Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Försurning orsakas främst av svaveldioxider, kväveoxider och ammoniak. De stora förändringarna ses i halter av svaveldioxider och kväveoxider medan halterna av ammoniak i stort inte visar på någon förändring på Gotland. 

Svaveldioxider

Utsläppen av svaveldioxider kommer till största delen från förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och eldningsolja. Utsläppen av svaveldioxider på Gotland har minskat med ungefär 84 procent mellan år 1990 och 2014, inklusive utsläpp på svenskt vatten och i svenskt luftrum av internationell luftfart och sjöfart. Denna minskning är större än den genomsnittliga minskningen av utsläppen i Sverige under perioden. De största minskningarna har skett från arbetsmaskiner, industriprocesser och transporter. 

Kväveoxider

Kväveoxider verkar försurande och bidrar även till övergödning och påskyndar till exempel igenväxningen av Gotlands stranddyner med ungtallar. 

För kväveoxider på Gotland har utsläppen i länet minskat med ungefär 23 procent mellan år 1990 och 2014, internationell luftfart och sjöfart inkluderade. På Gotland är minskningen under perioden mindre än nationellt. De största minskningarna har skett inom industriprocesser, energiförsörjning och transporter. 

Samtliga fartyg i Gotlandstrafiken som ägs av Destination Gotland har katalysatorer, vilket innebär en reducering av kväveoxiderna (NOx) med 90 procent ned till 2 g/kWh. Svavelinnehållet i bränslen ligger under de senaste skärpta kraven för Östersjön. Från och med den 1 februari 2017 har Region Gotland skyldighet att erbjuda fartyg elström när de ligger vid kaj 5 till 7 i Visby hamn. 

Ammoniak

Den största utsläppskällan för ammoniak är djurhållningen inom lantbruket. Den kväverika gasen avges från träck och urin i djurstallarna och vid spridning av stallgödsel. Också gödsel och urin från djur på bete avger ammoniak till luften.  En annan källa är vägtrafiken. Orsaken är att ämnet bildas i bilarnas katalysatorer. Sammantaget står ändå jordbruket för huvuddelen av de svenska ammoniakutsläppen. 

Utsläppen av ammoniak på Gotland har minskat med 6 procent mellan år 2000 och 2014, även här är utsläpp från internationell luftfart och sjöfart medräknade. På Gotland är minskningen inte lika stor som det nationella genomsnittet. Industriprocesser och transporter står för de största minskningarna. 

Ammoniakutsläpp från jordbruk på Gotland har inte nämnvärt förändrats under de senaste åren. Projektet Greppa Näringen som funnit på Gotland sedan 2003 genomför kurser och rådgivning till lantbrukare. Målen är minskad övergödning, säker användning av växtskyddsmedel och minskade utsläpp av klimatgaser. Ett stort fokus är just minskningen av kväveförluster, bland annat kväveoxider (framförallt lustgas) samt ammoniak. (Se även miljömålet Ingen övergödning

Analys och bedömning

 Med tanke på nedåtgående trender för utsläpp av svaveldioxider och kväveoxider, och med hänsyn till naturliga egenskaper på Gotland, bedömer Länsstyrelsen att det är möjligt att de försurande effekterna av nedfall och markanvändning kan vara nära att underskrida gränsen för vad mark och vatten tål år 2020. Dock sker betydande korrosion på historiska byggnader och arkeologiska föremål. Utvecklingen i miljön är positiv. 

Gotland belastades länge av höga svavelutsläpp, men dessa har de senaste 20 åren minskat kraftigt. Detta i stort beror på att halterna av svavel har minskat i bränsle i de senaste decennierna.  En bra åtgärd är det nya svaveldirektivet 2015, vilket innebär nya krav på svavelhalt i marina bränslen. Högsta tillåtna svavelhalt är 0,1 procent svavel per kg bränsle inom SECA-området[1]. Åtgärden har redan börjat visa effekt. 

Kväveoxider spelar en stor roll både när det gäller Sveriges utsläppsåtagande för 2030 enligt EU:s överenskommelse från december 2015[2], och när det gäller luftkvalitetsnormer där Sverige överskrider luftkvalitetsdirektivets gränsvärde för kvävedioxid. EU-kommissionen kan komma att inleda ett ärende för Sveriges överträdelse. 

Utsläppen av kväveoxider kommer från förbränning vid hög temperatur, oberoende av bränslets kemiska sammansättning. Minskning av kväveutsläppen beror på energieffektivisering inom olika sektorer. Transport utgör den största nationella utsläppskällan till kväveoxider. På Gotland har utsläppen från personbilar, tunga lastbilar och bussar minskat, medan utsläppen från lätta lastbilar har ökat. Enligt Trafikanalys[3] , är antalet lätta lastbilar cirka sex gånger fler än tunga lastbilar nationellt och ökar stadigt. Det ökande antalet lätta lastbilar leder till ökade utsläpp av kväveoxider i landet. Sedan 1990 har kväveoxidutsläppen från lätta lastbilar fördubblats på Gotland och körning i tätort är i stort oreglerad. Lokala föreskrifter som periodvis körförbud inom Visby innerstad hanteras av Region Gotland. Länsstyrelsen arbetar förebyggande genom sin tillsynsverksamhet. På nationell nivå förbereder Boverket nya byggregler som ställer krav på låga utsläpp vid småskaliga eldningar.  

Om färjelinjetrafiken använder elström från land istället för lågsvavlig diesel när fartygen ligger vid kaj skulle koldioxidutsläppen minska med 5000 ton och kväveoxidutsläppen med 16 ton per år, enligt Destination Gotlands beräkningar. Även utsläpp av svavel skulle minska.

Till skillnad från större delen av Sverige så ger Gotlands kalkrika berggrund möjligheter att neutralisera effekterna av det försurande nedfallet, vilket gör att vi inte har några försurade naturmiljöer. Gotland har höga natur- och kulturmiljövärden. Såväl kalkhällmarker som byggnader, kyrkor och ornament är viktiga att värna. Korrosion sker på grund av det sura nedfallet.


Referenser

[1] SECA området omfattar Östersjön, Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och Engelska kanalen, samt Nordamerikas kustområden.