God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Fördjupad utvärdering 2015

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är positiv.

Sammanfattning av den fördjupade utvärderingen 2015

Kunskapen ökar och intresset för att skapa en mer hållbar byggd miljö växer, många kommuner och städer har en allt större helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång.

Våra större tätorter växer och blir tätare. Vid förtätning måste hänsyn tas till befintliga värden i både natur- och kulturmiljöer. Här är trenden mindre gynnsam, särskilt för kulturvärdena.

Insatser görs för att minska bullerexponering och för att åtgärda problem i inomhusmiljön, men åtgärdstakten måste öka. Byggnaderna blir allt mer energieffektiva och arbetet med att identifiera och kvantifiera miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, det vill säga från produktion till förvaltning till rivning, har påbörjats. Ökad användning av frivilliga system för kvalitets- och miljöklassificering av nya byggnader bidrar till bättre byggnader och en positiv utveckling av den byggda miljön.

Det kommer ändå att ta tid innan en hållbar byggd miljö är verklighet och miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är nått.

Behov av insatser för att kunna nå målet

Mycket av de nödvändiga förutsättningarna finns på plats, men det behövs ytterligare insatser för att nå målet. Under de senaste åren har det tagits fram ett antal förslag till åtgärder som kan bidra till att nå God bebyggd miljö, dock är de flesta i skrivande stund inte beslutade.

Många av förutsättningarna för att bebyggelsestrukturen ska utvecklas i målets riktning finns på plats som styrmedel för samhällsplanering. Det finns dock brister i tillämpningen som fördröjer utvecklingen. Framför allt krävs en förändring i tankesätt för att gå från planering för bilen mot planering för människan och miljön. Denna synvända är på gång i många kommuner och städer.

Problem i inomhusmiljön och med bullerexponering utomhus finns kvar och kommer inte åtgärdas med dagens takt fram till 2020. De styrmedel som finns idag är inte tillräckligt starka för att snabba på åtgärdstakten.

Det tidigare delmålet om 20 procents minskning av energianvändningen i byggnader är fortfarande vägledande för energiaspekterna i God bebyggd miljö. Utvecklingen har länge varit positiv när det gäller energieffektiviseringen av byggnader och utfasningen av fossila bränslen vid uppvärmning. I Energimyndighetens senaste scenarioanalys bedöms det gamla delmålet för energianvändning i byggnader nås till år 2020. Ingen bedömning görs för utvecklingen fram till 2050. Däremot har utvecklingen av bygg- och fastighetsbranschen miljöpåverkan varit negativ, om man räknar bort miljöpåverkan från uppvärmning. En utveckling i samma riktning skulle kunna försvåra uppfyllelsen av energi- och resurshushållning inom God bebyggd miljö.

Under 2014 presenterade Miljömålsberedningen ett antal förslag till etappmål och åtgärder för hållbar mark och vattenanvändning i sin utredning ”Med miljömålen i fokus”. För den byggda miljön handlade de mest aktuella om grön infrastruktur, klimatanpassning och dagvattenhantering.

Naturvårdsverket har även tagit fram ett förslag på ytterligare etappmål för avfall samt för förorenade områden.

Boverket har under 2014 arbetat fram ett förslag till strategi för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. I strategin föreslår Boverket fyra insatsområden och inom tre av dem sammanlagt fyra etappmål med tillhörande åtgärder.

Nedanstående förslag löser inte alla problem inom det komplexa målet.  Tanken är att de föreslagna insatserna bidrar till att resurser används på ett effektivt sätt vilket i sin tur leder till att den byggda miljön utvecklas i miljökvalitetsmålets riktning.

Åtgärderna är hämtade från förslaget till strategi för God bebyggd miljö, en strategi om energieffektiviserande renoveringar samt ett regeringsuppdrag om expertfunktion för byggskador.

Åtgärder för hållbar bebyggelsestruktur och transporter

  • utveckla nationellt ramverk för planeringen
  • utveckla regionala forum för samhällsplanering
  • stärk kommunens planeringsberedskap
  • bättre beslutsunderlag och samhällsekonomiska modeller
  • vidareutveckla stadsmiljöprogram samt stadsmiljöavtal inom befintligt uppdrag
  • förändrat planeringsdirektiv till Trafikverket
  • gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara normgivande i planeringen
  • vägledning för arbete med parkeringsstrategier

Åtgärder för god livsmiljö

  • vägledning för tätortsnära natur- och grönområden
  • utredning om störning och hälsopåverkan från buller
  • statsbidrag för renovering av skollokaler

Åtgärder för hållbara byggnader och hushållning med resurser

  • uppföljning av statusen på det svenska byggnadsbeståndet
  • bildande av en expertfunktion för byggskador
  • beredskap för ändrade klimatförhållanden
  • informationsinsatser om energieffektivisering
  • livscykelperspektiv i byggreglerna

Bedömning av om målet nås

Utifrån tillståndet i miljön och det miljöarbete som görs, är bedömningen att utvecklingen för miljökvalitetsmålet är svagt positiv. Starkt skiftande förutsättningar och möjligheter i landets kommuner försvårar dock bedömningen.

Trots att utvecklingen av delar av målet inte är så positiv, bedömer Boverket att övergripande satsningar och en ökad medvetandenivå om många av frågorna medför att utvecklingen i miljön i stort förbättras, om än långsamt.

Mer information

Den fullständiga fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö hittar du i rapporten "Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering". Ett utdrag ur rapporten med den fullständiga utvärderingen av God bebyggd miljö finns nedan.

Regeringens uppföljning

Regeringen gör regelbundet en egen uppföljning och bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Den senaste finns i regeringens budgetförslag för år 2015 som lämnades till riksdagen den 23 oktober 2014 (under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård).