Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Fördjupad utvärdering 2015

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.

Sammanfattning av den fördjupade utvärderingen 2015

Våtmarkerna bedöms ha en i huvudsak negativ utveckling, främst på grund av storskalig negativ påverkan av befintlig markavvattning, klimatförändringar och förhöjda näringsnivåer.

Våtmarkerna skadas också i viss utsträckning av åtgärder som ny markavvattning, bristande hänsyn i jord- och skogsbruk, torvtäkt och annan exploatering. Upphörd skötsel av våtmarker med värden kopplade till traditionell hävd är en ytterligare negativ påverkansfaktor.

Positiva förändringar kan bland annat kopplas till restaureringsinsatser finansierade genom landsbygdsprogrammet eller EUs miljöfond LIFE+, till fortsatt arbete med formellt skydd av våtmarksobjekt i Myrskyddsplanen, samt till artinriktade insatser inom ramen för arbete med åtgärdsprogram för hotade arter.

Med nuvarande nivå på insatser och styrmedel kan den dominerande negativa trenden förväntas bestå.

För att uppnå miljömålet och gynnsam bevarandestatus behövs:

  • restaurering av hydrologin och röjning av igenväxning i befintliga dikade våtmarker
  • nyanläggning av våtmarker i vissa miljöer
  • skötsel av våtmarker med hävdberoende värden
  • bättre hänsyn, rättstillämpning och tillsyn för att undvika skador
  • långsiktigt skydd av särskilt värdefulla våtmarker
  • förstärkta resurser för restaurering, skydd, skötsel och tillsyn.

Våtmarkerna är även beroende av insatser för att motverka fortsatta klimatförändringar och luftburna föroreningar.

Behov av insatser för att kunna nå målet

Förslag till insatser som är angelägna för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Vissa förslag har redovisats i tidigare fördjupade utvärderingar eller i andra sammanhang såsom offentliga utredningar.
Flera av förslagen har handläggare på länsstyrelserna pekat ut i en enkät som Naturvårdsverket sänt ut för att få underlag till denna fördjupade utvärdering. En del förslag som länsstyrelserna identifierat, bedömer Naturvårdsverket kräver ytterligare utredning.

Förslag på insatser:

Planering, kunskapsuppbyggnad och grön infrastruktur

  • fördjupade regionala analyser behöva göras av våtmarkernas gröna infrastruktur
  • utveckling av GIS-verktyg med nationella höjdmodeller för att underlätta planering/hänsyn
  • informationen om markavvattningsföretag i länsstyrelsernas vattenarkiv behöver digitaliseras och tillgängliggöras
  • inventering av befintliga vattenanläggningar i ett avrinningsområdesperspektiv
  • kunskapsunderlaget gällande organogena jordarna behöver förbättras

Ny markavvattning och behov av hänsyn i jord- och skogsbruk

  • lagstiftningen för markavvattning och för dikesrensning behöver reformeras och anpassas till miljöbalken
  • förstärkta resurser och personal för att arbeta med prövning och tillsyn av markavvattning och för omprövning av gamla vattendomar
  • ökade resurser för och tillsyn och rådgivning
  • samordning av skogsbilvägar och upprättande av terrängkörningsplaner och transportleder i fjällen är viktigt för att minska påverkan på våtmarker
  • fortsatta/stärkta resurser för rådgivningsinsatser som ”greppa näringen” inom jordbruket och vattenfrågor inom skogsbruket behövs

Torvtäkt och annan exploatering

  • möjligheten att ge elcertifikat till elproduktion som baseras på förbränning av torv bör utvärderas
  • en restriktivare hållning vid tillståndsgivning av torvtäkter är angelägen

Skötsel

  • definitionen för stödberättigad ängs- eller betesmark behöver vara utformad så att den omfattar viktiga våtmarkstyper
  • inom landsbygdsprogrammet behöver ersättningsnivåerna anpassas så att de motsvarar brukarnas faktiska kostnader
  • i skyddade områden behövs förstärkta resurser för skötsel av områdena
  • ökade resurser för att förvalta kulturhistoriska värden

Restaurering, återskapande och anläggning

  • stödet för restaurering, återskapande och anläggning av våtmarker inom
  • Landsbygdsprogrammet behöver få stärkt finansiering
  • förstärkta resurser behövs för att öka takten i arbetet med anläggning och restaurering
  • ökade anslag för skötsel och restaurering

Bevarande/skydd

  • förstärkta resurser för handläggning och markinlösen
  • högre prioritering av våtmarksskyddet
  • kompletterande analys av skyddsbehov för våtmarker som inte utgörs av myrar
  • höjning av bonitetskraven för sumpskog som betraktas som produktiv skogsmark

Bedömning av om målet nås

Målet förväntas inte kunna nås, främst på grund av att de positiva förändringarna inte är tillräckliga för att leda till måluppfyllelse, eller ens uppväga den negativa påverkan genom befintlig markavvattning och luftföroreningar samt påverkan från jord- och skogsbruk. De insatser som görs kan dock ha stor positiv lokal betydelse och för till exempel artbevarande. Preciseringarna om främmande arter, GMO och friluftsliv och buller är dock möjliga att nå liksom etappmålet för skydd, som kan nås med förstärkta insatser.

Mer information

Den fullständiga fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker hittar du i rapporten "Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering". Ett utdrag ur rapporten med den fullständiga utvärderingen av Myllrande våtmarker finns nedan.

Regeringens uppföljning

Regeringen gör regelbundet en egen uppföljning och bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Den senaste finns i regeringens budgetförslag för år 2015 som lämnades till riksdagen den 23 oktober 2014 (under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård).