Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Fördjupad utvärdering 2015

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Sammanfattning av den fördjupade utvärderingen 2015

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Alla sjöar och vattendrag kommer inte att uppnå god ekologisk och kemisk status till 2020. Fysisk påverkan i vattenmiljön påverkar de flesta av målets preciseringar och är en av de främsta orsakerna till att målet inte nås.

Restaurering av sjöar och vattendrag

För att vända trenden behöver flera vattendrag och sjöar restaureras och ett stort antal vandringshinder behöver åtgärdas. Ytterligare problem är övergödning, försurning och miljögifter. För att vi på sikt ska uppnå miljökvalitetsmålet är det avgörande att vattenmyndigheternas åtgärdsprogram genomförs.

Styrmedelsanalysen fokuserar på vattenkraftens fysiska påverkan, som försämrar den ekologiska statusen i många vatten. Resurser behöver göras tillgängliga på nationell, regional och lokal nivå för genomförande av åtgärder och för uppföljning av åtgärders effekt.

Insatser som syftar till att återställa och restaurera vattendrag eller på annat sätt minska miljöskadorna bör prioriteras. I denna rapport föreslår Havs- och vattenmyndigheten ökade insatser riktade mot fysisk påverkan. Omprövning och nyprövning av vattenkraftverk samt tillsynen av vattenkraftverk behöver utökas. Finansieringsmodeller för åtgärder i sjöar och vattendrag behöver utredas och uppföljning av åtgärder utvecklas.

Behov av insatser för att kunna nå målet

Genomförandet av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram inom ramen för vattendirektivet är av högsta betydelse för att nå miljökvalitetsmålet. Resurser måste göras tillgängliga på nationell, regional och lokal nivå både för genomförande av åtgärder och för uppföljning av åtgärders effekt.

Insatser riktade mot fysisk påverkan

Nedanstående åtgärder bör prioriteras:

Omprövning och nyprövning av vattenkraftverk. Regeringen behöver verka för att förslagen om nyprövning (SOU 2013:69) och omprövning (SOU 2014:35) av vattenverksamhet får genomslag. Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens strategi för åtgärder i vattenkraften bör användas som underlag för prioritering av insatser.

Motivering:
Många anläggningar och verksamheter bedrivs idag enligt äldre lagstiftning och efterlever därför inte moderna miljökrav. Dessa verksamheter behöver anpassas till miljöbalkens och EU-rättens krav för att bl.a. god ekologisk status ska kunna uppnås i våra vattendrag.

Tillsynen av vattenkraftverk behöver utökas.  Regeringen bör se över hur resurserna för tillsyn av vattenkraftverk kan öka. Alternativ kan vara att inbetalade tillsynsavgifter återförs till respektive länsstyrelse via förvaltningsanslaget eller ett avgiftssystem där pengarna behålls på den enskilda länsstyrelsen.

Motivering:
Havs- och vattenmyndigheten bedömer att tillsynsmyndigheterna behöver mer resurser för tillsyn. Förslaget motiveras utifrån de hinder som har identifierats för tillsyn i styrmedelsanalysen i kapitel 2. Vattenmyndigheterna har fört fram liknande förslag i åtgärdsprogrammet för 2015-2021.

Utredning av finansieringsmodeller för åtgärder i sjöar och vattendrag

Regeringen bör ge Statskontoret i uppdrag att, efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning, utreda och lämna förslag till finansiering av åtgärder i sjöar och vattendrag.

Motivering:
Förslaget syftar till att öka resurserna till det miljövårdsinriktade vattenarbetet. Behovet av åtgärder är stort.  Sedan 2010 ställs högre krav på innehållet i åtgärdsprogrammen kopplat till vattendirektivet. Det ska framgå hur kraven på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och hur åtgärderna är finansierade.

Uppföljning av åtgärder

Regeringen bör avsätta medel för analys och uppföljning av åtgärder. Data från miljöövervakningen behöver utnyttjas effektivare för uppföljning av åtgärder och befintliga databaser behöver förbättras. För åtgärder där befintliga miljöövervakningsprogram inte räcker för uppföljning behövs extra insatser för att säkerställa en adekvat uppföljning.

Motivering:
Uppföljning av åtgärder behövs för att genomföra kostnadseffektiva åtgärder. Genom att bättre nyttja data från befintliga övervakningsprogram kan bättre information erhållas om vilka åtgärder som varit kostnadseffektiva. I många fall krävs dock ytterligare data för uppföljning. En investering i bättre uppföljning bedöms löna sig i längden då kostnadseffektiva åtgärder kan prioriteras.

Bedömning av om målet nås

Trots åtgärder för att förbättra vattenmiljön kommer Sverige inte att nå målet till 2020. För att vända trenden behöver flera vattendrag och sjöar restaureras och ett stort antal vandringshinder åtgärdas. I detta arbete behöver hänsyn tas till kulturmiljövärden. Styrmedel som syftar till att öka restaureringstakten eller på annat sätt minska miljöskadorna bör prioriteras.

Mer information

Den fullständiga fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag hittar du i rapporten "Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering". Ett utdrag ur rapporten med den fullständiga utvärderingen av Levande sjöar och vattendrag finns nedan.

Regeringens uppföljning

Regeringen gör regelbundet en egen uppföljning och bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Den senaste finns i regeringens budgetförslag för år 2015 som lämnades till riksdagen den 23 oktober 2014 (under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård).