Sveriges miljömål

Nås miljökvalitetsmålen?

Miljökvalitetsmål

(klicka på respektive mål för mer information)


Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet samt utvecklingen i miljön

Begränsad klimatpåverkan

Halterna av växthusgaser ökar. De globala utsläppen behöver på sikt nå ned kring noll för att hålla temperaturökningen så långt under två grader som möjligt och därmed minska risken för farlig klimatpåverkan. För att klara detta behövs samhällsförändringar och teknikutveckling. Stärkta ambitioner i det internationella klimatsamarbetet krävs, liksom skärpta och nya nationella styrmedel.

Frisk luft

Luftföroreningar orsakar skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Flera nya beslut förbättrar förutsättningarna att nå målet, men fortsatta insatser behövs. Internationellt behövs åtgärder för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt behöver utsläppen av kväveoxider minska, liksom av de partiklar som bildas både av att dubbdäck och lösningsmedel används.

Bara naturlig försurning

Nedfallet av försurande ämnen har under de senaste decennierna minskat, liksom antalet försurade sjöar och vattendrag. Fler åtgärder krävs dock för att minska utsläppen från landbaserade källor i Europa och internationell sjöfart. Den nya luftvårdspolitiken och revideringen av takdirektivet inom EU är viktiga insatser. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan.

Giftfri miljö


Vissa miljögifter minskar i miljön. För många andra ämnen saknas kunskap om deras effekter på människa och miljö. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökar den diffusa spridningen av farliga ämnen. Särskilt farliga ämnen har börjat begränsas inom EU. Intresset ökar för att frivilligt ersätta farliga ämnen inom många sektorer. Lagstiftning behöver i vissa fall utvecklas för att få giftfria kretslopp.

Skyddande ozonskikt

 
Mycket tyder på att återväxten av ozonskiktet har påbörjats. Montrealprotokollet som är det viktigaste styrmedlet är framgångsrikt. Utsläpp och halter av flertalet ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska, men lustgas och utsläpp från uttjänta produkter är negativt påverkande faktorer. Fortsatt internationellt arbete samt nationellt omhändertagande av uttjänta produkter är viktigt.

Säker strålmiljö


Strålsäkerheten utvecklas positivt inom flera områden. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska, kommer antalet cancerfall att öka under en period eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.

Ingen övergödning

 
Belastningen av näringsämnen minskar. I vissa områden minskar övergödningssymtomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men de behöver minska ytterligare och återhämtningstiden är lång. Internationellt samarbete har stor betydelse.

Levande sjöar och vattendrag


Flera laxbestånd ökar och kalkningen ger effekt. Fysisk påverkan, miljögifter, övergödning och klimatförändringar är stora utmaningar. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram behöver beslutas och Vattenverksamhetsutredningens förslag genomföras. Det behövs mer skydd och restaurering av vattenmiljöer. Kulturmiljöer behöver beaktas mer vid åtgärder vid vatten. Mer uppföljning av åtgärder behövs.

Grundvatten av god kvalitet


Utökad och förbättrad övervakning krävs för att kunna hitta, prioritera och åtgärda problem med grundvatten. Takten behöver öka i arbetet med att skydda grundvattenresurser. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas. Användningen av naturgrus måste minska.

Hav i balans samt levande kust och skärgård


De stora utmaningarna i havsmiljön är övergödning, samt miljögifter och delvis svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp och främmande arter samt att känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs genom fysisk påverkan. Åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförordningen är nu beslutat och kommer bli betydelsefullt för att på sikt nå målet. Ändå återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra styrmedel både i Sverige och på EU-nivå.

Myllrande våtmarker


Våtmarker skadas och vegetationen förändras. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt. Negativa effekter av markavvattning, vattenreglering, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall kvarstår. Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering sker i liten skala och behöver öka, liksom hänsyn i mark- och vattenanvändning. Lagefterlevnad och vissa styrmedel behöver förbättras.

Levande skogar


Nuvarande miljöarbete är inte tillräckligt för att nå samhällets uppsatta miljömål för skogen. Kvaliteten på och omfattningen av åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering behöver öka. För flera skogstyper är bevarandestatusen otillräcklig och många skogslevande arter påverkas negativt. Arealen gammal skog och skyddad skog ökar. Flera framåtsyftande åtgärder pågår.

Ett rikt odlingslandskap


Odlingslandskapet fortsätter att minska i omfattning och många arter och naturtyper har inte gynnsam bevarandestatus. Brist på betesdjur i många län och igenväxande betesmarker blir en allt vanligare syn. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är avgörande för att klara målet på lång sikt. Att landsbygdsprogrammet blev försenat har enligt flera länsstyrelser medfört att miljöarbetet tappat fart.

Storslagen fjällmiljö


I främst södra fjällen är påverkan stor från fysisk exploatering, terrängkörning, upphörd hävd och ett varmare klimat. Även en global temperaturökning inom 1,5–2 grader leder till att kalfjäll beskogas. Planering och nya styrmedel krävs för att jämka olika markanspråk. Det krävs också åtgärder för att bevara strategiska delar av kalfjället från beskogning och bevara hävdgynnade natur- och kulturmiljöer.

God bebyggd miljö


Utvecklingen mot en hållbar bebyggelsestruktur är den största utmaningen. Många kommuner och städer har en allt större helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggnaders miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv beaktas i allt större utsträckning.

Ett rikt växt-
och djurliv


Arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter öka. Styrmedel saknas eller tillämpas inte. Det krävs större hänsyn när resurser nyttjas och ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. En anslagshöjning för 2016 innebär att takten i arbetet med skyddade områden och åtgärder i vardagslandskapet kan öka. Sverige måste även påverka internationellt.