Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Uppföljning 2013

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är positiv.

Tillståndet i miljön och förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet går långsamt åt rätt håll. Det tar emellertid lång tid för naturen att återhämtas efter över ett halvt sekel av kraftig försurningspåverkan.

Framgångsrikt åtgärdsarbete – men vissa utsläpp ökar

Det internationella arbetet med att minska utsläppen av luftföroreningar från landbaserade källor har varit framgångsrikt. I Europa (EU–27) har exempelvis svavelutsläppen minskat med 60 procent mellan 2000 och 2010. Utsläppen av kväveoxider har under samma period minskat med 30 procent.
Emellertid har utsläppen från internationell sjöfart ökat. Mellan 2000 och 2010 ökade utsläppen av svaveldioxid med 5 procent och utsläppen av kväveoxider med 20 procent.

Nya beräkningar visar att Sverige, något försenat, har nått det mål för utsläpp av kväveoxider som man åtagit sig enligt EU:s takdirektiv för luftföroreningar.

Skogsbrukets försurningspåverkan ökar

I takt med den stigande efterfrågan på biobränslen ökar skogsbrukets försurningspåverkan. Uttaget av avverkningsrester som grenar och toppar ökar, samtidigt som för lite aska återförs till avverkad skogsmark. De senaste beräkningarna visar att grenar och toppar togs ut på 79 000 hektar skogsmark, medan aska återfördes på 15 000 hektar.  En orsak är att det är billigare för skogsägarna att använda askor på andra sätt.

Splittrad utveckling fram till 2020

Miljötillståndet utvecklas svagt positivt. Preliminära beräkningar visar att utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider i Europa beräknas minska med ytterligare 40 procent mellan 2010 och 2020. Det medför att den areal skogsmark och sjöar, som utsätts för en kritisk belastning av försurande nedfall, beräknas minska ytterligare.

Å andra sidan bedöms utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart öka ytterligare till 2020. Dessutom bedöms skogsbrukets försurningspåverkan mellan 2010 och 2020 bli större än det totala nedfallet av försurande ämnen under hela perioden 1996–2009.

Inga kraftfulla styrmedel har beslutats senaste året

Inga nya styrmedel med stor påverkan på miljökvalitetsmålet har införts under det senaste året. Under 2012 antogs det  reviderade Göteborgsprotokollet, men det har inte påtagligt ökat möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. 

Fler åtgärder krävs – särskilt för sjöfart och skogsbruk

Naturens återhämtningstid är lång efter decennier av försurningspåverkan. År 2020 beräknas andelen försurade sjöar vara 9 procent, det vill säga endast marginellt lägre än idag. För att nå miljökvalitetsmålet krävs ytterligare beslut som begränsar utsläppen från internationell sjöfart, främst av kväveoxider. Nationellt behövs i första hand styrmedel som minskar skogsbrukets försurande påverkan.

Det pågående arbetet inom EU kan medföra en positiv utveckling för miljökvalitetsmålet. Förslag inom EU:s tematiska strategi för luftföroreningar och EU:s takdirektiv för luftföroreningar väntas under hösten 2013.

Sjöar, vattendrag, skogsmark och grundvatten  är fortfarande försurade

Utsläpp och nedfall av försurande ämnen har lett till att delar av Sveriges sjöar och skogmarker är försurade. Påverkan är störst i sydvästra Sverige, där nära hälften av sjöarna fortfarande är försurade. Även skogsmarken och grundvattnet är påverkat.

Det som förorsakar försurningen är främst utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk. Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen.

Vindar transporterar föroreningarna

Den största delen av de försurande ämnen som faller ner över Sverige har förts hit med vindarna från andra länder och från internationell sjöfart. Det finns internationella avtal som behandlar just problemet med att luftföroreningar inte känner några nationella gränser. Ett är det så kallade Göteborgsprotokollet, och ett annat är EU:s takdirektiv. Båda dessa bidrar till att minska utsläppen av försurande ämnen.

Försurningen har flera skadliga effekter

Försurningen har effekter på växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Försurande ämnen i nederbörd, luft, vatten och mark gör att material vittrar snabbare. Därigenom skadas till exempel byggnader och även föremål som är kulturhistoriskt värdefulla som statyer och utsmyckningar på byggnader. I mark påverkas rörledningar och fornlämningar. Också människans hälsa kan påverkas, till exempel av dricksvatten från försurade brunnar.

Skogsbrukets försurningspåverkan ökar

Skogsbruket bidrar till försurningen genom att föra bort basiska ämnen från skogsmark som annars skulle återföras och motverka den försurning som sker genom trädens tillväxt.  En stigande efterfrågan på biobränslen gör att  försurningspåverkan ökar.

Följs upp inom fyra områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom fyra områden: Påverkan genom atmosfäriskt nedfall, Påverkan genom skogsbruk, Försurade sjöar och vattendrag samt Försurad mark.