Miljömålsrådet

Miljömålsrådet tar fram åtgärder och intensifierar arbetet 

Regeringen har inrättat Miljömålsrådet för att stärka de berörda myndigheternas roll i genomförandet av miljöpolitiken. 2016 är Miljömålsrådets första år.
Första mars 2016 lyfte Miljömålsrådet 44 samverkansåtgärder. På vilket sätt kan de göra skillnad?
 – Tanken är att bidra till att miljömålen uppfylls och att stärka samarbetet mellan myndigheterna så att vi kommer bort från stuprörstänkande och kan lösa målkonflikter, säger Maria Wetterstrand, som är Miljömålsrådets ordförande.
De övriga ledamöterna är generaldirektörerna för sexton nationella myndigheter och en landshövding som representerar länsstyrelserna. Alla myndigheterna är strategiskt viktiga för miljöarbetet i Sverige och de 44 gemensamma åtgärderna är inte allt som görs.
– Varje myndighet ansvarar för hela sin verksamhet och vi ser till att miljöfrågorna blir mer prioriterade och att myndigheter också drar igång egna åtgärder på åtgärdslistan. Därigenom stärks hela miljöarbetet, menar Maria Wetterstrand.

Kommuner och näringsliv viktiga
Miljömålsrådets myndigheter vägleder ofta medborgare, kommuner och näringsliv i miljöarbetet, men andra aktörer måste också arbeta för att miljömålen ska nås.
– Jag skulle önska ett tydligare arbete från alla håll, från företag, kommuner och andra. Ingen aktör kan ensam nå miljömålen. Ta miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, där måste producenter ta ansvar för vilka produkter de tillverkar, handeln för produkterna de säljer och vi konsumenter tänka på hur vi gör när vi köper eller kastar saker. Kommuner och myndigheter behöver ge information om och sätta upp regler för användning av giftiga produkter och kommunerna måste kunna ta emot restprodukter.

Konflikter med andra samhällsmål
Enligt den fördjupade utvärderingen 2015 kommer endast 2 av 16 miljökvalitetsmål att nås till 2020. Maria Wetterstrand får frågan vilka de största utmaningarna eller hindren är för att uppnå miljömålen i tid.
– Det går för långsamt. Det finns ofta konflikt med andra samhällsmål till exempel när man ska bygga bostäder, där behovet av billiga, snabbt framtagna bostäder kan komma i konflikt med miljökvalitetsmål som god bebyggd miljö, giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet. Det händer titt som tätt att miljö kommer i konflikt med andra samhällsmål för att miljö är ett mera långsiktigt mål.

Hållbara transporter prioriteras
De 44 samverkansåtgärderna delas in i åtta olika temaområden. 2016 prioriteras Hållbara transporter. Varför?
– Den största klimatutmaningen är att göra transportsektorn fossilfri. Det kräver många engagerade myndigheter beredda att både driva frågan och att hitta gemensamma lösningar. Miljömålsrådet är en utmärkt arena för att diskutera en så komplex fråga med en bred grupp av berörda myndigheter, säger Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten.
Maria Wetterstrand tillägger att för att nå det politiska målet en fossilfri fordonsflotta 2030, måste alla jobba hårt och inte bara fokusera på drivmedel utan minska mängden transporter, cykla och gå mer. Hon poängterar också att myndigheterna har en el del egna transporter och borde kunna gå före.
– Här finns en utvecklingspotential, säger hon.

EU oftast pådrivare
En samhällsomställning för rättvis och hållbar utveckling behövs för att klara dagens och framtidens miljöutmaningar. Planeten har ekologiska gränser som vi måste hålla oss inom och resurserna behöver fördelas rättvist för att tillgodose mänskliga basbehov och rättigheter. Sverige kan därför inte ensamt driva miljöfrågorna. Hur hjälper eller stjälper det internationella arbetet Miljömålsrådets arbete?
– Det hjälper! Det kan ju vara lite förvirrande för en del att vi dels har svenska miljömål dels nu också FN:s hållbarhetsmål, men de syftar åt samma håll. Det internationella arbetet stärker vårt miljöarbete mer än någonsin. EU är oftast en pådrivare, även om enstaka problem kan uppstå. På det stora hela höjer EU lägstanivån och till exempel avfallshantering och vattenkvalitetsfrågor skulle inte vara lika framgångsrika utan EU, påpekar Maria Wetterstrand.

Cirkulär ekonomi nästa år?
Maria Wetterstrand framhåller att Miljömålsrådet ska stödja de ingående myndigheterna, samt utgå från myndigheternas verksamheter.
Vi försöker hitta övergripande åtgärder, där vi kan inspirera varandra. Nästa år kanske vi prioriterar cirkulär ekonomi, men nu har regeringen just tillsatt en utredning så det kändes lite för tidigt i år.
Hon tycker att det är kul att träffa myndighetscheferna och se hur engagerade de är.
– De tycker att miljöfrågorna är viktiga, men de jobbar också med många andra frågor. Det kan vara lite svårt på mötena att se till att alla diskussioner är relevanta för alla. Naturvårdsverket är ju involverat i fler miljöfrågor än Strålskyddsmyndigheten till exempel. Men tillsammans kan vi driva på förverkligandet av miljömålen, konstaterar Maria Wetterstrand.

Regeringen har inrättat Miljömålsrådet för att stärka de berörda myndigheternas roll i genomförandet av miljöpolitiken. 2016 är Miljömålsrådets första verksamhetsår.

 

Tre exempel – barnperspektiv, fysisk planering och konsumentupplysning

De gemensamma åtgärderna ska genomföras av två eller flera myndigheter i samverkan, varav en är drivansvarig. Åtgärderna har olika karaktär. I vissa fall vill rådet utveckla befintlig samverkan eller nya nätverk med breda frågeställningar, i andra fall är åtgärderna mer specifika och direkta. Här beskrivs tre av Miljömålsrådets 44 samverkansåtgärder.

1. Barnperspektiv på upphandlingskriterier
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska leda fram till en giftfri vardag för alla. Barn, från fosterstadiet och uppåt, är mer känsliga än vuxna och därför är det viktigt att börja åtgärda miljöer där barn vistas. Offentlig upphandling är ett verktyg för att minska användningen av farliga kemikalier och har med framgång använts för förskolor, där upphandlingskriterier har tagits fram.
– Nu tror vi att vi kan expandera konceptet till andra inomhusmiljöer, där barn vistas, som skolor, fritids, träningshallar, BVC, MVC, vårdcentral, habilitering och sjukhusmiljöer, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.

Korrekt och rättvis upphandling
Utpekade produktgrupper är först och främst sådana det tagits fram kriterier för inom giftfri förskola, bland annat leksaker, köks- och serveringsutrustning, textilier och möbler. Myndigheterna behöver arbeta fram eller uppdatera upphandlingskriterier för exempelvis inredning, träning och livsmedelsförpackningar.
Vad är det då för kriterier som ställs?
– Ett exempel är att produkten inte får innehålla särskilt farliga ämnen och vilka de är finns noggrant definierat. Ett annat exempel är att rengöringsmedel inte får innehålla dåligt nedbrytbara tensider, upplyser Erik Gravenfors och tillägger att en korrekt och rättvis upphandling inte får ställa krav på att produkten ska vara miljömärkt men kan kräva att den uppfyller kraven som ingår i märkningen.

Åtgärden och samverkande myndigheter
Samverkansåtgärden Utveckla upphandlingskriterier för innemiljöer där barn blir exponerade för farliga kemikalier ingår i temat Hållbar stadsutveckling. Den bygger på samverkan mellan Boverket, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket och Upphandlingsmyndigheten (som inte är med i Miljömålsrådet). Upphandlingskriterierna ska stödja miljöarbetet i kommuner och landsting.

2. Stöd för fysisk planering
– I den fördjupade utvärderingen 2015 uppmärksammade vi behovet av stöd i hanteringen av miljöhänsyn i den fysiska planeringen. I en planprocess finns cirka 100 nationella samhällsmål förutom regionala och lokala mål att ta hänsyn till och då riskerar miljömålen att bli nedprioriterade, förklarar Hans Wrådhe på Naturvårdsverket, som är drivansvarig myndighet.
Myndigheterna ska utveckla en modell för att på ett transparent sätt väga olika intressen mot varandra i den fysiska planeringen. Vägledning om miljöbedömningar ska utvecklas tillsammans med vägledning om modellen.

Verktyg behövs
En utgångspunkt är lagstiftningen, det vill säga att göra miljöbedömningar enligt Miljöbalken och så tidigt som möjligt i planeringsstadiet. Men det finns brister i tillämpningen av paragraferna. Vad beror det på?
­– Ja, det beror delvis på genuina svårigheter att hantera de många målen, men också på att det ofta brister i miljökompetens och att planerarna är stressade över att det är bråttom, säger Hans Wrådhe.
Planerarna behöver vägledning och hjälp med verktyg för att hantera alla mål. Nu brister det i transparensen och går inte att utläsa i planprocessen hur man har hanterat och prioriterat målen.
– Vi har jobbat med vägledning i flera år på Naturvårdsverket men nu behöver vi ta ett större omtag med flera andra myndigheter. Först ska vi göra en förstudie om hur vi lägger upp arbetet och samarbetar med de andra. Jag tror på dialog och möten med människor som jobbar med planprocesser snarare än en mängd skriftligt material, avslutar Hans Wrådhe.

Åtgärden och samverkande myndigheter
Samverkansåtgärden Förstudie om vägledning om miljöbedömningar och vägning av olika samhällsmål ingår i temat Ekonomi, tillväxt och konsumtion. Den bygger på samverkan mellan Naturvårdsverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Riksantikvarieämbetet, SGU och Länsstyrelserna. En bra samverkan med kommunerna, genom SKL, är avgörande för att åtgärden ska bli lyckad.

3. Hallå konsument
Hallå konsument startade 31 mars 2015 och är reglerad i Förordning (2014:110) om en upplysningstjänst för konsumenter.
– Tolv myndigheter är utpekade i förordningen att samverka kring tjänsten och Läkemedelsverket finns sedan i somras också med. Under 2016 arbetar vi vidare med området miljö- och hållbar konsumtion för Hallå konsument, berättar Eva Holmgren på Konsumentverket.
– Det finns redan idag mycket bra information men vi vill ta reda på vad konsumenterna vill ha och hur kan vi bäst stötta dem med information inom området. Just nu är vi inne i en analys och planeringsfas för fortsatt arbete, fortsätter hon.

Webb, chatt, telefon, mejl, brev och Facebook
Vägledarna i Hallå konsument är anställda av Konsumentverket och besvarar frågor från konsumenter genom många olika kanaler. Först och främst finns webbplatsen hallakonsument.se och under kontorstid på vardagar kan konsumenter få vägledning på telefon bland annat inför köp, reklamationer och konsumentlagstiftning. Det går också att chatta, skriva brev och ställa frågor via Facebook.
– Under första fasen av projektet ska vi ta reda på hur vi kan nå flera konsumenter genom att till exempel utvärdera innehållet på webbplatsen, analysera besöksstatistik och studera flera olika undersökningar som är gjorda, säger Eva Holmgren.
En del av utvärderingen är en workshop med de andra myndigheterna under våren. Förhoppningsvis kan utvärderingen hjälpa till att utveckla innehåll och funktionalitet på ett sätt som konsumenterna uppskattar.

Åtgärden och samverkande myndigheter
Samverkansåtgärden Utveckla Hallå konsument ingår i temat Ekonomi, tillväxt och konsumtion. Den bygger på samverkan mellan Konsumentverket, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket, Energimyndigheten och Boverket, kanske på sikt också Jordbruksverket och Trafikverket.