Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att inget av målen nås på Gotland till år 2020, med idag beslutade åtgärder och styrmedel. För miljömålet Ingen övergödning går utvecklingen i positiv riktning, medan Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt.

Trots att mycket görs inom många områden, är slutsatsen att inget av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer är möjliga att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställningsarbetet går framåt och potentialen för vindenergi och biogas är stor.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt.

Det görs mycket arbete för att nå miljömålet Giftfri miljö, men det saknas tillräcklig kunskap om kemiska ämnen i miljön. Kemikalier från vår dagliga konsumtion återfinns i grund- och ytvatten.

Tillgången till bra grundvatten på Gotland är ingen självklarhet, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Under året har undersökning av enskilda brunnar visat att ungefär en tredjedel periodvis har för höga bakteriehalter. Gotlands utdikade landskap med snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer påverkar både det biologiska livet och tillgången till vatten.   Omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar. För att uppfylla målet krävs stora samordnade insatser på både nationell och internationell nivå.

Skogsstyrelsen, som bedömer miljökvalitetsmålet Levande skogar, har bedömt att målet inte kan nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Skogsmiljöer med höga naturvärden minskar genom avverkning och otillräcklig skötsel.

Arbetet med planeringunderlag och styrdokument som bidrar till En god bebyggd miljö går fortsatt framåt, men den glesa bebyggelsestrukturen gör att satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur fortsatt är en utmaning.

Det försenade nya Landsbygdsprogrammet påverkar flera av miljömålen negativt och kulturmiljö är nedprioriterat i det svenska landsbygdsprogrammet. Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap. Storskaligheten i lant- och skogsbruk bidrar till en negativ trend för biologisk mångfald.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med att skydda natur- och kulturvärden i sjöar och vattendrag har gått framåt, men fortskrider alltför långsamt. För länets sjöar är läget gott, men risk för försämring finns på grund av motstående intressen mellan kalkstensindustrin och vattenuttag. För vattendragen är läget sämre, endast ett fåtal uppnår idag god ekologisk status enligt EUs vattendirektiv. För de utpekade gotländska vattenförekomsterna gäller att 95 procent inte uppnår god ekologisk vattenstatus. Den kemiska statusen däremot är god i länets fyra största sjöar, exklusive kvicksilver. Nära 100 procent av vattendragen har god kemisk status, bortsett från kvicksilver som utgör ett nationellt problem med halter över gränsvärdena[1]. De största miljöproblemen är fysiska förändringar i form av rätning och kanalisering av vattendrag[2], samt stora förändringar i vattenflöden[3]

Ytvattentäkters kvalitet

Sjöar och vattendrag har betydelse såväl för biologisk mångfald, fiske och rekreation som för vattenuttag och energiproduktion. De ytvattentäkter som är i bruk har ett fullgott skydd, men i den regionala planeringen finns en stor reservvattentäkt som kommer att tas i bruk under 2016. I dagsläget finns inget skydd inrättat för den, men arbete pågår.

Strukturer och vattenflöden

Eftersom många naturvärden i vattenmiljöer är beroende av naturliga flöden och vattenståndsvariationer, uppstår intressemotsättningar vid förebyggande av översvämningar och kontroll av vattenflöden. Under de senaste två åren har antalet underhållsarbeten av diken och kanaler ökat kraftigt. Rensning av diken är i stort sett alltid negativt för naturmiljön men samtidigt är exempelvis markavvattningsföretag skyldiga att hålla vattenvägar öppna. För att förändra påverkan på naturmiljön krävs i många fall att företagen omprövas.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

I ett utökat samarbete med Sportfiskarna och vattenråden har Länsstyrelsen bidragit till att skapa nya reproduktionsområden särskilt för havsöring, gädda och flodnejonöga, åtgärda vandringshinder, restaurera igenväxande sjöar och havsvikar samt återskapa kustnära våtmarker.

Inom ett länsövergripande projektet via Vattenmyndigheten i Södra Östersjön, har kunskapsunderlag för Gotlands fyra huvudavrinningsområden tagits fram. Under året har också medel avsatts till lokalisering och digitalisering av vattenverk såsom vattenkvarnar, vattensågar, valkor med mera, samt väderkvarnar i de historiska kartmaterialen. Ca 1310 anläggningar har registrerats.

Inom det länsövergripande projektet Värna vattendragens kulturarv (VVK) har ett antal beslut tagits om såväl vård- som informationsinsatser vid vattenanknutna kulturmiljöer. Länsstyrelsens tvärsektoriella arbete i samband med nyanläggningar av dammar, omlöp för fiske- och gäddfabriker fortsätter.

Främmande arter och genotyper

Främmande arter som introduceras till sjöar och vattendrag har oftast en negativ påverkan på både inhemska arter och ekosystemen. För att motverka detta har länet en strikt policy om utsättning och spridning av främmande arter. Länsstyrelsen har arbetat aktivt med att utrota signalkräftan, och i dag finns inga kända förekomster av arten. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020, även om det under 2015 startats en rad åtgärdsprojekt med medel via LOVA och Havs- och vattenmiljöanslaget. Det är fortfarande så att tillräckliga styrmedel och resurser saknas för att vända utvecklingen. 

Utvecklingen i miljön är neutral. Länets vattendrag kommer inte att uppnå god ekologisk status till målåret, då processerna för att uppnå förbättring tar lång tid och styrmedel saknas eller behöver förbättras. Den övervägande delen av vattendragen på Gotland omfattas av markavvattningsföretag där omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå god vattenstatus. Detsamma gäller för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden för att förbättra dagens situation, där snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer sker inom några få dygn, vilket försvårar för det vattenlevande biologiska livet. Att ompröva äldre vattendomar, återskapa en mängd våtmarker och vattenmagasin är varken realistiskt eller ekonomiskt genomförbart under de återstående åren fram till 2020. 

För att förbättra nuvarande förhållanden krävs att miljöhänsynen vid exempelvis dikesrensningar förbättras, vilket kräver att ökade resurser avsätts till förebyggande samråd och tillsyn. Framtida insatser bör inbegripa införandet av någon typ av ”grönt kort” för entreprenörer som ska utföra underhållsåtgärder för att på så sätt öka miljöhänsynen. 

För att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag räcker det inte med traditionella skyddsformer som områdesskydd. Jord- och skogsbrukets och andra verksamhetsutövares hänsyn behöver utvecklas ännu mer än vad som gjorts de senaste åren. Avvägningar måste också göras för att ta till vara vattendragens kulturhistoriska upplevelsevärden.

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar i Gotlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas