Ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås på Gotland till år 2020. För övriga miljömål som bedöms på regional nivå kommer målen inte att nås till 2020 med idag beslutade åtgärder och styrmedel.
För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål – Ingen övergödning – går utvecklingen i positiv riktning. Rådgivning inom projektet Greppa Näringen har bedrivits intensivt och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet. Att åtgärda enskilda avlopp bidrar också till att uppfylla målet Grundvatten av god kvalitet, vilket alltid är ett prioriterat mål av Region Gotland (tidigare Gotlands kommun). Region Gotland har under 2012 även fokuserat på Giftfri miljö, till exempel genom att inventera förorenade områden och bedriva tillsyn i lantbruk, bilskrotar och entreprenadfirmor.
För att kunna nå de vattenrelaterade miljömålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Medlen för lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) har inneburit att många åtgärder för bättre vatten har kunnat genomföras. Att LOVA tas bort inför 2013 äventyrar det lokala engagemanget för våra vatten.
För Gotland är kusten och havet en viktig miljöfråga. För att effektivare kunna jobba för målet Hav i balans samt levande kust och skärgård behöver kunskapen om havsmiljön utvecklas så att påverkan på Östersjön kan minska, till exempel när det gäller övergödning och fiskefrågor. Gotland är också till stor del beroende av att det internationella arbetet går framåt för att kunna förbättra miljötillståndet.
För Ett rikt odlingslandskap påverkas arealen betesmark och slåtteräng som sköts på Gotland negativt av senare års ändringar av regler i EU-stöden. Trenden med färre och större enheter för att få lönsamhet i jordbruken är en annan faktor som tydligt inverkar på vilka marker som brukas. Detta hänger samman med utvecklingen för Ett rikt växt- och djurliv, där ett allt storskaligare brukande gör att många arters livsmiljö krymper. I odlingslandskapet försvinner småbiotoper och arter när deras livsmiljöer växer igen.
I länets enda kulturreservat har Länsstyrelsen nu utvecklat fokus på samspel mellan natur och kultur. Region Gotlands arbeten med översiktsplanering idag inkluderar ett betydligt mer övergripande perspektiv och tar hänsyn till flera sakområden på ett tydligare sätt än för ett antal år sedan. Detta ökar förutsättningarna för att hantera de gotländska utmaningarna och avvägningarna, samt att komma närmare uppfyllandet av miljömålet God bebyggd miljö.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande sjöar och vattendrag
Vattendragen omdanades i samband med utdikningsepoken av våtmarker under framför allt 1900-talet och länet har idag få vattendrag utan påverkan. En ökad medvetenhet om de biologiska värdena och ökad miljöhänsyn är nödvändig för att nå målet.
Resultat
Arbetet med att skydda natur- och kulturvärden i sjöar och vattendrag har gått framåt men fortskrider i en alltför långsam takt. För länets sjöar är läget gott men risk för försämring finns på grund av motstående intressen, exempelvis kalkstensindustrin och vattenuttag. För vattendragen är läget sämre med ett fåtal vattendrag som idag uppnår god ekologisk status. För de vattenförekomster som är utpekade på Gotland gäller att 90 procent inte uppnår god ekologisk vattenstatus idag. Den kemiska statusen däremot är god i länets tre största sjöar och nära 90 procent av vattendragen har god kemisk status (www.viss.lst.se). De största miljöproblemen är övergödning, fysiska förändringar i form av rätning och kanalisering av vattendrag, samt stora förändringar i vattenflöden (vattenweb.smhi.se).
Ytvattentäkters kvalitet
Sjöar och vattendrag har betydelse för biologisk mångfald, fiske och rekreation såväl som för vattenuttag och energiproduktion. De ytvattentäkter som är i bruk har ett fullgott skydd men i den regionala planeringen finns en stor reservvattentäkt som kommer att tas i bruk och där det idag saknas tillräckligt skydd. Dessutom finns en intressekonflikt till stenbrytningen i området.
Strukturer och vattenflöden
Eftersom många naturvärden i vattenmiljöer är beroende av naturliga flöden och vattenståndsvariationer, uppstår intressekonflikter vid förebyggande av översvämningar och kontroll av vattenflöden. Under de senaste två åren har antalet underhållsarbeten av diken och kanaler ökat kraftigt vilket har lett till en negativ påverkan på naturmiljön i och i kring dessa vatten.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Många kulturmiljövärden är lokaliserade till de mindre vattendragen inom länet. Under 2012 fortsatte arbetet med att sammanställa befintligt kunskapsunderlag för huvudavrinnings-områdena för Gothemån och Snoderån. Detta görs enligt en mall framtaget inom projektet "Kulturmiljö och vattenförvaltning – planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt". En viss fältinventering har genomförts med avseende på fornlämningar och kulturlämningar längs särskilt värdefulla vattendrag. Genom dialog och kunskapsuppbyggnad har Länsstyrelsen i olika sammanhang lyft fram de kulturvärden som finns i anslutning till de gotländska vattendragen. Länsstyrelsen har under 2012 renoverat de medeltida fiskerännorna i Västergarn på västra Gotland och i nästa steg ska informationsskyltar sättas upp på platsen. Vid byggande av fiskvägar tas alltid hänsyn till kulturmiljövärden och oftast sker någon form av restaurering av kulturmiljövärdena parallellt med att arbetena med fiskvägar utförs.
Främmande arter och genotyper
Främmande arter som introduceras till sjöar och vattendrag har oftast en negativ påverkan på både inhemska arter och ekosystemen. För att motverka negativ påverkan av främmande arter, har länet en strikt policy om utsättning och spridning av främmande arter. Länsstyrelsen har arbetet aktivt med att utrota signalkräftan och i dag finns inga kända förekomster av arten.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Tillräckliga styrmedel och resurser saknas idag för att vända utvecklingen. Flera av de finansiella styrmedel som tagits fram i form av havsmiljöanslaget och LOVA har prioriterats bort för budgetåret 2013, vilket kan innebära negativa konsekvenser för de få aktörer inom Gotlands län som bedriver vattenvård.
Utvecklingen i miljön är neutral. Länets vattendrag kommer inte uppnå god ekologisk status till målåret då processerna för att uppnå förbättring tar lång tid och styrmedel saknas eller behöver förbättras. Den övervägande delen av vattendragen på Gotland omfattas av dikningsföretag där omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå god vattenstatus. Detsamma gäller för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden för att förbättra dagens situation där snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer sker inom några få dygn vilket försvårar för det vattenlevande biologiska livet. Att ompröva äldre vattendomar, återskapa en mängd våtmarker och vattenmagasin är varken realistiskt eller ekonomiskt genomförbart med den korta tidsramen fram till år 2020.
För att förbättra nuvarande förhållanden krävs att miljöhänsynen vid exempelvis dikesrensningar förbättras, vilket kräver att ökade resurser avsätts till förebyggande samråd och tillsyn. Länsstyrelsen har genomfört ett antal utbildningsinsatser inklusive vattendragsvandringar för att informera om regelverk och behovet av miljöhänsyn vid underhållsarbetena. Framtida insatser bör inbegripa införandet av någon typ av ”grönt kort” för entreprenörer som ska utföra underhållsåtgärder.
För att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag räcker det inte med traditionella skyddsformer som områdesskydd. Jord- och skogsbrukets och andra verksamhetsutövares hänsyn behöver utvecklas ännu mer än vad som gjorts de senaste åren. Avvägningar måste också göras för att ta till vara vattendragens kulturhistoriska upplevelsevärden.
Länsstyrelsen kommer att prioritera arbetet med information och utbildning för såväl dikningsföretag som entreprenörer för att öka graden av miljöhänsyn i underhållsarbetena. I ett utökat samarbete med Sportfiskarna kommer Länsstyrelsen även att åtgärda vandringshinder, restaurera igenväxande sjöar och havsvikar samt återskapa kustnära våtmarker. Arbetet med att synliggöra de kulturhistoriska värdena kommer även prioriteras.