Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Fördjupad utvärdering 2015

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är positiv.

Sammanfattning av den fördjupade utvärderingen 2015

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
 
Utsläppen av försurande luftföroreningar i Europa fortsätter att minska vilket gör att även nedfallet av svavel och kväve minskar över Sverige. Förutom atmosfäriskt nedfall bidrar även skogsbruket till försurningen. 

Minskade utsläpp ger mindre försurning

Det minskade nedfallet har gjort att antalet försurade sjöar och vattendrag har minskat; år 2010 var 10 procent av sjöarna och 12 procent av vattendragen i Sverige försurade. I sydvästra Sverige är situationen sämst och här klassades 47 procent av sjöarna som försurade. 

Ett viktigt internationellt styrmedel för att minska nedfallet i Sverige har varit Luftvårdskonventionens Göteborgsprotokoll som har reviderats 2012 och som begränsar utsläppen i Europa till 2020. EU-kommissionens förslag till reviderat takdirektiv sätter utsläppstak för EU:s medlemländer till 2030. Förhandlingar om detta direktiv pågår.

Maxhalter för svavel i fartygsbränsle ger resultat

Nya regler om maximala svavelhalter i marint bränsle har trätt i kraft 2015 för sjöfart i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen genom IMO/MARPOL-protokollet, vilket beräknas minska utsläppen av svaveldioxid med 95 procent till 2020. Arbete pågår för att inrätta begränsningar även för kväveoxider i samma havsområden.   

Prognoser över utsläppen i Europa visar att arealen skogsmark och sjöar i Sverige som överskrider kritisk belastning kommer att minska fram till 2020. Av sjöarna beräknas 11 procent ha ett överskridande år 2020 och även 2030. För skogsmark beräknas överskridandet vara cirka två procent.

Ytterligare minskningar av utsläpp krävs

För att miljökvalitetsmålet ska kunna nås krävs ytterligare minskningar av utsläppen av försurande ämnen än de som hittills förhandlats fram inom Luftvårdskonventionen och föreslagits inom EU. På nationell nivå måste skogsbrukets försurande påverkan minskas.

Behov av insatser för att kunna nå målet

Behovet av insatser är allra störst på det internationella planet och något mindre på det nationella planet.

Regeringen bör även fortsatt verka för ett stringent takdirektiv i EU-förhandlingen.
Som tidigare konstaterats kommer inte ens omfattande ytterligare åtgärder i Europa (reviderat Göteborgsprotokoll och EU:s luftvårdsstrategi) vara tillräckliga för att miljökvalitetsmålets precisering gällande nedfall av försurande ämnen ska kunna nås. En viss förbättring kan nås om Sveriges närliggande länder minskar sina utsläpp.

Regeringen bör verka för ett införande av kvävekontrollområde i Östersjön. Utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart i Östersjön och Nordsjön ökar fortfarande, men förväntas börja minska fram till 2020, och sedan öka något mellan 2020 och 2030.

Även inom detta område är det viktigt att Sverige bidrar till höga ambitionsnivåer i det internationella arbetet, framför allt genom att verka för ett snabbt införande av kvävekontrollområde (NECA) i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen.

Skogsstyrelsen och skogs- och energinäringen bör genomföra åtgärder kopplade till askåterföring. I slutrapporten år 2014 från det av Skogsstyrelsen inrättade aktörsrådet för askåterföring presenteras förslag på åtgärder för att minska skogsbrukets försurande påverkan, som t.ex. informations- och utbildningsinsatser, certifiering av askåterföringsentreprenörer samt utveckling av teknik och metodik för askprodukten och effektivisering av askåterföring.

Naturvårdsverket anser att skogsbruket även på andra sätt än askåterföring, bör anpassas till växtplatsens försurningskänslighet, det vill säga en ståndortsanpassning.

Genom en anpassad skogsskötsel som även innefattar minskat, eller inget, uttag i kraftigt försurade områden kan den försurningspåverkan på mark och ytvatten som skogsbruket står för motverkas.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket bör i samverkan utreda om det finns marker där uttag av GROT inte bör ske samt peka ut områden där askåterföring är särskilt angelägen.

En strategi bör tas fram om hur ett uttag av biomassa kan ske inom skogsbruket utan att måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning påverkas negativt.

Behov av forskning

För att på ett bra sätt kunna säkerställa när miljökvalitetsmålet är nått behövs en översyn av bedömningsgrunder och indata till de modeller som används vid försurningsbedömning. Vidare behövs kostnadseffektivitetsanalyser för åtgärder för att minska utsläppen av kväve och svavel.

Förslag på forskning:

  • Analys av vilka mått och indikatorer som i framtiden bör användas för bedömning av försurning i skogsmark
  • Analys av om förändringar behövs när det gäller mått som i framtiden bör användas för bedömning av försurning, återhämtning samt kritisk belastning i ytvatten
  • Trendanalyser inom miljöövervakningen
  • Styrmedelsanalyser kopplat till utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid

Bedömning av om målet nås

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

De mest centrala internationella och nationella styrmedlen mot försurning fortsätter att ytterligare begränsa utsläpp och nedfall av svaveldioxid och kväveoxider i Sverige, vilket är nödvändigt för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås på sikt.

Trots denna positiva utveckling kommer miljökvalitetsmålet inte att nås, det vill säga att år 2020 kommer det fortfarande att finnas delar av landets skogs- och sjöareal med överskridande av kritisk belastning.

Skogsbrukets utveckling har också stor betydelse för om miljökvalitetsmålet som helhet ska kunna nås. Påverkan är störst i södra Sverige men betydligt lägre i norr där uttaget av skogsbränsle är lågt.  

Mer information

Den fullständiga fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning hittar du i rapporten "Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering". Ett utdrag ur rapporten med den fullständiga utvärderingen av Bara naturlig försurning finns nedan.

Regeringens uppföljning

Regeringen gör regelbundet en egen uppföljning och bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Den senaste finns i regeringens budgetförslag för år 2015 som lämnades till riksdagen den 23 oktober 2014 (under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård).