Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att inget av målen nås på Gotland till år 2020, med idag beslutade åtgärder och styrmedel. För miljömålet Ingen övergödning går utvecklingen i positiv riktning, medan Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt.

Trots att mycket görs inom många områden, är slutsatsen att inget av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer är möjliga att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställningsarbetet går framåt och potentialen för vindenergi och biogas är stor.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt.

Det görs mycket arbete för att nå miljömålet Giftfri miljö, men det saknas tillräcklig kunskap om kemiska ämnen i miljön. Kemikalier från vår dagliga konsumtion återfinns i grund- och ytvatten.

Tillgången till bra grundvatten på Gotland är ingen självklarhet, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Under året har undersökning av enskilda brunnar visat att ungefär en tredjedel periodvis har för höga bakteriehalter. Gotlands utdikade landskap med snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer påverkar både det biologiska livet och tillgången till vatten.   Omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar. För att uppfylla målet krävs stora samordnade insatser på både nationell och internationell nivå.

Skogsstyrelsen, som bedömer miljökvalitetsmålet Levande skogar, har bedömt att målet inte kan nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Skogsmiljöer med höga naturvärden minskar genom avverkning och otillräcklig skötsel.

Arbetet med planeringunderlag och styrdokument som bidrar till En god bebyggd miljö går fortsatt framåt, men den glesa bebyggelsestrukturen gör att satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur fortsatt är en utmaning.

Det försenade nya Landsbygdsprogrammet påverkar flera av miljömålen negativt och kulturmiljö är nedprioriterat i det svenska landsbygdsprogrammet. Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap. Storskaligheten i lant- och skogsbruk bidrar till en negativ trend för biologisk mångfald.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet på Gotland under de senaste åren. Problem finns dock fortfarande med kvaliteten i allmänna och enskilda vattentäkter, samt med tillräcklig mängd grundvatten inom vissa områden. Stora uttag av grundvatten kan orsaka försämrad vattentillgång och försämrad vattenkvalitet, till exempel genom att salt grundvatten riskerar att tränga upp i det söta grundvattnet.

För de fastigheter som tar vatten från egen brunn är problem med vattenkvaliteten vanligt. Under 2015 har vattnet i 200 enskilda brunnar analyserats, genom ett samarbete mellan Region Gotland, SGU och Länsstyrelsen. En rapport förväntas komma i början av 2016[1]. Tidiga resultat visar att så många som 35 procent av de enskilda vattentäkterna i länet periodvis är otjänliga med avseende på bakterier och att cirka 25 procent av vattentäkterna har för höga kloridhalter. Problem med förhöjda kloridhalter har tidigare visat sig främst återfinnas i kustområdena samt i områden med knappt om grundvatten. Det finns också ofta hittar förhöjda halter av bor i det gotländska grundvattnet. Anledningen till detta är oklar, likaså riskerna. Flera kommunala grundvattentäkter är påverkade av bekämpningsmedelsrester. Under 2013–2014 analyserades läkemedel och klororganiska pesticider (det vill säga äldre bekämpningsmedel till exempel DDT) i flera stora grundvattenförekomster. Inga återfynd gjordes[2].

Under 2015 har det viktiga och tidskrävande arbetet med vattenskyddsområden tagit ny fart i länet. Arbetet med fyra ytterligare områden har påbörjats, samtidigt som revideringen har fortsatt för de större vattenuttagen runt Visby. Region Gotland och Länsstyrelsen arbetar även inom projektet Dialogprocess för vattenskyddsområden, med syfte att få en effektivare hantering av bildandeprocessen, och en bättre och tydligare dialog mellan olika aktörer. Under 2016 kommer projektet att ta fram en checklista för hur man inom arbetet med vattenskyddsområden kan hantera olika intressen och perspektiv. Projektet är ett av fem åtgärdsprojekt för bättre vatten som finansieras av Havs- och vattenmyndigheten[3]. Ytterligare ett projekt handlar om grundvatten; framtagandet av ett informationsmaterial kring enskild vattenförsörjning som särskilt skall belysa Gotlands grundvattensituation, samt problematiken med relikt saltvatten.

Arbetet med att åtgärda enskilda avlopp inom Region Gotlands framgångsrika projekt Klart Vatten har fortsatt under året. Sedan 2010 har man inom projektet beslutat om förbättringsåtgärder av befintliga avlopp rörande cirka 2900 fastigheter.

En revidering av statusklassningarna av våra vatten har genomförts. Bedömningarna på Gotland är svåra att göra på grund av de gotländska grundvattenförekomsternas stora utbredning. Fyra av Gotlands totalt 15 grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status, främst på grund av saltvatteninträngning och bekämpningsmedelsrester. Fem grundvattenförekomster bedömts ha otillfredsställande kvantitativ status.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Grundvattenfrågor har fått en ökad uppmärksamhet, men genomförandet och effekten av åtgärder tar lång tid. Utvecklingen i miljön är neutral. Under de senaste åren har flera betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, men utvecklingen är inte tydlig.

 På Gotland finns en stor säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Jordtäcket är inom stora områden tunt och det finns då ofta snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem. Grundvattnet har där ett dåligt skydd mot föroreningar och är därför högst sårbart. Genom det arbete som pågår inom vattenförvaltningen har grundvattenfrågor fått ökad uppmärksamhet. Åtgärdsprogram upprättas i syfte att allt vårt grundvatten skall uppnå god status. Undersökningar av grundvattnet som görs visar dock ingen tydlig förändring i positiv riktning.

Inom samhällsplaneringen fortsätter Region Gotland att arbeta för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. Under 2015 har diskussionerna fortsatt på vilket sätt avsaltningsverk kan komplettera den kommunala dricksvattenförsörjningen. I arbetet med fördjupade översiktsplaner samt vid nyexploateringar är vattenfrågan central, då det ställs krav på att redovisa att tillräckligt mycket vatten av god kvalitet finns[4].

Vid miljöprövning av verksamheter som till exempel grus- och bergtäkter läggs stor vikt vid eventuell påverkan på grundvattennivån, men etablering av nya verksamheter har ändå tillåtits. Ett ökande bebyggelsetryck i attraktiva områden kan också orsaka lokal negativ påverkan på grundvattennivåer eller vattenkvaliteten. Kännedomen om befintliga grundvattenuttags storlek och deras långsiktiga påverkan på grundvattennivåerna behöver förbättras.

Vid prövning av olika typer av verksamheter bör man tydligare redovisa uttag samt områdespåverkan av grundvattenuttag. Flera större prövningar av bergtäkter har genom åren genomförts på Gotland med nedprioriterat skydd av grundvatten som slutligt utfall. För att underlätta ärendehanteringen skulle det vara önskvärt att även grundvattenuttag omfattas av anmälningspliktiga vattenverksamheter i miljöbalken. Idag är enda möjligheten att söka tillstånd, vilket är en tidskrävande process som många aktörer avstår ifrån.

För att i framtiden kunna nå miljökvalitetsmålet krävs att förståelsen för Gotlands känsliga grundvatten ökar, att arbetet med vattenskyddsområden intensifieras samt att arbete och rådgivning kring större vattenuttag prioriteras. Vidare måste stödet till kommunerna för arbetet med enskilda vattentäkter utökas. För att nå vattenförvaltningens mål krävs stärkt samarbete mellan Länsstyrelsen och kommunerna, och även med HaV, SGU och vattenmyndigheterna.

Pil uppåt smiley saknas Grundvatten av god kvalitet i Gotlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas