Jordbruksverket har tittat närmare på de artrika gräs- och buskmarkerna längs Sveriges vägar, järnvägar, kraftledningar och flygplatser. Hur stora är ytorna? Hur sköts de? Projektet är ett av dem som fått miljömålsmedel från Naturvårdsverket.
I projektet "Naturvårdsåtgärder i gräs- och buskmarker längs transportinfrastruktur" ingick bland annat att beräkna ytan av markerna. Miljön är speciell eftersom markerna hävdas regelbundet, det vill säga klipps eller gallras.
– Tidigare fanns bara uppskattningar över hur stora dessa ofta värdefulla arealer är, säger ansvariga handläggaren Anna Nordberg på Jordbruksverket. Många hotade arter finns i dessa miljöer, så det är bra att de uppmärksammas.
Okända ytor uppmätta
450 mätpunkter fördelade över olika vägklasser och 150 punkter längs järnvägsnätet slumpades fram över landet, se bilden. Punkterna analyserades sedan via flygbilder. Ytorna kring flygplatser och i kraftledningsgator beräknades via data från Svedavia och Svenska kraftnät.
Enligt projektets mätningar finns sammantaget nära 190 000 hektar hävdade gräsmarker inom den svenska infrastrukturen, främst i vägkanter, och cirka 240 000 hektar buskmarker. Buskmarkerna återfinns huvudsakligen i kraftledningsgator, längs järnvägslinjer och i inflygningszonerna till flygplatser. Tidigare uppgavs gräsmarkerna enbart längs vägkanterna utgöra 200 000 hektar, en överskattning med nära 20 procent. För järnvägsmiljöer var arealen gräs- och buskmarker helt okänd.
Vägkanterna sköts olika
Jordbruksverkets miljömålsprojekt kartlade även hur ytorna sköts. De åtgärder som görs är lokala, fokuserar ofta på enstaka arter eller särskilda biotoper och utförs av många aktörer över landet.
– Västra Götaland och Gotland har satsat på skötseln av vägkanterna. Västra Götaland har gjort många inventeringar av vägkanter. På Gotland har samma entreprenörer kört i många år och hela vägkantsskötseln är upplagd för att gynna framför allt blommande växter, säger Anna Nordberg. Av kraftledningsbolagen gör flera lokala satsningar, till exempel för fältgentiana, men de är punktinsatser och inte samordnade mellan de olika bolagen.
Mål på väg
Arbetet med naturvårdsmål för infrastrukturområdena är ännu i sin linda. Dessutom saknas struktur, mål och arbetsmetod för information om biologisk mångfald. "Artrik vägkant"-skyltarna som sattes upp runt Sveriges vägar år 1995 var en följd av en första nationell inventering. Någon fler sådan har inte gjorts, men många regioner har inventerat själva.
En samverkansgrupp för gräs- och buskmarker längs transportinfrastruktur initierades under år 2009 av Jordbruksverket och drivs nu av Artdatabanken. Gruppens ska uppmärksamma de biologiska värdena i och metodutveckla skötseln av gräs- och buskmarkerna längs vägar, järnvägar, kraftledningsgator och kring flygplatser.
Rapport och kurs
Projektet "Naturvårdsåtgärder i gräs- och buskmarker längs transportinfrastruktur" finns beskrivet i en rapport som kommer att publiceras i Jordbruksverkets rapportserie under 2012.
Jordbruksverket anordnar även en kurs den 20 september 2012 om hävdgynnade arter i vägkanter och kraftledningsgator.
Mer om miljömålsmedlen
Naturvårdsverket fördelar medel till projekt som effektiviserar miljömålsarbetet, de så kallade miljömålsmedlen. Medlen används av projekt hos centrala myndigheter, organisationer, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (Rus).
Foton och illustrationer: Softeis, Magnus Stenmark, Lisa Karlsson