Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med att skydda natur- och kulturvärden i sjöar och vattendrag i länet går för långsamt. För länets sjöar är läget gott, men risk för försämring finns på grund av motstående intressen mellan kalkstensindustrin och vattenuttag. För vattendragen är läget sämre, endast ett fåtal uppnår idag god ekologisk status enligt EUs vattendirektiv. För de utpekade gotländska vattendragsförekomsterna gäller att 95 procent inte uppnår god ekologisk vattenstatus. Den kemiska statusen däremot är god i vattendragen och i länets fyra största sjöar, förutom när det gäller förekomsten av kvicksilver. De största miljöproblemen i vattendragen är fysiska förändringar i form av rätning och kanalisering av vattendrag[1], samt stora förändringar i vattenflöden[2]. 

Ytvattentäkters kvalitet

Sjöar och vattendrag har betydelse såväl för biologisk mångfald, fiske och rekreation som för vattenuttag och energiproduktion. De ytvattentäkter som är i bruk har som regel ett fullgott skydd, men den senaste vattentäkten på norra Gotland har ännu inte ett beslutat skyddsområde. 

Strukturer och vattenflöden

Eftersom många naturvärden i vattenmiljöer är beroende av naturliga flöden och vattenståndsvariationer, uppstår intressemotsättningar vid förebyggande av översvämningar och kontroll av vattenflöden. Under de senaste två åren har antalet underhållsarbeten av diken och kanaler ökat kraftigt. Rensning av diken är i stort sett alltid negativt för naturmiljön, men samtidigt är exempelvis markavvattningsföretag skyldiga att hålla vattenvägar öppna. För att förändra påverkan på naturmiljön krävs i många fall att dikningsföretagen omprövas och att det tas en större miljöhänsyn vid rensningar.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

I ett samarbete med Sportfiskarna och Gotlands vattenråd har Länsstyrelsen bidragit till att skapa nya reproduktionsområden särskilt för havsöring, gädda och flodnejonöga, åtgärda vandringshinder, restaurera igenväxande sjöar och havsvikar samt återskapa kustnära våtmarker. 

Inom det länsövergripande projektet, Värna vattendragens kulturarv, har kunskapsunderlag om kulturmiljöer för Gotlands fyra huvudavrinningsområden tagits fram och presenterats vid ett antal möten med lokala intressenter. Projektet har avslutats med Vattenspår som är ett ljudmiljöbeskrivande projekt i ljud, bild och ord, med syfte att tillgängliggöra och levandegöra upplevelsen av kulturarv kring vattendrag vid utvalda platser på Gotland[3]

Länsstyrelsen har tillsammans med Skogsstyrelsen genomfört ett antal vattendragsvandringar med syfte att höja kunskapen om våra vattenanknutna natur- och kulturvärden. Länsstyrelsens tvärsektoriella arbete i samband med nyanläggningar av dammar, omlöp förbi vandringshinder och återskapande av kustnära våtmarker för fram för allt gäddans lek fortsätter. 

Främmande arter och genotyper

Främmande arter som introduceras till sjöar och vattendrag har oftast en negativ påverkan på både inhemska arter och ekosystemen. För att motverka detta har länet en strikt policy om utsättning och spridning av främmande arter. Länsstyrelsen har arbetat aktivt med att utrota signalkräftan, och i dag finns inga kända förekomster av arten. Det senaste året har guldfisk påträffats på två platser. Länsstyrelsen har under 2016 beslutat att påbörja utrotning av guldfisk i en av lokalerna. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020, även om det under 2016 startats några åtgärdsprojekt med medel via LOVA och Havs- och vattenmiljöanslaget. Tillräckliga styrmedel och resurser saknas fortfarande för att vända utvecklingen. De åtgärdsprojekt som är genomförda och pågående bidrar till ökade möjligheter för fiske, friluftsliv och rekreation, vilket främjar fram för allt barnperspektivet. Utökat och förbättrat skydd av vårt dricksvatten bidrar till att uppfylla jämställdhetsperspektivet. 

Utvecklingen i miljön är neutral. Länets vattendrag kommer inte att uppnå god ekologisk status till målåret, då processerna för att uppnå förbättring tar lång tid och styrmedel saknas eller behöver förbättras. Den övervägande delen av vattendragen på Gotland omfattas av markavvattningsföretag där omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå god vattenstatus. Detsamma gäller för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden för att förbättra dagens situation, där snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer sker inom några få dygn, vilket försvårar för det vattenlevande biologiska livet. Att ompröva äldre vattendomar, återskapa en mängd våtmarker och vattenmagasin är varken realistiskt eller ekonomiskt genomförbart under de återstående åren fram till 2020. 

För att förbättra nuvarande förhållanden krävs att miljöhänsynen vid exempelvis dikesrensningar förbättras, vilket kräver att ökade resurser avsätts till förebyggande samråd och tillsyn. Framtida insatser bör inbegripa införandet av någon typ av ”grönt kort” för entreprenörer som ska utföra underhållsåtgärder för att på så sätt öka miljöhänsynen. Under 2016 har ett projekt med titeln Masterplan för vatten startat där LRF och Region Gotland samarbetar med Länsstyrelsen. Syftet är att hitta lösningar för att förbättra vattenmiljöerna, samtidigt som ett livskraftigt jordbruk fortsättningsvis kan bedrivas med beaktande av framtida klimatförändringar. 

För att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag räcker det inte med traditionella skyddsformer som områdesskydd. Jord- och skogsbrukets och andra verksamhetsutövares hänsyn behöver utvecklas ännu mer än vad som gjorts de senaste åren. Avvägningar måste också göras för att ta till vara vattendragens kulturhistoriska upplevelsevärden.

Referenser

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar i Gotlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas