Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala bedömning av hur Sveriges miljökvalitetsmål är troliga att nå till 2020, bedöms att endast ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås. För övriga miljömål är bedömningen att målen inte nås med idag beslutade åtgärder och styrmedel.

Av de 15 miljömål som är aktuella på Gotland bedöms endast målet Myllrande våtmarker vara nära att nå till målåret 2020. Övriga är inte möjliga att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel.

Ingen förändring avseende bedömningarna av de gotländska miljökvalitetsmålen har skett mellan 2013 och 2014.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Vattendirektivet och rådgivning inom projektet Greppa Näringen är viktiga och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet, vilket också bidrar till målet Grundvatten av god kvalitet.

En gles och spridd bebyggelse på Gotland innebär dyr infrastruktur och åkandet i personbilar ökar. Gotland ligger i framkant med avfallshantering och fibernätutbyggnad. I samhällsplaneringen lyfts sociala aspekter och ett miljömålsinriktat miljöprogram tas fram.

Grundvatten är ett prioriterat område som inte sällan ligger i konflikt med andra exploateringsintressen, t. ex vid nybyggnation och i miljöprövning av sten- och grustäkter.

För målen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv går utvecklingen i negativ riktning. Livsmiljöer försvinner genom jordbrukets rationalisering. EU:s jordbrukspolitik för nästa period 2014-2020 är avgörande för utvecklingen i landskapet.

De kulturhistoriska värden som finns i vår omgivning utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljön är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet.

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan på havet och landmiljön

Trots insatser via lokala vatten­vårdssatsningar (LOVA), Greppa Näringen, förbättrad rening av avloppsvatten med mera, har tillförseln av kväve och fosfor till havet inte minskat tillräckligt för att det inte skall finnas någon negativ påverkan. Tillförseln av kväve och fosfor är fortfarande hög[1][2].

Åkermarkens läckage är ofta större än från övrig mark. Gotland har i förhållande till många andra län stor åkerareal. Gotland är också det enda länet i Sverige vars åkerareal ökat sedan år 1990[3]. Under de senaste åren har landsbygdsprogrammets åtgärder för minskat näringsläckage haft lägre anslutning än tidigare.

Cirka 55 hektar våtmark och kombinationsdammar anlades under 2013[4]. Inom Greppa Näringen har knappt 1200 enskilda rådgivningar genomförts sedan 2003. Under 2014 har hittills cirka 130 rådgivningar genomförts[5]. Region Gotland har också under de senaste åren satsat extra på tillsyn av växtnäring inom jordbruket[6].

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Majoriteten av vattendragen och det gotländska kustvattnet är klassade till måttlig eller otillfredsställande ekologisk status. Detta beror till stor del på övergödningsproblem. Även det gotländska grundvattnet är påverkat. På Gotland finns det cirka 14 000 enskilda avlopp varav cirka 40 procent är bristfälliga.

Region Gotlands projekt Klart Vatten fortsätter och projektet har hittills, sedan år 2010 fattat beslut om förbättringsåtgärder rörande cirka 2400 enskilda avlopp. Detta motsvarar 43 procent av de avlopp som behöver göra förbättringsåtgärder[7]. Även en del av de kommunala reningsverken lider av brister som måste åtgärdas. En VA-plan (vatten- och avloppsplan) har beslutats av Region Gotland. Finansiering av VA-planen finns för ungefär 40 procent av de åtgärder som är planerade till och med år 2022[8].

Tillstånd i havet

Det har i dagsläget ännu inte gjorts någon bedömning av miljöstatusen i havet med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen. Tillförseln av växtnäringsämnen har minskat och det har gett förbättringar i kustmiljön. Dock finns fortfarande stora problem med syrefria bottnar som breder ut sig. Miljöstatusen i havet är beroende av internationella åtgärder och problemen är av sådan omfattning att god miljöstatus bedöms ta lång tid att nå.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Övergödningsproblemet är stort även om utvecklingen i miljön positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, men de är helt otillräckliga för att svara mot Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan (BSAP).  Det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel, både på nationell och på internationell nivå för att uppnå målen.

Påverkan på havet och landmiljön

Totalt står jordbruket för den största delen av näringstillförseln, men även avloppsreningsverk och enskilda avlopp bidrar med kväve och fosfor. Inom jordbruket har många åtgärder för minskat växtnäringsläckge genomförts. För att nå de högt uppsatta målen kommer det dock krävas att både gödslingen och antalet djur minskar med 20 procent[9]. Detta skulle dock påverka lantbruksföretagen väldigt negativt. En annan syn på vad man skall äta samt vad maten får kosta behövs för att inte exportera miljöproblemen. 

Det är viktigt att Region Gotland löser finansieringen av den nya VA-planen, så att de förbättringar som behövs gällande avloppshanteringen genomförs inom rimlig tid.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Ett nytt förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, är ute på samråd. Vad som beslutas där och vidare i lokala åtgärdsprogram, samt hur det nya landsbygdsprogrammet utformas, kommer att påverka vilka åtgärder som genomförs.  När åtgärderna kommer genomföras beror också på hur stor glapp det blir mellan det gamla och det nya landsbygdsprogrammet. Det är bra att Greppa Näringen sägs vara prioriterat och skall fortsätta även under nästa landsbygdsprogram[10]. I dagsläget finns det dock bara beslutad finansiering under våren 2015[11]. Det är också viktigt att det ges ekonomiska förutsättningar till både Länsstyrelsen och Region Gotland för att kunna genomföra åtgärder.

Tillstånd i havet

Övergödningen är starkt sammankopplad med den fysiska påverkan på våra vatten. På Gotland är många av vattendragen kraftigt modifierade genom utdikningen av myrarna. Detta skapar en snabb väg för vattnet ut i havet. Anläggande och skötsel av våtmarker är ett viktigt åtgärdsarbete för att skapa större vattenmagasin i landskapet. Dock är Gotland väldigt platt, vilket försvårar arbetet med att hitta lämpliga platser för våtmarker. För tillfället finns det inte heller möjlighet att söka stöd för anläggande av våtmarker i och med att det nya landsbygdsprogrammet är under utformning. Vattensystemen reagerar långsamt och trots många åtgärder och minskat näringsläckage från marken tar det lång tid innan man ser effekt i vattnet.

Referenser


[2] http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=129&pl=3&t=Lan&l=9

[3] Olof Karlander, Förstudie om grönt centrum på Lövsta m.m. http://www.gotland.se/72197

[4] Christina Huhtasaari, Våtmarkshandläggare, Länsstyrelsen i Gotlands län.

[5] Linda Larsson, projektledare Greppa Näringen, Länsstyrelsen i Gotlands län.

[6] Marie Nygren, Miljö- och hälsoskydd, Region Gotland

[7] Maria Breineder, projektledare för Klart Vatten, Region Gotland.

[9] Marcus Hoffman, Nyhet från greppa.nu. 2014-05-27

[10] Stina Olofsson, projektledare Greppa Näringen, Jordbruksverket

[11] Linda Larsson, projektledare Greppa Näringen, Länsstyrelsen i Gotlands län.