Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

 

Partiklar (PM2,5 och PM10)

Partiklar uppstår vid all typ förbränning men bildas också vid slitage av vägbanan, främst vid användning av dubbdäck. Risken för hala vintervägar är betydande genom det fuktiga klimatet, varför sandning och dubbdäck är nödvändiga, trots att det då bildas partiklar som är farliga att andas in. Region Gotland har påbörjat en del förbättrande insatser vad avser driftfrågorna, bland annat att samla upp sanden på ett nytt sätt, och att använda material som kan minska dammet. 

Partiklar har minskat på Gotland med cirka 43 procent de senaste 25 åren, vilket inkluderar utsläppen från internationell luftfart och sjöfart.  Den största minskningen har skett inom industriprocesser. Inom transportsektorn har PM2,5 minskat med cirka 29 procent under perioden. Utsläppen från jordbruk, avfall och avlopp, samt internationell luftfart och sjöfart har varit förhållandevis oförändrade under perioden. Energiförsörjningen på Gotland bidrar mer till PM2,5 nu i jämförelse med år 1990. 

PM10 följer samma trender som PM2,5. Utsläppen från slitage från däck och bromsar har ökat för både PM2,5 och PM10. Partiklar från slitage av vägbanan har också ökat.

Kvävedioxid

Kvävedioxid bildas vid all typ av förbränning. Biltrafiken är en stor utsläppskälla. Andra källor som energianvändning, energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart, påverkar också halterna. 

På Gotland ligger halterna under det nationella miljömålet på 20 mikrogram per kubikmeter, därför görs inga nya mätningar. Årsmedelhalten av kvävedioxid i länet var 7,2 mikrogram per kubikmeter under åren 2004 - 2006 och har sedan fortsatt att sjunka. 

För kväveoxider på Gotland har utsläppen i länet minskat med ungefär 23 procent mellan år 1990 och 2014. Då ingår internationell luftfart och sjöfart. På Gotland är minskningen under perioden mindre än nationellt. De största minskningarna har skett inom industriprocesser, energiförsörjning och transporter. 

Samtliga fartyg i Gotlandstrafiken som ägs av Destination Gotland har katalysatorer, vilket innebär en reducering av kväveoxiderna (NOx) med 90 procent ned till 2 g/kWh[1]. Svavelinnehållet i bränslen ligger under de senaste skärpta kraven för Östersjön. Från och med den 1 februari 2017 har Region Gotland en skyldighet att erbjuda fartyg elström när de ligger vid kaj 5 till 7 i Visby hamn. 

Energianvändning

Energianvändningen på Gotland domineras främst av industrin med cirka 60 procent, där största delen kommer från cementindustrin. Industrins användning på Gotland var 51 MWh per invånare år 2014, vilket innebär en ökning på 14 procent i jämförelse med år 2009.     

Länets transporter har minskat energianvändningen under de senaste åren från 13,2 MWh per invånare år 2009 till 8,11 MWh år 2014. Inom jordbruket, har energianvändningen dock ökat från 2,9 Mvh/invånare år 2009 till 4,65 Mvh/invånare år 2014. Transporter domineras av oljeprodukter.  

Flyktiga organiska ämnen (NMVOC)

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen, NMVOC, har minskat med cirka 31 procent mellan 2014 och 1990.  Den största minskning har skett inom transporter. Jordbruk är den största källan till NMVOC på Gotland med 58 procent av utsläppen, där kogödsel utgör 41 procent av totalutsläppet på Gotland. Utsläppen från lösningsmedel har minskat med 3 procent mellan år 1990 och 2014, och utgör cirka 10 procent av totalutsläppet år 2014.

Nya mål som utgår från FNs konvention om långväga transporterade luftföroreningar innebär att utsläppen av flyktiga organiska ämnen från Sverige ska minska med 25 procent mellan åren 2005 och 2020. 

Analys och bedömning

Det är tveksamt om luften kommer att vara så ren 2020 att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Förutom effekterna av våra lokala aktiviteter – bilkörande, vedeldning och lokal sjöfart - kan Gotlands drabbas av föroreningar som förs hit med vindarna. Länsstyrelsen bedömer dock att utvecklingen i miljön är positiv för detta miljömål.

Industri på Gotland spelar en avgörande roll i slutlig energianvändning där en stor del fossilt bränsle (utanför transporter) förbrukas. De allra största företagen inom industri på Gotland omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Länsstyrelsen samordnar olika insatser på Gotland som syftar till att främja energieffektivisering och omställning. Dessa riktar sig till organisationer och företag som inte omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter. Nätverk för energieffektivisering[2], Lokalt klimatinvesteringsstöd (Klimatklivet)[3], Incitament för energieffektivisering[4] och Landsbygdsprogrammet[5], är några exempel i detta sammanhang. Dessa insatser är steg i rätt riktning som bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen.

På Gotland har vi problem med slitagepartiklar från vägbanorna. Risken för hala vintervägar är betydande genom det fuktiga klimatet, varför sandning och dubbdäck är nödvändiga, trots att det då bildas partiklar som är farliga att andas in.

Om färjelinjetrafiken använder elström från land istället för lågsvavlig diesel när fartygen ligger vid kaj skulle koldioxidutsläppen minska med 5000 ton och kväveoxidutsläppen med 16 ton per år, enligt Destination Gotlands beräkningar. Även utsläpp av svavel skulle minska.

Krav på rening av sjöfartens utsläpp av svavel- och kväveoxider regleras även genom internationella överenskommelser. EU:s svaveldirektiv började gälla 2015 för bland annat Östersjön och indikationer finns på att det redan har gett effekt.

På nationell nivå förbereder Boverket nya byggregler som ställer krav på låga utsläpp vid småskaliga eldningar.  Mycket kan vinnas genom att elda effektivt, till exempel med snabb förbränning och torr ved.

Miljömålet Frisk luft är nära besläktat med miljömålet Bara naturlig försurning, där mer information finns.

Referenser