Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Uppföljning 2016

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Utvecklingen i miljön är negativ.

 

Sammanfattning av den årliga uppföljningen 2016

Arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter som kan hota den biologiska mångfalden fortsätter öka. Styrmedel för att komma till rätta med problemen saknas eller tillämpas inte. Det krävs större hänsyn när resurser nyttjas samt ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Höjda anslag för 2016 innebär att takten i arbetet med skyddade områden och åtgärder i vardagslandskapet kan öka. Sverige måste även påverka det internationella arbetet för att bevara biologisk mångfald.

EU-förordning styr arbetet mot främmande arter

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett förslag på hur den nya EU-förordningen om invasiva främmande arter ska genomföras. 37 arter är hittills utpekade som hot mot den biologiska mångfalden i Europa. Tre av dessa: gul skunkkalla, tromsöloka och signalkräfta är etablerade i svensk natur. Under året har nationella insatser gjorts för att bekämpa mårdhund samt lokala bekämpningsinsatser mot vresros, jätteloka, sjögull, gul skunkkalla, mink och svart dvärgmal.

Mer pengar till skyddade områden och åtgärder i vardagslandskapet

Naturvårdsverket har under året beslutat om 605 nya områdesskydd. Sammanlagt 29 500 hektar har skyddats, varav 25 000 hektar genom 1:16-anslaget och 4 500 hektar genom Ersättningsmark i Sverige AB, ESAB. Det höjda anslaget till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten för 2016 innebär att takten i arbetet med skyddade områden och åtgärder i vardagslandskapet kan öka.

Ökat fokus på ekosystemtjänster i tätortsnära natur

Under 2015 beviljades cirka 24 miljoner kronor i bidrag till tätortsnära LONA-projekt. För att bättre ta tillvara den tätortsnära naturen ska ett 90-tal program och planer tas fram. Den biologiska mångfalden stöds bland annat genom stängsling för betesdrift, framröjning av grova träd och andra biotop- och populationsförstärkande åtgärder. I 2016 års LONA-ansökningar fokuseras ytterligare på att åtgärder ska stärka olika ekosystemtjänster.

Fortsatt förlust av biologisk mångfald

Rödlisteindex över hotade arter från 2000‒2015 visar att förlusten av biologisk mångfald inte hejdats och att hastigheten med vilken arter försvinner inte heller bromsats upp. Endast för grod- och kräldjur och i viss mån däggdjur syns en positiv utveckling. Störst andel hotade arter finns i jordbrukslandskapet och den marina miljön.

Effektivare naturvård med handlingsplaner för grön infrastruktur

Naturvårdsverket har tagit fram riktlinjer och en plan för hur länsstyrelserna ska samordna och utveckla regionala handlingsplaner för grön infrastruktur, både på land och i vatten. Handlingsplanerna ska bidra till att rikta åtgärder i landskapet dit de gör störst nytta, vilket ger en mer kostnadseffektiv naturvårdspolitik. Planerna ska vara fastställda 2017.

Klimatanpassning behöver biologisk mångfald

Naturvårdsverket har tagit fram underlag till en strategi för hur det nationella arbetet kan utvecklas för att ta hand om effekter på biologisk mångfald som orsakas av ett förändrat klimat. Redovisningen betonar att resilienta ekosystem, stabila populationer och god genetisk variation är nycklar till en långsiktigt hållbar klimatanpassning.

Nya landsbygdsprogrammet minskar möjligheten nå målet

EU-kommissionen har godkänt det svenska landsbygdsprogrammet som ska gälla till 2020. Programmets miljöersättningar är viktiga för att stärka biologisk mångfald. Flera ersättningar inom natur- och kulturmiljöområdet är dock borttagna i nya programmet. Det innebär sämre möjligheter att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald.

Följs upp inom åtta områden

Miljökvalitetsmålet följs upp genom målets åtta så kallade preciseringar: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Påverkan av klimatförändringar, Ekosystemtjänster och resiliens, Grön infrastruktur, Genetiskt modifierade organismer, Främmande arter och genotyper, Biologiskt kulturarv, Tätortsnära natur.

Etappmål för miljökvalitetsmålet

Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Även etappmålen följs upp i den årliga uppföljningen 2016. Mer om etappmålen som rör miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv hittar du här:

Mer information

Den fullständiga årliga uppföljningen 2016 av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv finns i rapporten "Miljömålen – årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016".

Regeringens uppföljning

Regeringen gör regelbundet en egen uppföljning och bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Den senaste presenteras i regeringens budgetförslag för år 2016 som lämnades till riksdagen den 21 september 2015 (under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård).