Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala bedömning av hur Sveriges miljökvalitetsmål är troliga att nå till år 2020, bedöms att endast ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära. För övriga miljömål är bedömningen att målen inte nås med i dag beslutade åtgärder och styrmedel.

Utvecklingen av miljötillståndet på Gotland visar generellt samma mönster som det nationella. Av de 15 miljömål aktuella på Gotland bedöms endast målet Myllrande våtmarker nära att nå. Övriga är inte möjliga att nå till år 2020 med idag planerade styrmedel.

Ingen förändring avseende bedömningarna av de gotländska miljökvalitetsmålen har skett mellan 2012 och 2013 utom gällande målet Giftfri miljö där bedömningen har gått från negativ utveckling till oklar.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Vattendirektivet och Rådgivning inom projektet Greppa Näringen är viktiga och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet, vilket också bidrar till målet Grundvatten av god kvalitet.

En gles och spridd bebyggelse på Gotland innebär dyr infrastruktur och åkandet i personbilar ökar. Gotland ligger i framkant med avfallshantering och fibernätutbyggnad. I samhällsplaneringen lyfts sociala aspekter och ett miljömålsinriktat miljöprogram tas fram. 

För att kunna nå alla de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Ökade krav på rening av sjöfartens utsläpp har stor betydelse för miljön i Östersjön. Bortprioriteringen av LOVA-medlen 2013 innebar att åtgärder för bättre vatten inte genomfördes. Grundvatten är ett prioriterat område som inte sällan ligger i konflikt med andra exploateringsintressen, till exempel vid nybyggnation och i miljöprövning av sten- och grustäkter.

I Gotlands rika odlingslandskap och för dess rika växt och djurliv är utvecklingen negativ. Livsmiljöer försvinner genom jordbrukets rationalisering. EU:s jordbrukspolitik för nästa period 2014-2020 är avgörande för utvecklingen i landskapet. De kulturhistoriska värden som finns i vår omgivning utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljön är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med att skydda natur- och kulturvärden i sjöar och vattendrag har gått framåt men fortskrider alltför långsamt. För länets sjöar är läget gott men risk för försämring finns på grund av motstående intressen, exempelvis kalkstensindustrin och vattenuttag. För vattendragen är läget sämre. Idag uppnår ett fåtal god ekologisk status. För de utpekade gotländska vattenförekomsterna gäller att 95 procent inte uppnår god ekologisk vattenstatus. Den kemiska statusen däremot är god i länets fyra största sjöar. Nära 100 procent av vattendragen har god kemisk status, bortsett från kvicksilver som utgör ett nationellt problem med halter över gränsvärdena (www.viss.lst.se). De största miljöproblemen är fysiska förändringar i form av rätning och kanalisering av vattendrag, samt stora förändringar i vattenflöden (vattenweb.smhi.se) samt övergödning.

Ytvattentäkters kvalitet

Sjöar och vattendrag har betydelse för biologisk mångfald, fiske och rekreation såväl som för vattenuttag och energiproduktion. De ytvattentäkter som är i bruk har ett fullgott skydd men i den regionala planeringen finns en stor reservvattentäkt som kommer att tas i bruk utan tillräckligt skydd idag. Dessutom finns en intressekonflikt till stenbrytningen i området.

Strukturer och vattenflöden

Eftersom många naturvärden i vattenmiljöer är beroende av naturliga flöden och vattenståndsvariationer, uppstår intressekonflikter vid förebyggande av översvämningar och kontroll av vattenflöden. Under de senaste två åren har antalet underhållsarbeten av diken och kanaler ökat kraftigt vilket har lett till en negativ påverkan på naturmiljön.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Under 2013 har Länsstyrelsen på Gotland deltagit i det länsövergripande samarbetet om framtagande av informationsmaterial om kulturlämningar längs vattendrag. Arbetet med sammanställning av befintligt kunskapsunderlag kring de kvarvarande avrinningsområdena fortsätter.

Fornlämningar, kulturhistoriska lämningar och landskapet längs med vattendragen har uppmärksammats vid vattenrådens årsmöten (Gothemsån och Snoderån). Ett landskap som lätt glöms bort är det av människan skapade kanallandskapet som så påtagligt förändrat miljöer men bidragit till förbättrade ekonomiska möjligheter till exempel genom mer tillgänglig åkermark. En vattendragsvandring längs Dalhemsån har anordnats av Skogsstyrelsen.

Länsstyrelsen har i samverkan, dialog och kunskapsuppbyggnad lyft fram de kulturvärden som finns i anslutning till de gotländska vattendragen. De medeltida fiskerännorna i Västergarn har rensats för att synliggöra de kulturella värdena och ett flertal omlöp och fisktrappor har byggts under 2013.

Främmande arter och genotyper

Främmande arter som introduceras till sjöar och vattendrag har oftast en negativ påverkan på både inhemska arter och ekosystemen. För att motverka den har länet en strikt policy om utsättning och spridning av främmande arter. Länsstyrelsen har arbetat aktivt med att utrota signalkräftan och i dag finns inga kända förekomster av arten.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Tillräckliga styrmedel och resurser saknas idag för att vända utvecklingen. Flera av de finansiella styrmedel som tagits fram i form av havsmiljöanslaget och LOVA prioriterades bort för budgetåret 2013, vilket fått negativa konsekvenser för de få aktörer inom Gotlands län som bedriver vattenvård.

Utvecklingen i miljön är neutral. Länets vattendrag kommer inte uppnå god ekologisk status till målåret då processerna för att uppnå förbättring tar lång tid och styrmedel saknas eller behöver förbättras. Den övervägande delen av vattendragen på Gotland omfattas av markavvattningsföretag där omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå god vattenstatus. Detsamma gäller för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden för att förbättra dagens situation där snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer sker inom några få dygn vilket försvårar för det vattenlevande biologiska livet. Att ompröva äldre vattendomar, återskapa en mängd våtmarker och vattenmagasin är varken realistiskt eller ekonomiskt genomförbart med den korta tidsramen fram till år 2020.

För att förbättra nuvarande förhållanden krävs att miljöhänsynen vid exempelvis dikesrensningar förbättras, vilket kräver att ökade resurser avsätts till förebyggande samråd och tillsyn. Framtida insatser bör inbegripa införandet av någon typ av ”grönt kort” för entreprenörer som ska utföra underhållsåtgärder för att på så sätt öka miljöhänsynen. Under 2013 har länsstyrelsen prioriterat tillsyn av yt- och grundvattenuttag samt av markavvattningsföretag som ligger i anslutning till de vattendragssträckor som bedöms som särskilt värdefulla ur ett regionalt perspektiv.

För att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag räcker det inte med traditionella skyddsformer som områdesskydd. Jord- och skogsbrukets och andra verksamhetsutövares hänsyn behöver utvecklas ännu mer än vad som gjorts de senaste åren. Avvägningar måste också göras för att ta till vara vattendragens kulturhistoriska upplevelsevärden.

I ett utökat samarbete med Sportfiskarna och Trafikverket har Länsstyrelsen bidragit till att skapa nya reproduktionsområden särskilt för havsöring och flodnejonöga, åtgärda vandringshinder, restaurera igenväxande sjöar och havsvikar samt återskapa kustnära våtmarker.