Att se hur andra har genomfört analyser och löst problem kan ge tips och idéer samt underlätta det egna arbetet med samhällsekonomiska analyser. Här finns goda exempel från olika områden och olika delar av analyser.
Det finns exempel på konsekvensanalyser, kostnadsnyttoanalyser, kostnadseffektivitetsanalys samt värderingsstudier inom olika områden. Det goda exemplet kan röra hela analysen eller en del av analysen. Eventuella svagheter i analysen uppmärksammas också.
Exemplen är utvalda av de som har publicerat analyserna. Om du har frågor gällande något av de goda exemplen, kontakta ansvarig person för exemplet.
Nedskräpande och uttjänta båtar
Naturvårdsverkets rapport är ett regeringsuppdrag där Naturvårdsverket tar fram ett förslag på:
- ett system som ska förhindra uppkomsten av nedskräpande vrak,
- hur ett producentansvar för fritidsbåtar kan införas på EU-nivå,
- ett system för att kunna spåra ägare samt
- en möjlighet för kommunerna att omhänderta nedskräpande och uppenbar-ligen övergivna båtar.
I rapporten görs ett försök att analysera konsekvenserna av de tre första förslagen med ett fokus på konsekvenserna av införandet av ett producentansvar. (s.33-43). Analysen baseras på mycket osäkra kostnadsuppskattningar för vad det idag kostar att återvinna en fritidsbåt. Rapporten innehåller också en genomgång av effekter för olika aktörer av införandet av ett system för att kunna spåra ägare (s.57-60) och för möjligheten för kommunerna att omhänderta nedskräpande båtar (s. 64).
Kontakt: Elisabet Kock
E-post: elisabet.kock@naturvardsverket.se
Tel: 010-698 13 73
Konsekvensanalys av åtgärder för radioaktivt avfall
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har föreslagit ett antal åtgärder inom ramen för den nationella planen för allt radioaktivt avfall, med fokus på icke-kärntekniskt radioaktivt avfall. Dessa åtgärder har konsekvensanalyserats med avseende på samhällsekonomiska kostnader och nyttor i bilaga 1 i rapporten från SSM (s.56 – 83) Många nytto-och kostnadsposter är svåra att kvantifiera. Detta medför att beskrivningen av och jämförelsen mellan kostnader och nyttor endast delvis är kvantitativ. Rapporten strukturerar dock upp nytto- och kostnadsposter samt visar på vilken ytterligare kunskap som krävs för att göra monetära skattningar.
Konsekvensanalys av åtgärder för att bevara kulturmiljöer
Riksantikvarieämbetets konsekvensanalys innehåller analyser av åtgärder för att nå det tidigare delmålet om långsiktigt bevarande av natur- och kulturmiljöer. Delmålet var tidigare en del av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Analysen är inriktad på delmålets kulturmiljövärden. Konsekvensanalysen är ett exempel på hur olika nyttor som inte kan värderas monetärt ändå kan inkluderas i analysen. Konsekvensanalysen finns i bilaga 1 i Natuvårdsverkets rapport.
Kontakt: Eva Waldén Selin
E-post: eva.walden.selin@raa.se
Telefon: 08-519 185 37
Konsekvensanalys av delmål och åtgärder för miljömålet Levande skogar
Skogsstyrelsens rapport analyseras konsekvenserna av de åtgärder och delmål som föreslås för att å miljökvalitetesmålet Levande skogar. I konsekvensanalysen finns det ett bra dataunderlag och det finns monetära beräkningar av kostnader och intäkter för berörda skogsägare. Det har endast i vissa fall varit möjligt att beräkna intäkter och kostnader för andra aktörer än skogsägare. Detta innebär att det inte är möjligt att göra en jämförelse av totala samhällsekonomiska kostnader och nyttor. De ekonomiska konsekvenserna analyseras i kapitel 8 i rapporten.
Kontakt: Stefan Karlsson
E-post: stefan.karlsson@skogsstyrelsen.se
Telefon: 036-35 93 67
Konsekvensanalyser av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
De fem vattenmyndigheterna har gjort konsekvensanalyser av de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen. Konsekvensanalyser gjordes för varje distrikts åtgärdsprogram, men de mest omfattande gjordes för åtgärdsprogrammen i de tre södra vattendistrikten; södra Östersjön, norra Östersjön och Västerhavet. Särskilt bra blev konsekvensanalyserna för åtgärder mot övergödning. Se särskilt metodbeskrivningarna i bilagan till åtgärdsprogrammen. Beräkning/uppskattning av administrativa kostnader, försök till kostnadseffektivitetsanalyser, vissa känslighetsanalyser har också genomförts. Den mest framträdande svagheten i analyserna är att nyttor inte har värderats eller kvantifierats.
Kontakt: Martin Larsson
E-post: Martin.H.Larsson@lansstyrelsen.se
Telefon: 021-19 51 79
Kontakt: Åse Eliasson
E-post: Åse.Eliasson@lansstyrelsen.se
Telefon: 0480-822 95
Kostnadsnyttoanalys för Inspiredirektivet
Lantmäteriet har i samråd med Naturvårdsverket analyserat och bedömt ekonomiska och andra konsekvenser av genomförandet av EG-direktivet Inspire. I konsekvensanalysen vägs de samhällsekonomiska kostnaderna mot de samhällsekonomiska nyttorna. Kostnadssidan är relativt välbeskriven och inkluderar kvantitativa analyser. Det har endast varit möjligt att ta fram monetära skattningar för ett fåtal av nyttorna. Det finns fler potentiellt stora nyttoposter för samhället i stort. Några av dem identifieras i rapporten.
Kostnadsnyttoanalys av förändrade regler för utländska trädarter
I Skogsstyrelsens rapport var ambitionen att göra en kostnadsnyttokalkyl av att förändra reglerna för användning av utländska trädarter. Analysen bygger på ett bra dataunderlag och olika scenarier för skogsmarksvärdet har tagits fram och jämförs med ett basscenario. På grund av bristande underlag har det inte varit möjligt att göra en regelrätt kostnadsnyttokalkyl. Analysen finns i rapporten från sida 84 och framåt.
Kontakt: Stefan Karlsson
E-post: stefan.karlsson@skogsstyrelsen.se
Telefon: 036-35 93 67
Ekonomisk analys av vattenanvändningen 2009
En inledande ekonomisk analys av vattenanvändningen och vattenanvändarnas kostnadstäckning efterfrågas i vattendirektivet. Vattenmyndigheterna har gjort olika ambitiösa samhällsekonomiska analyser av vattenanvändningen i sina förvaltningsplaner. De mest ambitiösa analyserna återfinns i förvaltningsplanerna för Västerhavet, södra Östersjön och norra Östersjön.
Kontakt: Åse Eliasson
E-post: Åse.Eliasson@lansstyrelsen.se
Telefon: 0480-822 95
Kontakt: Martin Larsson
E-post: Martin.H.Larsson@lansstyrelsen.se
Telefon: 021-19 51 79
Kontakt: Jens Mentzer
E-post: Jens.Mentzer@lansstyrelsen.se
Telefon: 031-60 50 71
Miljögifter och nya verktyg ur samhällsekonomiskt perspektiv
Inom Miljömiljardsprojektet ”Nya gifter – nya verktyg” som finansierades av Stockholm stads miljöförvaltning och Stockholm Vatten togs rapporten ”Miljögifter och nya verktyg ur samhällsekonomiskt perspektiv” fram.
I rapporten analyseras vilka samhällsekonomiska kostnader som de nuvarande miljögiftsproblemen medför för Stockholm. Analysen har genomförts med hjälp av två olika analysansatser. För det första har en top-down ansats använts för att identifiera befintliga resultat kring samhällsekonomiska kostnader med hjälp av litteratursökningar och i möjligaste mån generaliserats till att gälla situationen i Stockholm(s. 16-22). För det andra har en bottom-up ansats använts där tre olika fall med kunskap om vilka samhällsekonomiska effekter som specifika miljögiftsproblem i Stockholm medför har studerats (s. 23-34). De tre fall som analyseras är PCB, bly och slam från reningsverk.
Nyttan av att minska livsmedelssvinnet
I Naturvårdsverkets rapport analyseras den samhällsekonomiska nyttan av att minska matavfallet med 20% i hela livsmedelskedjan undantaget primärproduktionen. I den samhällsekonomiska nyttan ingår både de privata och företagsekonomiska besparingar som individer och företag gör av att minska sitt matavfall och de miljökostnader som undviks om matavfallet istället inte hade behövt produceras.
Kontakt: Jessica Andersson
E-mail: jessica.andersson@naturvardsverket.se
Tel: 010-698 15 67
Värderingsstudier för kulturmiljö
Riksantikvarieämbetets rapport är ett exempel på hur kulturmiljö kan värderas. Med hjälp av scenariovärderingsmetoden och resekostnadsmetoden uppskattas värdet av kulturmiljön i olika kulturreservat. Studierna bidrar till diskussionen om hur man kan värdera kvalitativa värden i kulturmiljön.
Kontakt: Eva Waldén Selin
E-post: eva.walden.selin@raa.se
Telefon: 08-519 185 37
Styrmedel för ökad rening vid kommunala reningsverk
Naturvårdsverket har analyserat styrmedel för att minska utsläppen av kväve och fosfor från kommunala reningsverk. Naturvårdsverket har lämnat ett förslag till regeringen som innebär att ett handelssystem för kvävecertifikat införs för att minska utsläpp av kväve. Detta för att kunna nå målet om att redovisera utsläppen med en tredjedel till år 2021, som är en internationell överenskommelse inom aktionsplanen för Östersjön och miljökvalitetsnormer för kväve enligt EU:s vattendirektiv. Styrmedlet föreslås gälla från 2016. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 15 oktober 2012.
Kontakt: Magnus Hennlock
E-post: magnus.hennlock@economics.gu.se
Telefon: 031:786 55 39
Kontakt: Elisabet Kock
E-post: elisabet.kock@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 13 73
Analys av nationellt system för vita certifikat
Energimyndigheten har utrett konsekvenserna av ett nationellt system för vita certifikat. Aspekter som analyseras är bland annat förväntade effekter på energianvändningen, systemets samhällsekonomiska effektivitet, ekonomiska konsekvenser för aktörer samt kostnadseffektivt bidragande till uppfyllelse av de klimat- och energipolitiska målen för 2020. Även samverkan med övriga styrmedel på området belyses. Analys av förekomsten av marknadsmisslyckanden utgör grunden för analysen. Marginalkostnadsvillkoret i styrningen används som grund för att analysera kostnadseffektiviteten mot målen. Vidare belyses målkonflikter och styrmedelsinteraktion inom miljö- och energipolitiken. Analysen är kvalitativ och principiell till sin natur. På grund av att underlag för att bestämma hur stor målet för systemet skulle vara saknas beräkningar över kostnader.
Kontakt: Klaus Hammes
E-post: klaus.hammes@energimyndigheten.se
Analys av utökad kvotplikt för elintensiv industri
Energimyndigheten har analyserat konsekvenserna av att utöka kvotplikten för elintensivindustri inom elcertifikatsystemet. I rapporten analyseras bland annat hur förändringar i undantaget för kvotplikt förväntas påverka elcerfikatkostnaden samt hur eventuella förändringar påverkar den svenska industrins konkurrenskraft. Analysen finns i kapitel 4 i rapporten.
Kontakt: Katarina Jacobsson
E-psot: Katarina.Jacobsson@energimyndigheten.se
Styrmedelsanalys av skatt på bly i ammunition
I Kemikalieinspektionens rapport analyseras konsekvenserna av att införa en skatt för att minska användningen av bly i ammunition. Marknaden för ammunition är långt ifrån enhetlig. Det gör att analysen innehåller flera dimensioner.
Analysen innehåller också en systematisk genomgång av effekterna för olika aktörer. En svaghet i analysen är att den inte innehåller några monetära värderingar av nyttosidan. Konsekvensanalysen finns i kapitel 7. Även kapitel 5 (empirisk efterfrågeanalys), kapitel 6 (alternativa ekonomiska styrmedel) och bilaga 3 (skatt på bly i ammunition) kan vara av intresse.
Kontakt: Lars Drake
E-post: lars.drake@kemi.se
Telefon: 08-519 411 81
Styrmedelsanalys för att minska övergödning
I Naturvårdsverkets rapporter analyseras möjligheterna för och konsekvenserna av att införa ett avgiftssystem för att minska utsläppen av kväve och fosfor från olika sektorer. I den ekonomiska analysen har en modell med numerisk optimering använts för att uppskatta effekterna av styrmedlet.
Rapporterna innehåller en omfattande analys av transaktionskostnader för styrmedlet. Även ett ekonomiskt experiment har genomförts. En svaghet i analysen är att transaktionskostnaderna inte har inkluderats i optimeringen samt att endast direkta konsekvenser har inkluderats i analyserna. Det finns inte heller några monetära värderingar av nyttan. I kapitel 10 i huvudrapporten finns en konsekvensanalys som sammanfattar resultaten av de analyser som genomförts i underlagsrapporten.
Analys av styrmedel för att minska fosfater i tvätt- och rengöringsmedel
I Kemikalieinspektionens rapport analyseras konsekvenserna av olika alternativ för att minska fosfater i tvätt- och rengöringsmedel. I analysen finns en systematisk genomgång av effekter för olika aktörer. Analysen innehåller också en proportionalitetsbedömning.
Konsekvensanalysen är framförallt en kvalitativ analys och inga monetära värderingar har gjorts. Konsekvensanalysen finns i kapitel 6. Även kapitel 7 (bedömningar och slutsatser) kan vara av intresse.
Kontakt. Åsa Thors
E-post: asa.thors@kemi.se
Telefon: 08-519 412 62
Konsekvensanalys för begränsning av fosfater i maskindiskmedel
Kemikalieinspektionen analyserar konsekvenserna av att begränsa halten fosfor i maskindiskmedel. Analysen är ett bra ett exempel på en systematisk genomgång av hur olika aktörer påverkas av en reglering. Analysen är framförallt en kvantitativ analys och monetära värderingar saknas. Konsekvensanalysen finns i kapitel 5.
Kontakt. Åsa Thors
E-post: asa.thors@kemi.se
Telefon: 08-519 412 62