Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

 

Påverkan på havet och landmiljön

Trots insatser via lokala vattenvårdssatsningar (LOVA), Greppa Näringen, förbättrad rening av avloppsvatten med mera, har tillförseln av kväve och fosfor till havet inte minskat tillräckligt för att det inte skall finnas någon negativ påverkan. Tillförseln av kväve och fosfor till havet är fortfarande hög[1],[2].

Åkermarkens läckage är ofta större än från övrig mark. Gotland har i förhållande till många andra län en stor åkerareal. Gotland är också det enda länet i Sverige vars åkerareal ökat sedan år 1990[3]. På grund av ändrade stödsystem har mindre areal fått stöd från landsbygdsprogrammet de senaste åren för minskat näringsläckage.

Under perioden för landsbygdsprogrammet 2007-2013 fattades beslut om anläggning av cirka 235 hektar våtmarker[4]. Under 2014 till 2016 anlades 79 hektar våtmark och kombinationsdammar[5]. Inom projektet Greppa Näringen har knappt 1400 enskilda rådgivningar genomförts sedan 2003. Under 2016 har hittills cirka 80 rådgivningar genomförts[6]. Region Gotland har också under de senaste åren satsat extra på tillsyn bland annat kopplat till växtnäring inom jordbruket[7].

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Majoriteten av vattendragen och det gotländska kustvattnet är klassade till måttlig eller otillfredsställande ekologisk status. Detta beror till stor del på övergödningsproblem. Även det gotländska grundvattnet är påverkat. Av 200 undersökta brunnar år 2015 klassades 3,5 procent som hälsofarliga på grund av framförallt nitrat, men även nitrit och ammonium[8].

Region Gotlands arbetsgrupp Klart Vatten kommer vid årsskiftet att, sedan år 2010, ha fattat beslut om förbättringsåtgärder rörande drygt 3600 enskilda avlopp. Detta motsvarar lite mer än hälften av de avlopp i länet som behöver göra förbättringsåtgärder[9]. Även en del av de kommunala reningsverken lider av brister som måste åtgärdas. Region Gotland följer den VA-plan (vatten- och avloppsplan) som finns för 2014-2022. Dock finns det behov av ytterligare underhåll och finansieringen är till viss del osäker[10].

Tillstånd i havet

Det har i dagsläget ännu inte gjorts någon bedömning av miljöstatusen i havet med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen. Tillförseln av växtnäringsämnen har minskat och det har gett förbättringar i kustmiljön. Dock finns fortfarande stora problem med syrefria bottnar som breder ut sig. Miljöstatusen i havet är beroende av internationella åtgärder, och problemen är av sådan omfattning att god miljöstatus bedöms ta lång tid att nå. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Övergödningsproblemet är stort även om utvecklingen i miljön positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, men de är helt otillräckliga för att svara mot Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan (BSAP)[11].  Det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel, både på nationell och på internationell nivå, för att uppnå målen.

Påverkan på havet och landmiljön

Totalt står jordbruket för den största delen av näringstillförseln, men även avloppsreningsverk och enskilda avlopp bidrar med kväve och fosfor. Inom jordbruket har många åtgärder för minskat växtnäringsläckge genomförts. För att nå de högt uppsatta målen inom BSAP kommer det dock krävas att både gödslingen och antalet djur minskar med 20 procent[12]. Detta skulle dock påverka landsbygden och andra miljömål som Ett rikt odlingslandskap väldigt negativt. En förändrad syn hos konsumenterna på vad man skall äta samt vad maten får kosta behövs, för att inte exportera miljöproblemen. 

Det är viktigt att Region Gotland tillsätter medel och personal för de förbättringar som behövs gällande avloppshanteringen, så att de kan genomföras inom rimlig tid.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Vattenmyndigheterna arbetar nu med att revidera de åtgärdsprogram som de tagit fram. Ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning skall gälla för 2017-2020[13]. Vad som beslutas där och vidare i lokala åtgärdsprogram, samt hur det nya landsbygdsprogrammet genomförs, kommer att påverka vilka åtgärder som utförs.  När åtgärderna kommer genomföras beror också på hur snabbt det nya landsbygdsprogrammet kommer igång. Greppa Näringen fortsätter fram till år 2020, även om tillgången på medel minskat[14]. Det är också viktigt att det ges ekonomiska förutsättningar till både Länsstyrelsen och Region Gotland för att kunna genomföra åtgärder.

Tillstånd i havet

Övergödningen är starkt sammankopplad med den fysiska påverkan på våra vatten. På Gotland är många av vattendragen kraftigt modifierade genom utdikningen av myrarna. Detta innebär en snabb väg för vattnet ut i havet. Anläggande och skötsel av våtmarker är ett viktigt åtgärdsarbete för att skapa större vattenmagasin i landskapet. Dock är Gotland väldigt platt, vilket försvårar arbetet med att hitta lämpliga platser för våtmarker. Vattensystemen reagerar långsamt och trots många åtgärder och minskat näringsläckage från marken, tar det lång tid innan man ser effekt i kustvattnet.

Referenser


[3] Olof Karlander, Förstudie om grönt centrum på Lövsta m.m.  www.gotland.se/72197

[5] Gösta Cedergren, Våtmarkshandläggare, Länsstyrelsen i Gotlands län.

[6] Linda Larsson, projektledare Greppa Näringen, Länsstyrelsen i Gotlands län

[7] Urban Åslund, Miljö- och hälsoskydd, Region Gotland

[8] 100-undersokningen Dricksvattenkvaliteten i enskilda vattentakter 2015. http://www.gotland.se/88755

[9] Carin Södergren, handläggare Klart Vatten, Region Gotland

[10] Marcus Ax, enhetschef och Mattias Gerdin, handläggare, Region Gotland

[11]Extrakt, Nyhet från http://www.extrakt.se/notis/ostersjon-mar-battre/. 2016-08-16.

[12] Marcus Hoffman, Nyhet från greppa.nu. 2014-05-27

[13] Vattenmyndigheten, Nyhet från vattenmyndigheterna.se. 2016-10-06

[14] Linda Larsson, projektledare Greppa Näringen, Länsstyrelsen i Gotlands län.

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Gotlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas