Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Utvecklingen för de gotländska betesmarkerna och slåtterängarna är sannolikt att arealen minskar. För närvarande går det dock inte att få fram jämförbar statistik från Jordbruksverkets IT-system, eftersom systemen för handläggning och utbetalning ännu inte är fullt fungerande. Dessutom är de åtagandeplaner som ligger till grund för miljöersättningen under perioden 2015-2016 till stor del inte klara. Programskarvarna i landsbygdsprogrammet skapar stora svårigheter för Länsstyrelsen när det gäller att på kort tid klara ett mycket omfattande beting för att planerna ska uppdateras, en stor del utifrån nya fältbesök och med delvis justerade definitioner och nya IT-lösningar. Erfarenheterna från 2015 och 2016 visar på relativt många förändringar i de planer som funnits sedan tidigare, och som i många fall bygger på fältbesök som kan vara äldre än tio år. De fältbesök som gjorts under året visar på att det finns en ökande igenväxning som kräver kostsamma insatser för att hålla tillbaka. Lantbrukarna uppger ofta att den ersättning de får inte står i relation till dessa kostnader.  EU-finansierad skötsel i flera naturreservat har under året ifrågasatts från lantbrukarhåll, just på grund av detta.

Ett konkurrenskraftigt jordbruk är avgörande för odlingslandskapets värden. När det gäller investeringsstöden i primärproduktionen, som också ingår i landsbygdsprogrammet[1], har flera företag fått poäng i urvalskriterierna för satsningar som ger förutsättningar för mer betande djur, och stöd har därmed kunnat beviljas. I primärproduktionen är kvinnor en underrepresenterad grupp, vilket Länsstyrelsen lyfter fram och tar hänsyn till vid prioriteringarna för vilka som ska få investeringsstöd. 

I arbetet med den regionala Mat- och livsmedelsstrategin har konsumentens och producentens möjligheter till påverkan av landskapet tydligt lyfts fram. Detta synliggörande fortsätter under genomförandet av strategin, där arbetet med handlingsplanen är påbörjat. 

Under hösten har Länsstyrelsen avsatt resurser för att ta fram ett utbildningsmaterial för kulturmiljön i odlingslandskapet. Det ska stimulera lantbrukare, markägare och allmänhet att hitta och sköta kulturmiljön i åkerlandskapet, betesmarkerna, slåtterängarna och skogsmarken. 

Varje år avsätts medel för skötsel av stenmurar längs några utpekade kulturvägar. Arbetet, som följer en långsiktig plan, sker i samarbete och genom samfinansiering med Trafikverket. 

En tillgänglighetsutredning har utförts av byggnader och landskap med natur- och kulturstigar vid kulturreservatet Norrbys i Väte. Utredningen fokuserar även på att skapa tillväxt och tillgänglighetssatsningar ska ses som en investering. 

Gotlandsrussen och gutefåren är viktiga lantraser där Gotland har visst ansvar. Länsstyrelsen m.fl. är aktiva i den långsiktiga planen för russflocken på Lojsta hed. Miljöersättningen för utrotningshotade husdjur, där gutefåret räknas in, har kommit igång under året. 

Almsjukan är ett utbrett problem på Gotland och under året har bekämpning pågått med finansiering från EU och Life-fonden.

Jättelokan är en invasiv art som finns på ön. I dagsläget görs ingen bekämpning av den. 

Analys och bedömning

Bedömningen sedan förra året kvarstår - målet kommer inte att nås till år 2020 med de idag beslutade styrmedlen. Utvecklingen i miljön är negativ. Främsta orsakerna är bristande lönsamhet i lantbruket och svårigheter med att få till generationsskiften, där föryngring i lantbrukarkåren är en stor utmaning. Stor inverkan har också EU:s jordbruksstöd där lantbrukarna drabbas av förseningar och otydligheter i hantering och regelverkens tillämpning. 

Skötseln av betesmarker och slåtterängar ser generellt ut att avta i intensitet, vilket tydligt syns i samband med de fältbesök som Länsstyrelsen gör kopplade till EU:s jordbruksstöd. Allt fler lantbrukare signalerar att kostnaderna för återkommande röjningar inte täcks av jordbruksstöden. Variationen i kostnaderna är stor och intrycket är att det inte fångas upp tillräckligt i det system som finns. Det finns ett uttalat behov av information, rådgivning och utbildning för att lantbrukarna ska få ökad kunskap om vad som gäller för att de ska klara sina åtaganden när det gäller betestryck och busk- och slyröjning. Länsstyrelsen planerar att, i viss omfattning, genomföra sådana insatser under nästa år. 

LRF, Gotlands Slagteri m.fl. genomför, var för sig och även tillsammans, insatser för att behålla och helst öka antalet betande djur på ön. Flera mjölkproducenter ställer nu om till köttproduktion, både nötkreatur och får, vilket gör att det finns ett behov av en bred rådgivning för att möta de nya förutsättningar som dessa företag ställs inför. 

För besöksnäringen på ön behöver den fortsatta skötseln av odlingslandskapet tydligare synliggöras. Detta kan till exempel ske via aktiviteter såsom årets genomförda ”Bush-resa” där LRF Gotland och Länsstyrelsen samarbetade kring en studieresa på Gotlands landsbygd. Den lockade lokalpolitiker och lantbrukare och andra företagare och det finns intresse för fortsatta diskussioner kring temat.  

Kulturmiljöerna i odlingslandskapet, i synnerhet i och vid åker, kan idag inte ersättas via landsbygdsprogrammet. Detta gör att det är svårt att hålla intresset uppe för skötseln av landskapselementen. Avsaknaden av de möjligheter som i förra programperioden fanns via ”Utvald miljö” är också uppenbar för Gotlands del, där miltals av stenmurar och trägärdesgårdar samt många överloppsbyggnader är i behov av restaurering som inte kommer att ske genom privat finansiering. 

När det gäller lantraserna är förstås russflocken på Lojsta hed en viktig fråga. Förnyad dispens gällande ligghallskravet är viktig, en ansökan om detta lämnas nu in till Jordbruksverket. Hushållningssällskapet, Russambetesföreningen och Länsstyrelsen kommer att fortsätta sitt samarbete för att säkerställa att flocken kommer att kunna hållas på det sätt som den görs idag.

Referenser