Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Fördjupad utvärdering 2015

Målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före år 2020. Utvecklingen i miljön är positiv.

Sammanfattning av den fördjupade utvärderingen 2015

Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och såväl markmätningar, satellitmätningar och modellresultat indikerar att återväxten påbörjats. De flesta ozonnedbrytande ämnen uppvisar en minskning beträffande både utsläpp och halter såväl nationellt som globalt.

Montrealprotokollet ger resultat

På grund av stora naturliga variationer och osäkerheter i det vetenskapliga underlaget saknas fortfarande vetenskapligt konsensus om att återhämtningen är statistiskt säkerställd samt att denna återhämtning verkligen är ett direkt resultat av minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen.

Montrealprotokollet är fortsatt framgångsrikt men allteftersom de reglerade ämnena fasas ut ökar svårigheten att få uppmärksamhet och resurser för det arbete som kvarstår. Trots farhågor för minskad finansiering av den multilaterala fonden är det därför mycket positivt att fonden i det senaste beslutet fylldes på med drygt 500 miljoner amerikanska dollar vilket är den största påfyllnaden sedan fonden etablerades 1990. Även motivet för illegal handel har ökat i takt med att tillgången av de ozonnedbrytande ämnena minskar.

Viktigt att driva på i det internationella arbetet

De utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som inte regleras av Montrealprotokollet ökar samtidigt i betydelse. Hit hör utsläppen från befintliga och uttjänta produkter. Sammantaget beräknas dessa utsläpp bidra till en större andel av den framtida ozonnedbrytningen än samtliga de ämnen som regleras under Montrealprotokollet. Hit hör även utsläppen av lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten. Utsläpp av lustgas (som regleras under Kyotoprotokollet) är i dag större än för någon annan ozonnerbrytande gas med avseende på dess ozonnedbrytande potential. 

Det är av stor vikt att Sverige även fortsättningsvis är pådrivande i det internationella arbetet. Förhandlingsarbetet inom ramen för Montrealprotokollet, som är det viktigaste styrmedlet, bör prioriteras. För att kunna få gehör i internationella förhandlingar är det viktigt att Sverige även fortsätter sitt arbete på nationell nivå. Här bör omhändertagandet av CFC i rivningsmaterial prioriteras. Slutligen är det viktigt att Sverige fortsätter agerar internationellt och inom EU för att minska de globala utsläppen av lustgas och kväve.

Behov av insatser för att kunna nå målet

Det finns fortfarande mycket att göra i syfte att säkerställa en fortsatt positiv utveckling för ozonskiktet. Framför allt är det i utvecklingsländerna det resterande åtgärdsarbetet behöver ske. Det är följaktligen främst internationellt, inom ramen för Montrealprotokollet och EU, som Sverige idag kan verka för att minska de totala utsläppen av ozonnedbrytande ämnen.

Föreslagna insatser

  • Regeringen föreslås ha följande övergripande inriktning i det internationella arbetet inom ramen för Montrealprotokollet och EU:s nationella expertgrupp som förbereder EU:s position inför förhandlingarna:
  • Montrealprotokollet och UNFCCC bör samarbeta för att stödja ett internationellt arrangemang om att minska utsläppen av HFC (fluorkolväten).
  • Utvecklingsländer bör inom ramen för Montrealprotokollet få hjälp med att fasa ut användningen av klorfluorkolväten (HCFC) och att ersätta HCFC med alternativ som har ingen eller så liten negativ miljö- och klimatpåverkande effekt som möjligt, enligt redan fattade beslut.
  • Insamling och destruktion av upplagrade mängder (s.k. banker) ozonnedbrytande ämnen (i utrustning och material) bör inom ramen för Montrealprotokollet stimuleras för att motverka att dessa ämnen släpps ut i atmosfären.
  • Montrealprotokollets möjligheter för undantag och dispenser från förbud att använda ozonnedbrytande ämnen, bl.a. metylbromid, klorfluorkarboner (CFC) och ozonnedbrytande ämnen som insatsvaror (”processagenter” och ”feedstock” användning), bör successivt minska och till slut helt upphöra.
  • Användning av metylbromid vid karantän och utskeppning (”Quarantine and Pre-shipment”QPS) bör regleras under Montreallprotokollet.
  • Utsläpp av koltetraklorid (CTC) bör kartläggas av Montrealprotokollets expertpaneler och åtgärder vidtas för att minska användningen av CTC (i dag får CTC endast användas för laboratoriearbete).
  • Åtgärder bör vidtas internationellt för att stävja illegal handel med ozonnedbrytande ämnen. Framför allt behöver rutiner gällande rapportering av import och export ses över.
  • Nya ämnen som har ozonnedbrytande egenskaper och andra ozonnedbrytande ämnen som inte är reglerade under Montrealprotokollet, till exempel n-propylbromid, lustgas och kortlivade ozonnedbrytande ämnen bör utvärderas och vid behov bör produktion och konsumtion regleras under Montrealprotokollet.
  • Samtliga partner till Montrealprotokollet bör så snart som möjligt ratificera samtliga tillägg till protokollet.
  • EU bör framöver verka för och prioritera den återstående globala avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen såväl inom EU som i det globala samarbetet.

Nationellt åtgärdsarbete

I syfte att få till ett nationellt ökat omhändertagande och en destruktion av kvarvarande CFC i isoleringsmaterial föreslås att kommunerna behöver se över samordningen och kommunikationen mellan den nämnd, som ansvarar för tillsynen enligt Plan- och bygglagen (byggnadsnämnden), och den nämnd som ansvarar för tillsynen enligt Miljöbalken, när byggnadsnämnden upprättar beslut om rivningslov samt vid beslut om slutbesked.

Forskning och övervakning

Sverige bör fortsätta att delta i övervakningen av ozonskiktet och halter av ozonnedbrytande ämnen inom befintliga internationella nätverk.

Det finns behov av forskning som syftar till bättre förståelse kring hur lustgas kan åtgärdas i jordbruksverksamhet. Det är en utmaning för både forskningen och jordbruksnäringen att utveckla jordbruksmetoder som effektivt fångar kvävet i markens organiska material samtidigt som växterna kan ta upp det för en stor skörd och bara lite lustgas bildas.

Bedömning av om målet nås

De för miljökvalitetsmålet centrala styrmedlen är på plats sedan länge och har lett till åtgärder och ett förbättrat tillstånd i miljön.  Även om det fortfarande inte går att belägga med statistisk säkerhet så pekar allt mer på att återväxten av ozonskiktet har påbörjats och att denna återväxt är direkt kopplat till en minskning av ozonnedbrytande ämnen.

Mer information

Den fullständiga fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt hittar du i rapporten "Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering". Ett utdrag ur rapporten med den fullständiga utvärderingen av Skyddande ozonskikt finns nedan.

Regeringens uppföljning

Regeringen gör regelbundet en egen uppföljning och bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Den senaste finns i regeringens budgetförslag för år 2015 som lämnades till riksdagen den 23 oktober 2014 (under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård).