Miljömålssystemets historia

Historik

  • Den 28 april 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål.
    Även fyra övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor och Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader.
  • Riksdagen beslutade vid olika tillfällen därefter om 71 delmål.
  • År 2002 inrättade regeringen ett miljömålsråd som skulle ansvara för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet upphörde den 1 november 2010.
  • I november 2005 beslutade riksdagen om det 16:e miljökvalitetsmålet om biologisk mångfald. Samtidigt togs vissa delmål bort och andra kom till eller ändrades. 
    Den övergripande miljömålsfrågan Naturmiljön togs bort.
  • Den 16 juni 2009 beslutade riksdagen om ändrad innebörd av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Den ändrade innebörden gjordes senare om till målets två så kallade preciseringar.
    Ett nytt mål till år 2020 infördes, som sedermera blev det första etappmålet i miljömålssystemet.
  • Riksdagen tog den 22 juni 2010 beslut om en ny målstruktur för miljöarbetet, en ny organisation och ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen.
    Målstrukturen utgörs numera av generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. De övergripande miljömålsfrågorna är inbakade i strecksatserna till generationsmålet.
    Den nyinrättade parlamentariska Miljömålsberedningen utarbetar miljöstrategier inom regeringens prioriterade områden.
  • Regeringen beslutade den 26 april 2012 om tretton etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Etappmålen ersatte de tidigare 73 delmålen.
    Dessutom fick alla miljökvalitetsmål sina preciseringar.
  • Ytterligare fyra etappmål inom området farliga ämnen antogs av regeringen den 27 juni 2013.  
  • Regeringen beslutade om ett etappmål till om farliga ämnen den 31 oktober 2013.
  • Fem fler etappmål om biologisk mångfald och ekosystemtjänster beslutades av regeringen den 27 februari 2014. Nu är etappmålen 24 st.
  • Regeringen återinförde Miljömålsrådet i ny skepnad och gav Miljömålsberedningen ett utökat ansvar för klimat den 18 december 2014.

Miljökvalitetsmål

Syftet med miljökvalitetsmålens införande var att tydliggöra den miljömässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling.

Delmål

Riksdagen har vid olika tillfällen antagit ett antal delmål till miljökvalitetsmålen. De angav inriktning och tidsperspektiv och konkretiserade arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Delmålen har senare ersatts av etappmål.

Grundläggande värden

Delmålen och åtgärder för att nå delmålen skulle utformas med utgångspunkt i fem grundläggande värden:

  • människors hälsa
  • den biologiska mångfalden och naturmiljön
  • kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
  • ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
  • en god hushållning med naturresurserna.

Regeringen ansåg det vara av största vikt att de grundläggande värdena tillgodosågs i arbetet för att nå miljömålen.

Övergripande miljömålsfrågor

Fyra myndigheter hade förut ansvar för övergripande horisontella frågor inom ramen för arbetet med miljömålen. De övergripande miljömålsfrågorna och ansvariga myndigheterna var:

  • Naturmiljön (Naturvårdsverket)
  • Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader (Boverket)
  • Kulturmiljön (Riksantikvarieämbetet)
  • Hälsofrågor (Socialstyrelsen).

Åtgärdsstrategier

Tre åtgärdsstrategier skulle tidigare vara vägledande i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Strategierna reviderades något i regeringens proposition 2004/05:150, men var ursprungligen:

  • Strategi för effektivare energianvändning och transporter – för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.
  • Strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik – för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter.
  • Strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö – för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.

Miljömålsråd

Regeringen inrättade ett särskilt beslutsorgan inom Naturvårdsverket, Miljömålsrådet. Rådet var också ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att nå de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt. Miljömålsrådet hade ansvar för samlad uppföljning och rapportering till regeringen. Miljömålsrådet upphörde den 1 november 2010 och arbetet togs över av Naturvårdsverket. I december 2014 återinfördes rådet i en annan form och med ett ändrat uppdrag.