier berör hela samhället. Länet har även många misstänkt förorenade områden.

Arbete med miljömålet Giftfri miljö har prioriterats inom den Regionala miljömålsdialogen. En regional strategi för målet har nyligen antagits som ska ge stöd för prioriteringar i det fortsatta arbetet.

Inom ramen för Kemilänken ordnar Länsstyrelsen årligen seminarier kring tillsynsvägledning riktade främst mot kommuner, ett av 2015 års teman var ”Tillsyn av läkemedels- och laboratorieverksamheter”. Lantbrukare har fått bidrag för att minska läckage av gifter, bland annat genom ekologisk produktion, skyddszoner och miljöskyddsåtgärder.

Databasen för förorenade områden innehåller cirka 12 000 identifierade objekt, varav snart 1600 är inventerade och riskklassade. Arbete pågår för att få kommuner att påbörja ett arbete att ta fram handlingsplaner för efterbehandlings-arbete.

Provfiske och sedimentprovtagningar i Mälaren, skärgården och vissa sjöar har genomförts för att undersöka halter av miljögifter. Jämfört med år 2009 har fler vatten identifierats ha problem, då fler vatten har undersökts. TBT*, PFOS*, PBDE*, kvicksilver, antracen, bly och kadmium är de ämnen som generellt utgör störst problem för länets ytvatten. Halterna är i regel högst i stadens centrala delar.

Oxundasjön och vatten nedströms sjön har höga halter PCB i fisk och sediment. Uppmätta halter där är bland de högsta som uppmätts i Sverige. Bekämpnings-medel, PFOS och andra miljögifter har påträffats i vattentäkter.

Resultat från några av länets reningsverk visar ökade halter av bland annat koppar och vismut i slam. Den nya slamförordningen gör att kopparhalter kan bli begränsande för slamanvändningen. Minskningen av silver i slam har avstannat vilket kan bero på användning av nanomaterial. Stockholm vatten arbetar nu med att spåra källorna till silver. Halterna av kvicksilver har generellt minskat, kadmium och bly ligger lågt men behöver sänkas ytterligare medan zinkvärden ökar. Organiska långlivade ämnen kan detekteras, men det finns problem med stora mätosäkerheter, bland annat PCB i slam varierar och visar ingen tydlig trend.

Informationskampanjer har utförts av Käppalaförbundet (”Städa naturligt”) och en textilkampanj planeras för nästa år.  Stockholm Vatten har haft och planerar åter tunnelbanekampanjer om skadliga kemikalier i avlopp. Landstingets provtagningar visar att halten av vissa läkemedelsrester i både råvatten och avloppsvatten ökar medan andra minskar eller är oförändrade. Landstinget fortsätter att arbeta med utfasningslistan där cirka 50 ämnen ska bort senast år 2016. Utfasning kontrolleras i upphandlingar och ger goda resultat där 81 procent av farliga kemikalier har fasats ut från kemiska produkter. Upphandlingskrav ställs även fortsatt avseende kemikalier i varor.

Länets kommuner arbetar aktivt med kemikaliefrågorna. Naturvårdsverkets frågor sändes ut till länets kommuner, varav cirka hälften svarade. Ett fåtal angav att handlingsplan för förebyggande kemikaliearbete är upprättad, men arbete pågår i flertalet av kommunerna. I princip alla svarande kommuner arbetar med giftfri förskola och upphandlingskrav. Våga Fråga-kampanj har dock bara genomförts i tre kommuner.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Det stora antalet och mängden av kemikalier som används försvårar möjligheten att uppnå målet. Utvecklingen bedöms vara negativ för målet. För preciseringar som rör kunskapsmål är det svårt att i tid uppnå målet. Minskad användning av vissa ämnen som kvicksilver och kadmium har dock en positiv trend. Mer hälsoscreening och miljöövervakning samt en nationell databas för särskilt farliga ämnens förekomst behövs. Konsumtionsmönstren behöver ändras och gifterna måste fasas ur kretsloppet.

Kunskap behövs om synergieffekter och produktinnehåll samt skärpt lagstiftning och bättre samordning mellan myndigheter. Skadliga synergieffekter av kemikalier på den biologiska mångfalden och på ekosystem är en viktig precisering av målet utöver de effekter som påverkan av många kemikalier kan ha på människan.

Fler åtgärder behövs främst för vissa grundvattentäkter där bekämpningsmedel, PFOS och andra miljöfilter påträffats. Länsstyrelsen kommer att hålla flera utbildningar kring den nya lagstiftningen om integrerat växtskydd och enskild rådgivning ges även kring användning av bekämpningsmedel. Trenden pekar mot att användningen av läkemedel ökar och det är ovisst om samverkande effekter har betydelse. För att bygga upp kunskap behövs fortsatt regelbunden provtagning och analys av miljögifter, bekämpningsmedel och läkemedel. Miljöarbetet i länet har lett till att ”kända” giftiga ämnen i miljön minskar successivt. För att nå längre är det viktigt att det sker en begränsning i den dagliga användningen av giftiga ämnen och identifiering av de ämnen som kan bli problem i framtiden. För att kunna göra det krävs kunskap och förståelse för de kemiska ämnenas egenskaper och effekter. Punktkällorna utgör allt mindre del av miljöbelastningen, det är hushållen som i högre grad bidrar via konsumtion och livsstil.

Länet har många förorenade områden som behöver åtgärdas. Dagens miljöproblem orsakas bland annat av verksamheter som bedrevs för flera decennier sedan. Det krävs fortsatt finansiering och omfördelning av resurser från nuvarande inventeringsarbete till tillsynsarbete och bidragsadministration för att få till stånd åtgärdsarbete. Databasen för förorenade områden behöver fortlöpande administreras och förvaltas framöver, då den bland annat också är ett viktigt planeringsunderlag.

Inventeringsarbetet kommer att avslutas under 2015. För att nå miljökvalitetsmålet behöver tillsynsarbetet avseende förorenade områden öka, särskilt områden med riskklass 1 och 2. Kommunerna bör ta fram handlingsplaner för arbete med efterbehandling, både egeninitierat och händelsestyrt sådant.

Upprustning av miljonprogramsområden medför stora mängder farligt avfall som behöver omhändertas rätt för att få bort skadliga ämnen ur kretsloppet.

Att följa föroreningsinnehåll i avloppsslam ger en bra bild av flöden av olika miljögifter i samhället. Genom att begränsa ämnesnivåer i produktion, hushåll och varor och att rena dagvatten förbättras kvaliteten på slam. Sju reningsverk är REVAQ-certifierade (Bromma, Henriksdal, Käppala, Himmerfjärdsverket, Fors, Ekebyhov, Nynäshamn).

 

 

Pil uppåt smiley saknas Giftfri miljö i Stockholms län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas