Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Uppföljning 2016

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Utvecklingen i miljön är negativ.

 

Sammanfattning av den årliga uppföljningen 2016

Negativa effekter av markavvattning och vattenreglering liksom klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall finns kvar och påverkar våtmarker negativt. Värdefulla våtmarker skadas och växer igen. Det försämrar eller förstör natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster. Samtidigt är takten i skyddsarbetet låg. Skötsel, restaurering och anläggning av våtmarker går bättre men fler åtgärder behövs. Miljöhänsynen i skogsbruk, jordbruk och andra verksamheter har brister och måste öka för att vända utvecklingen.

Viktig restaurering inom LIFE-projekt och landsbygdsprogrammet

Restaurering och anläggning av våtmarker sker i flera projekt inom EU:s LIFE-program, Restaureringarna har bland annat lett till att fågelarter som kräver öppna våtmarker har återkommit och att våtmarksvegetation etablerar sig igen. De sista våtmarksåtgärderna som genomförts med det gamla landsbygdsprogrammet slutfördes under 2015 och resulterade i en större åtgärdad areal än tidigare år. Intresset är stort bland olika organisationer för att restaurera och anlägga våtmarker, men regelverket för några stödformer har ändrats och gör det svårare framöver att kombinera EU-medel med andra offentliga medel.

Stort behov av fler åtgärder för våtmarker

Nuvarande nivå på insatser och styrmedel kan inte vända den negativa för våtmarker eller göra att målet nås. Nödvändiga insatser är:

  • hydrologisk restaurering och röjning av igenväxningsvegetation
  • nyanläggning av våtmarker i vissa miljöer
  • skötsel av våtmarker med hävdberoende och kulturhistoriska värden
  • bättre hänsyn, rättstillämpning och tillsyn för att undvika skador
  • långsiktigt skydd av särskilt värdefulla våtmarker
  • insatser mot klimatförändringar och kvävenedfall
  • insatser mot främmande arter.

Negativ påverkan på våtmarker fortsätter

Under året visade miljöövervakning av öppna myrar i Dalarnas och Gävleborgs län att områden fortsätter att växa igen, framför allt i gränsen mellan skogklädd och öppen myr. Förändringar längs vattendrag beror ofta på en kombination av vattennivåreglering och upphörd hävd. Miljöövervakningen visar också på spår av illegal terrängkörning i en omfattning som visar att terrängkörningslagen inte följs ordentligt i Mälardalslänen. Normalt avstyrs exploateringar och ingrepp i de mest värdefulla våtmarkerna, men det finns undantag. En detaljplan som tillåter att en småbåtshamn och närliggande bebyggelse anläggs vid småländska sjön Åsnen har antagits inom ramen för LIS (landsbygdsutveckling i strandnära läge). Åsnen är ett internationellt värdefullt våtmarksområde som Sverige åtagit sig att bevara.

Låg takt för skydd

Arealen våtmark i nya skyddade områden var låg jämfört tidigare år. Åtgärder för att skydda områden i myrskyddsplanen resulterade endast i att cirka 3 500 hektar blev skyddade under 2015. Positivt är att flera län har skapat bättre möjligheter till friluftsliv i anslutning till våtmarker genom att bland annat anlägga natur- och kulturslingor vid ängslador och slåttermader.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Under 2015 publicerades den nya nationella rödlistan med bland annat drygt 800 rödlistade våtmarksarter. Tio arter som förmodades vara utdöda i Sverige har upptäckts på nytt, men även om de återupptäckta arterna inte räknas in har antalet hotade arter ökat och färre arter bedöms som livskraftiga jämfört med 2010. Torrläggning, igenväxning och vattenreglering har en negativ påverkan på cirka 600 av de rödlistade arterna. Omkring en tredjedel av arterna har minskat sitt utbredningsområde. Ett hot mot groddjur är svampinfektionen chytridsjuka som nu spritt sig till fyra län.

Följs upp inom nio områden

Miljökvalitetsmålet följs upp genom målets nio så kallade preciseringar: Våtmarkstypernas utbredning, Ekosystemtjänster, Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Främmande arter och genotyper, Genetiskt modifierade organismer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden, Friluftsliv och buller.

Etappmål för miljökvalitetsmålet

Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Även etappmålen följs upp i den årliga uppföljningen 2016. Mer om etappmålet som rör miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker hittar du här:

Mer information

Den fullständiga årliga uppföljningen 2016 av miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker finns i rapporten "Miljömålen – årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016".

Regeringens uppföljning

Regeringen gör regelbundet en egen uppföljning och bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Den senaste presenteras i regeringens budgetförslag för år 2016 som lämnades till riksdagen den 21 september 2015 (under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård).