Ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås på Gotland till år 2020. För övriga miljömål som bedöms på regional nivå kommer målen inte att nås till 2020 med idag beslutade åtgärder och styrmedel.
För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål – Ingen övergödning – går utvecklingen i positiv riktning. Rådgivning inom projektet Greppa Näringen har bedrivits intensivt och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet. Att åtgärda enskilda avlopp bidrar också till att uppfylla målet Grundvatten av god kvalitet, vilket alltid är ett prioriterat mål av Region Gotland (tidigare Gotlands kommun). Region Gotland har under 2012 även fokuserat på Giftfri miljö, till exempel genom att inventera förorenade områden och bedriva tillsyn i lantbruk, bilskrotar och entreprenadfirmor.
För att kunna nå de vattenrelaterade miljömålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Medlen för lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) har inneburit att många åtgärder för bättre vatten har kunnat genomföras. Att LOVA tas bort inför 2013 äventyrar det lokala engagemanget för våra vatten.
För Gotland är kusten och havet en viktig miljöfråga. För att effektivare kunna jobba för målet Hav i balans samt levande kust och skärgård behöver kunskapen om havsmiljön utvecklas så att påverkan på Östersjön kan minska, till exempel när det gäller övergödning och fiskefrågor. Gotland är också till stor del beroende av att det internationella arbetet går framåt för att kunna förbättra miljötillståndet.
För Ett rikt odlingslandskap påverkas arealen betesmark och slåtteräng som sköts på Gotland negativt av senare års ändringar av regler i EU-stöden. Trenden med färre och större enheter för att få lönsamhet i jordbruken är en annan faktor som tydligt inverkar på vilka marker som brukas. Detta hänger samman med utvecklingen för Ett rikt växt- och djurliv, där ett allt storskaligare brukande gör att många arters livsmiljö krymper. I odlingslandskapet försvinner småbiotoper och arter när deras livsmiljöer växer igen.
I länets enda kulturreservat har Länsstyrelsen nu utvecklat fokus på samspel mellan natur och kultur. Region Gotlands arbeten med översiktsplanering idag inkluderar ett betydligt mer övergripande perspektiv och tar hänsyn till flera sakområden på ett tydligare sätt än för ett antal år sedan. Detta ökar förutsättningarna för att hantera de gotländska utmaningarna och avvägningarna, samt att komma närmare uppfyllandet av miljömålet God bebyggd miljö.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Bara naturlig försurning
Gotland har höga natur- och kulturmiljövärden – kalkhällmarker liksom byggnader, kyrkor och ornament är viktiga att värna. Sedan 1990-talet har utsläppsmängderna av försurande ämnen i länet successivt minskat och vittringshastigheten avtagit. Tyvärr ser vi en ökning av kväveutsläppen från personbilstrafiken på Gotland.
Resultat
Försurad mark och sjöar
Till skillnad från större delen av Sverige så ger Gotlands kalkrika berggrund möjligheter att neutralisera effekterna av det försurande nedfallet, vilket gör att vi inte har några försurade naturmiljöer. Men även om markkemin på Gotland är buffrande så kan de naturligt magra kalkhällmarkerna få en ändrad flora och fauna om de utsätts för kväve och försurande ämnen. Även den lättvittrade kalk- och sandstenen, som finns i byggnader och arkeologiska föremål, kan ta skada av surt nedfall.
Nedfall av kväve och svavel
Gaser av kväveoxider bildas vid all typ av förbränning. Kväveoxider verkar försurande men de bidrar även till övergödning (se miljömålet Ingen övergödning) och påskyndar till exempel igenväxningen av Gotlands stranddyner med ungtallar.
Gotland belastades länge av höga svavelutsläpp från cementindustrin, men dessa har sedan 20 år tillbaka kraftigt minskat. Oroväckande är däremot de ökande kväveutsläppen från personbilstrafiken som återigen ökar efter en nedgång under flera år. Även utsläppen från energiförsörjningen ökar på Gotland (Region Gotland).
En orsak kan vara ökad användning av restproduktbränslen i industrin, liksom användningen av biobränslen för bostadsuppvärmning. Tyvärr eldas det även i äldre villa- och fastighetspannor med dålig miljöprestanda som ger höga utsläpp av kväveoxider och andra hälso- och miljöfarliga ämnen.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer att det är svårt att nå målet till år 2020. Det finns hopp om att främst internationella överenskommelser, främst för sjöfarten, får genomslag så att utsläppen av försurande ämnen minskar.
Det kan dröja flera år innan beslutade styrmedel och annat förändringsarbete ger önskad effekt, till dess fortsätter Gotland att påverkas negativt av såväl långväga transporterade föroreningar som av bilavgaser och försurande utsläpp från bland annat uppvärmning med biobränslen och restprodukter. Utvecklingen i miljön är oklar.
Försurande nedfall från när och fjärran
Till Gotland kommer det sura nedfallet främst från förbränning av kol och eldningsolja i Tyskland, Polen och Storbritannien samt från sjöfartens utsläpp, som är större än alla landbaserade utsläpp tillsammans. Positiva tendenser är att svavelutsläppen från fartyg på Östersjön förväntas minska successivt från 2015 när EU:s svaveldirektiv får genomslag. Vidare så förnyas stora delar av världshandelsflottan i en allt snabbare takt och det kommer att bidra till att vi på sikt får en renare sjöfart.
Medvetenhet och internationella överenskommelser
Befintliga styrmedel räcker inte för att minska de försurande utsläppen på kort sikt. Det krävs en ökad medvetenhet för att åstadkomma ett frivilligt förändringsarbete, som att välja bort bilen för att i större utsträckning cykla eller ta bussen. Vidare kan vi ställa miljökrav vid upphandling av transporttjänster till sjöss, för att stimulera installation av katalysatorer på fartygen. Till exempel så har samtliga av Destinations Gotlands färjor katalytisk rening som reducerar utsläppen av kväve och partiklar. Det går att rena kväveutsläppen från fartygens dieselmotorer med över 90 procent. Det vore också bra att kunna erbjuda fartygen elström när de ligger vid kaj. Tyvärr är det både tekniskt komplicerat och mycket kostsamt, men möjligheterna håller på att utredas.
Lokala föreskrifter som periodvis körförbud inom Visby innerstad hanteras av Region Gotland. Länsstyrelsen arbetar förebyggande genom sin tillsynsverksamhet. På nationell nivå förbereder Boverkets nya byggregler som ställer krav på låga utsläpp vid småskalig biobränsleeldning.
Krav på rening av sjöfartens utsläpp av svavel- och kväveoxider regleras genom internationella överenskommelser. EU:s svaveldirektiv börjar gälla 2015 för bland annat Östersjön.