Farliga ämnen

Åtta etappmål

Regeringen har fastställt åtta etappmål för farliga ämnen:

  • Särskilt farliga ämnen
    Beslut som fattas inom EU och internationellt om särskilt farliga ämnen ska innehålla åtgärder som innebär att:
    - Hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast år 2015.
    - Särskilt farliga ämnen blir föremål för prövning eller beslut om utfasning under gällande regelverk inom alla användningsområden senast år 2018.
    - Särskilt farliga ämnen används endast under strikt reglerade omständigheter i produktionsprocesser senast år 2018.
    - I relevanta regelverk inkluderar uttrycket ”särskilt farliga ämnen” även ämnen med andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specifika kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet senast år 2018.
  • Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper
    Beslut som fattas inom EU och internationellt ställer krav på att uppgifter om miljö- och hälsofarliga egenskaper hos kemiska ämnen ska vara tillgängliga och tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning för alla användningsområden. Besluten ska innehålla åtgärder som innebär att:
    - Relevanta regelverk ställer senast år 2015 krav på kunskap samt uppgifter om förekomst gällande nanopartiklar och nanomaterial som är tillräckliga för att bedöma och minimera hälso- och miljöeffekter av sådana.
    - Förutsättningar finns senast år 2015 för att relevanta regelverk kan beakta kombinationseffekter vid exponering för kemikalier.
    - Regelverken beaktar senast år 2015 att barn är särskilt känsliga för påverkan från kemikalier.
    - Informationskraven i samband med registrering i Reach för ämnen som tillverkas eller importeras i lägre kvantiteter (mindre än 10 ton per tillverkare eller importör och år) stärks senast år 2018.
  • Information om farliga ämnen i varor
    - Regelverk eller överenskommelser inom EU eller internationellt ska tillämpas så att information om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor är tillgänglig för alla berörda senast år 2020.
    - Reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och i informationen ska särskilt barns hälsa beaktas.
    - Information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper.
  • Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler
    Reach och andra relevanta EU-regelverk ska senast år 2020 tillämpas eller revideras om så behövs så att:
    – det i ökad utsträckning blir möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande inneboende egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde
    – substitutionsprincipen och dess tillämpning stärks i samband med begränsningar, tillståndsprövning och andra relevanta moment i regelverket.
  • Effektivare kemikalietillsyn inom EU
    Beslut har senast 2018 fattats inom EU som förstärker och effektiviserar tillsynen i medlemsländerna samt utvecklar tillsynssamverkan inom unionen gällande regler för kemikalier inklusive farliga ämnen i varor och avfall.
  • Giftfria och resurseffektiva kretslopp
    Användningen av återvunna material ska vara säker ur hälso- och miljösynpunkt genom att återcirkulation av farliga ämnen så långt som möjligt undviks, samtidigt som resurseffektiva kretslopp eftersträvas. Detta uppnås genom en samlad åtgärdsstrategi inom EU, vilken senast 2018 resulterat i bland annat följande insatser:
    − EU:s regelverk för avfall, kemikalier och varor är i huvudsak kompletterade och samordnade så att de styr mot giftfria och resurseffektiva kretslopp.
    − Principen om höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material är fastslagen genom beslut där så är lämpligt.
  • Minska barns exponering för farliga kemikalier
    Senast år 2018 har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och andra styrmedel, vilka medför en betydande minskning av hälsoriskerna för barn till följd av den samlade exponeringen för kemikalier. Riskminskningen ska bedömas i jämförelse med situationen år 2012.
  • Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt
    Senast år 2020 har beslut fattats inom EU eller internationellt som innebär att befintliga och eventuella nya regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel i ökad utsträckning väger in miljöaspekter.

Mer om etappmålen finns i menyn längst till höger.

Bidrar till giftfri miljö

Etappmålen bidrar i första hand till möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Etappmålen påverkar även möjligheterna att nå God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt växt- och djurliv samt de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Kemikalieinspektionen samordnar uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och ansvarar för uppföljningen av etappmålen för farliga ämnen.

Finns kvar länge

Farliga ämnen kan skapa betydande problem för människors hälsa och för miljön. Många ämnen finns kvar i mark och vattendrag under en lång tid efter att utsläppen har skett. Farliga ämnen finns också lagrade i till exempel infrastruktur, byggnader och varor. Därifrån kan de spridas i samband med användning, återvinning eller avfallshantering. Det är därför angeläget att förhindra både nya utsläpp av farliga ämnen och att nya ämnen byggs in i till exempel infrastruktur. Samtidigt måste riskerna minimeras från de ämnen som redan finns i miljön.

Etappmålen handlar om ändringar utomlands

De flesta regler inom området är samma inom hela EU. Etappmålen innebär att Sverige ska driva på för att få till stånd förändringar inom EU:s lagar och internationella överenskommelser. De grundläggande rättsakterna inom EU är Reach, växtskyddsmedelsförordningen och produktspecifika direktiv som RoHS-direktivet och leksaksdirektivet. På global nivå finns ramverk som till exempel protokollet till luftvårdskonventionen CLRTAP om tungmetaller, en global kemikaliestrategi (SAICM) och Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar.


Miljökvalitetsmål