Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Uppföljning 2014

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Problem med effekter av markavvattning, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall finns kvar. Våtmarkerna skadas eller växer igen och ekosystemtjänsterna som de levererar påverkas negativt. För få naturvårdsåtgärder genomförs, olika verksamheter behöver ta större hänsyn. Det finns potential att förbättra rättstillämpningen. Dessutom har stöd för att anlägga nya våtmarker tagits bort.

Oroande utveckling för landets våtmarker

Under året har bevarandestatus för olika våtmarkstyper och arter bedömts som en del av rapporteringen till EU:s Art- och habitatdirektiv. Få förändringar har skett sedan den senaste bedömningen 2007. Fortfarande har endast cirka tio procent av våtmarkstyperna och hälften av de utvärderade arterna gynnsam bevarandestatus. Utvecklingen går i flera fall dessutom åt fel håll och har blivit mer negativ.

Långsamt skydd av natur- och kulturmiljövärden

Genomförandet av Myrskyddsplanen går fortfarande långsamt. Bara ett fåtal nya områden har blivit reservat eller Natura 2000-områden under 2013. En orsak till det långsamma genomförandet är att skydd av skog fortfarande har prioriterats högre. Inga nya kulturreservat har bildats, men några våtmarker med höga kulturhistoriska värden har restaurerats eller fått återupptagen hävd.  

Mer hävd behövs för att hindra igenväxning

Att våtmarker hålls öppna av betesdjur eller hävdas med äldre brukningsmetoder är viktigt för att bevara natur- och kulturvärden. Flera länsstyrelser rapporterar att dagens omfattning av bete och slåtter inte räcker till. Jordbruksverket presenterar en uppföljning av ängs- och betesmarker som visar att på 18 procent av ytan har hävden upphört de senaste tio åren. Positivt är ändå att rikkärr hävdas mer i Södermanland och Östergötland och att slåtter har ökat i Norrbotten och på Svansele dammängar i Västerbotten, som också har höga kulturmiljövärden.

Nya regler för arbetet med återställning

Restaureringsinsatser med stöd av landsbygdsprogrammet och EU:s miljöprogram Life fortsatte, även om tempot är lågt. Bland annat har områden åtgärdats i Östra Kvismardalen utanför Örebro och i Fyledalen i södra Skåne. Förutsättningarna för att ersättning från landsbygdsprogrammet har försämrats. Inga nya våtmarksanläggningar kan få sådant stöd 2014. Restaureringsbehoven riskerar därmed att öka på sikt och kräva mer ekonomiska resurser. Generellt kan kommunerna bli en större aktör i att anlägga våtmarker. Det går inte heller att få ersättning för kulturmiljöåtgärder, och våtmarker med särskilt höga värden kan inte längre få lika hög ersättning för hävd som förut.

Stort behov av nya styrmedel för att nå målet

Inga nya styrmedel eller väsentliga budgetökningar har tillkommit och styrmedel inom landsbygdsprogrammet har försämrats. Det finns både positiva och negativa förslag till nya styrmedel som gäller havs- och kustplanering, främmande arter, prövning av kraftverk och annan vattenverksamhet samt ökad skogsgödsling.

Följs upp inom nio områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom nio områden:
Våtmarkstypernas utbredning, Ekosystemtjänster, Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Främmande arter och genotyper, Genetiskt modifierade organismer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden samt Friluftsliv och buller.