Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Problem med grundvattenkvaliteten och grundvattenkapacitet finns inom vissa områden på Gotland. Stora uttag av grundvatten kan orsaka försämrad vattentillgång och försämrad vattenkvalitet, till exempel genom att salt grundvatten tränger upp i det söta grundvattnet. 

Grundvattennivåer och kvantitativ status

Under 2016 har extremt låga grundvattennivåer uppmätts och uppmärksammats på Gotland och de låga nivåerna har lett till stora konsekvenser för dricksvattenförsörjningen. Som en följd har Region Gotland bland annat genomfört insatser som bevattningsförbud, sänkt ledningstryck, informationskampanjer, förflyttning av vatten med lastbil och inventering av nya potentiella grundvattenförekomster. För enskilda brunnar finns indikationer på att de fastighetsägare som även andra år tvingats hämta vatten på så kallade kommunala tappställen har tvingats börja tidigare under 2016 i jämförelse med andra år. Rapporter har inkommit om fall där enskilda brunnar utan tidigare kända kapacitetsproblem detta år helt har sinat. Länsstyrelsen har genomfört informationskampanjer riktade till fastighetsägare med enskild brunn, samt fortsatt regional miljöövervakning av grundvattennivåer i 10 bergborrade brunnar. Sedan 1960 har Sveriges geologiska undersökningar två gånger i månaden gjort nivåmätningar i grundvattenrör i närheten av Roma. Resultaten har under sommaren 2016 löpande redovisats via pressmeddelande[1]. Nivåerna har 2016 genomgående varit under det normala. 

Grundvattnets kvalitet

För de fastigheter som tar vatten från egen brunn är problem med vattenkvaliteten vanligt. Genom ett samarbete mellan Region Gotland, SGU och Länsstyrelsen analyserades 2015 vattnet i 200 enskilda brunnar. En rapport sammanställdes i början av 2016 och resultat visar att 35 procent av de enskilda vattentäkterna i länet periodvis är otjänliga på grund av bakterier och att cirka 25 procent av vattentäkterna har för höga kloridhalter[2]. Det hittas även förhöjda halter av bor i det gotländska grundvattnet. Anledningen till detta är oklar, likaså riskerna. Flera kommunala grundvattentäkter har visat sig vara påverkade av bekämpningsmedelsrester. Barn och kvinnor i fertil ålder är särskilt känsliga för miljögifter.

Arbetet med vattenskyddsområden fortskrider, under 2016 har två vattenskyddsområden vunnit laga kraft och arbete med ytterligare fem områden prioriteras. Region Gotland och Länsstyrelsen arbetar även inom projektet Dialogprocess för vattenskyddsområden, med syfte att få en effektivare hantering av bildandeprocessen, och en bättre och tydligare dialog mellan olika aktörer. Projektet är ett av fem delprojekt som finansieras av Havs- och vattenmyndigheten[3]. Ytterligare ett av projekten handlar om grundvatten; framtagandet av ett informationsmaterial kring enskild vattenförsörjning som särskilt ska belysa Gotlands grundvattensituation.

Arbetet med att åtgärda enskilda avlopp inom Region Gotlands arbetsgrupp Klart Vatten har fortsatt under året. Sedan 2010 har Klart Vatten fattat beslut om förbättringsåtgärder för ungefär 3500 avloppsanläggningar. Av totalt cirka 14000 enskilda avlopp beräknades vid starten upp mot 7000 inte nå upp till dagens krav på rening.

Länsstyrelsen har under 2016 påbörjat arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Planens syfte är att ur ett flergenerationsperspektiv säkerställa vattenförsörjningen på Gotland och arbetet beräknas bli färdigt 2018.

Vid miljöprövning av verksamheter som till exempel grus- och bergtäkter läggs stor vikt vid eventuell påverkan på grundvattennivån, men etablering av nya verksamheter har ändå tillåtits.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Grundvattenfrågor har fått en ökad uppmärksamhet, men genomförandet och effekten av åtgärder tar lång tid. Utvecklingen i miljön är neutral. Under de senaste åren har flera betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, men effekten är inte tydlig.

På Gotland finns en säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Gotlands ofta tunna jordtäcke och sprickiga berggrund medför snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem, vilket gör grundvattnet känsligt mot exempelvis föroreningar.

De låga grundvattennivåerna 2016 på Gotland beror främst på de senaste årens knappa nederbörd, men ger även en försmak på vilka utmaningar framtida klimatförändringar kan ge.

Åtgärdsprogram upprättas i syfte att allt vårt grundvatten skall uppnå god status. Undersökningar av grundvattnet som görs visar dock ingen tydlig förändring i positiv riktning. 

Inom samhällsplaneringen arbetar Region Gotland för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. I arbetet med fördjupade översiktsplaner, samt vid nyexploateringar, är vattenfrågan central, då det ställs krav på att redovisa att tillräckligt mycket vatten av god kvalitet finns[4]. 

Ett ökande bebyggelsetryck i attraktiva områden kan orsaka lokal negativ påverkan på grundvattennivåer och vattenkvalitet. Kännedomen om befintliga grundvattenuttags storlek och deras långsiktiga påverkan på grundvattennivåerna behöver förbättras.

Vid prövning av olika typer av verksamheter och åtgärder bör man tydligare redovisa uttag, samt områdespåverkan på grundvattnet. Flera större prövningar av bergtäkter har genom åren genomförts på Gotland, med nedprioriterat skydd av grundvatten som slutligt utfall. För att förenkla för både myndigheter och aktörer skulle det vara önskvärt att även grundvattenuttag omfattades av bestämmelserna om anmälningspliktiga vattenverksamheter i miljöbalken. Idag är enda möjligheten att söka tillstånd, vilket är en tidskrävande process. 

För att i framtiden kunna nå miljökvalitetsmålet krävs att förståelsen för Gotlands grundvatten ökar, att arbetet med vattenskyddsområden intensifieras, samt att arbete och rådgivning kring vattenuttag prioriteras. För att nå vattenförvaltningens mål[5] krävs stärkt samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Gotland, och även med Havs- och vattenmyndigheten, SGU och Vattenmyndigheterna.

Referenser

[1] Hur är vattenläget på Gotland, Länsstyrelsen Gotlands hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/Gotland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenlaget%20på%20Gotland/Sidor/default.aspx