Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala bedömning av hur Sveriges miljökvalitetsmål är troliga att nå till 2020, bedöms att endast ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås. För övriga miljömål är bedömningen att målen inte nås med idag beslutade åtgärder och styrmedel.

Av de 15 miljömål som är aktuella på Gotland bedöms endast målet Myllrande våtmarker vara nära att nå till målåret 2020. Övriga är inte möjliga att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel.

Ingen förändring avseende bedömningarna av de gotländska miljökvalitetsmålen har skett mellan 2013 och 2014.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Vattendirektivet och rådgivning inom projektet Greppa Näringen är viktiga och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet, vilket också bidrar till målet Grundvatten av god kvalitet.

En gles och spridd bebyggelse på Gotland innebär dyr infrastruktur och åkandet i personbilar ökar. Gotland ligger i framkant med avfallshantering och fibernätutbyggnad. I samhällsplaneringen lyfts sociala aspekter och ett miljömålsinriktat miljöprogram tas fram.

Grundvatten är ett prioriterat område som inte sällan ligger i konflikt med andra exploateringsintressen, t. ex vid nybyggnation och i miljöprövning av sten- och grustäkter.

För målen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv går utvecklingen i negativ riktning. Livsmiljöer försvinner genom jordbrukets rationalisering. EU:s jordbrukspolitik för nästa period 2014-2020 är avgörande för utvecklingen i landskapet.

De kulturhistoriska värden som finns i vår omgivning utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljön är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet.

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med att skydda natur- och kulturvärden i sjöar och vattendrag har gått framåt, men fortskrider alltför långsamt. För länets sjöar är läget gott, men risk för försämring finns på grund av motstående intressen mellan kalkstensindustrin och vattenuttag. För vattendragen är läget sämre. Idag uppnår ett fåtal god ekologisk status. För de utpekade gotländska vattenförekomsterna gäller att 95 procent inte uppnår god ekologisk vattenstatus. Den kemiska statusen däremot är god i länets fyra största sjöar. Nära 100 procent av vattendragen har god kemisk status, bortsett från kvicksilver som utgör ett nationellt problem med halter över gränsvärdena[1]. De största miljöproblemen är fysiska förändringar i form av rätning och kanalisering av vattendrag[2] samt stora förändringar i vattenflöden[3].

Ytvattentäkters kvalitet

Sjöar och vattendrag har betydelse såväl för biologisk mångfald, fiske och rekreation som för vattenuttag och energiproduktion. De ytvattentäkter som är i bruk har ett fullgott skydd, men i den regionala planeringen finns en stor reservvattentäkt som kommer att tas i bruk utan tillräckligt skydd. Dessutom finns en intressekonflikt med stenbrytningen i området.

Strukturer och vattenflöden

Eftersom många naturvärden i vattenmiljöer är beroende av naturliga flöden och vattenståndsvariationer, uppstår intressekonflikter vid förebyggande av översvämningar och kontroll av vattenflöden. Under de senaste två åren har antalet underhållsarbeten av diken och kanaler ökat kraftigt, vilket har lett till en negativ påverkan på naturmiljön.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Inom projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt avslutas arbetet med de påbörjade kunskapsunderlagen. Ytterligare medel kunde inte sökas med anledning av resursbrist.

Inom det länsövergripande projektet Värna vattendragens kulturarv har ett antal beslut tagits om såväl vård- som informationsinsatser vid vattenanknutna kulturmiljöer.

Länsstyrelsen har medverkat vid tre vandringar längs vattendrag[4]. Vandringarna, som har ett tvärsektoriellt fokus, arrangerades av Skogsstyrelsen och belyste bland annat kultur-miljöerna och landskapet längs vattendragen.

Det tvärsektoriella samarbetet inom Länsstyrelsen i samband med nyanläggningar av dammar och våtmarker, omlöp och fisktrappor fortsätter. En digitalisering av en broinventering och rapporten Fårökvinnors liv vid kusten har finansierats av Länsstyrelsen.  

Främmande arter och genotyper

Främmande arter som introduceras till sjöar och vattendrag har oftast en negativ påverkan på både inhemska arter och ekosystemen. För att motverka den har länet en strikt policy om utsättning och spridning av främmande arter. Länsstyrelsen har arbetat aktivt med att utrota signalkräftan, och i dag finns inga kända förekomster av arten.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020, även om det under 2014 startats en rad åtgärdsprojekt med medel via LOVA och Havs- och vattenmiljöanslaget. Det är fortfarande så att tillräckliga styrmedel och resurser saknas för att vända utvecklingen.

Utvecklingen i miljön är neutral. Länets vattendrag kommer inte att uppnå god ekologisk status till målåret, då processerna för att uppnå förbättring tar lång tid och styrmedel saknas eller behöver förbättras. Den övervägande delen av vattendragen på Gotland omfattas av markavvattningsföretag där omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå god vattenstatus. Detsamma gäller för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden för att förbättra dagens situation där snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer sker inom några få dygn, vilket försvårar för det vattenlevande biologiska livet. Att ompröva äldre vattendomar, återskapa en mängd våtmarker och vattenmagasin är varken realistiskt eller ekonomiskt genomförbart under de återstående åren fram till 2020.

För att förbättra nuvarande förhållanden krävs att miljöhänsynen vid exempelvis dikesrensningar förbättras, vilket kräver att ökade resurser avsätts till förebyggande samråd och tillsyn. Framtida insatser bör inbegripa införandet av någon typ av ”grönt kort” för entreprenörer som ska utföra underhållsåtgärder för att på så sätt öka miljöhänsynen.

För att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag räcker det inte med traditionella skyddsformer som områdesskydd. Jord- och skogsbrukets och andra verksamhetsutövares hänsyn behöver utvecklas ännu mer än vad som gjorts de senaste åren. Avvägningar måste också göras för att ta till vara vattendragens kulturhistoriska upplevelsevärden.

I ett utökat samarbete med Sportfiskarna har Länsstyrelsen bidragit till att skapa nya reproduktionsområden särskilt för havsöring, gädda och flodnejonöga, åtgärda vandringshinder, restaurera igenväxande sjöar och havsvikar samt återskapa kustnära våtmarker.

Referenser

[1] www.viss.lst.se