Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Fördjupad utvärdering 2015

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.

Sammanfattning av den fördjupade utvärderingen 2015

I Sverige har tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv inte gynnsam bevarandestatus. I gräsmarker, skog och hav återfinns flera naturtyper som utsatts för stor negativ påverkan, vilket minskat deras kvalitet och ibland även deras arealmässiga utbredning.

För perioden 2007–2013 har det inte skett någon genuin förbättring av naturtypers bevarandestatus som beror på naturliga orsaker eller till exempel förvaltning och skötselåtgärder. Ett fåtal arter bedöms ha fått bättre bevarandestatus av samma orsaker som ovan i minst en av de biogeografiska regionerna.

Ett hållbart nyttjande måste uppnås

Nyttjandet av naturresurser är ofta huvudorsaken till ett försämrat tillstånd för biologisk mångfald och ekosystem. Tillräcklig miljöhänsyn i vardagslandskapet är därför en mycket viktig del i att bevara den biologiska mångfalden. Trots att det pågår mycket arbete för att öka hållbarheten i nyttjandet räcker det inte för att nå målet till 2020. Trenden med en ökad efterfrågan och uttag av resurser och tjänster från ekosystemen i form av livsmedel, fibrer, energi och vatten väntas fortsätta.

Miljöarbetet bedöms dock ha en försiktig positiv utveckling bland annat genom den ansats som regeringen gör för att stärka arbetet med grön infrastruktur och satsningen att kommunicera ekosystemtjänster samt att klimatförändringarnas påverkan på biologisk mångfald och ekosystem beaktas i arbetet med den gröna infrastrukturen.

Viktiga miljöersättningar inom jordbruket försvinner

För det biologiska kulturarvet bedöms avståndet till måluppfyllelse vara stort och med snabb negativ utveckling på grund av det generellt dåliga miljötillståndet, försämring av tillståndet, framför allt för ängs- och hagmarker samt vikande resurser då viktiga miljöersättningar i landsbygdsprogrammet tagits bort i det nya programmet för EU: jordbrukspolitik.

Även för främmande arter bedöms det vara långt till att nå målet på grund av det ökande antalet invasiva arter som når landet, svårigheter med att bekämpa de som redan finns här, risk för att arbetet enbart ett fokuseras på arter som omfattas av den nya EU-förordningen samt brist på resurser.

Grön infrastruktur vägledande för arbetet med biologisk mångfald

Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv är beroende av insatser som genomförs för att nå andra miljökvalitetsmål, särskilt naturtypsmålen. Därutöver behöver arbetet med skydd och skötsel av värdefull natur samt åtgärdsprogram för hotade arter fortsätta och förstärkas.

Grön infrastruktur och ekosystemtjänster är relativt nya begrepp som behöver ta plats i både de areella näringarna och i den fysiska planeringen. Därför behöver bland annat skogsvårdslagstiftningen samt den fysiska planeringens möjligheter att bidra till miljömålen ses över.

Behov av insatser för att kunna nå målet

Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv är beroende av insatser som genomförs för att nå andra miljökvalitetsmål, i synnerhet Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Storslagen fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan. Insatser som föreslås i fördjupade utvärderingen av dessa mål är därför avgörande även för att Ett rikt växt och djurliv ska kunna nås.

Nedan beskrivs de ytterligare insatser som behövs för att nå Ett rikt växt och djurliv.

Förslag på insatser

Framgångsrika insatser som behöver fortsätta

  • skydd av värdefull natur och skötsel av skyddade områden
  • åtgärdsprogram för hotade arter
  • handlingsplaner för grön infrastruktur
  • synliggöra och värdera ekosystemtjänster
  • vara aktiv i EU och på internationell nivå

Områden där nya eller förstärkta åtgärder behövs

  • översyn av skogsvårdslagstiftningen
  • översyn av Artskyddet
  • hur fysisk planering bättre kan styra mot miljökvalitetsmålen
  • hur gröna frågor behandlas i tillståndsprövningar
  • utredning och vägledning om ekologisk kompensation
  • strategi om bevarande av odlingslandskapets kärnområden för biologisk mångfald
  • tillämpningen av dispens från biotopskyddet
  • utvecklingen av att kulturmiljövärden i odlingslandskapet
  • ökade insatser mot främmande arter

Mer information

Den fullständiga fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv hittar du i rapporten "Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering". Ett utdrag ur rapporten med den fullständiga utvärderingen av Ett rikt växt- och djurliv finns nedan.

Regeringens uppföljning

Regeringen gör regelbundet en egen uppföljning och bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Den senaste finns i regeringens budgetförslag för år 2015 som lämnades till riksdagen den 23 oktober 2014 (under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård).