Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att inget av målen nås på Gotland till år 2020, med idag beslutade åtgärder och styrmedel. För miljömålet Ingen övergödning går utvecklingen i positiv riktning, medan Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt.

Trots att mycket görs inom många områden, är slutsatsen att inget av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer är möjliga att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställningsarbetet går framåt och potentialen för vindenergi och biogas är stor.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt.

Det görs mycket arbete för att nå miljömålet Giftfri miljö, men det saknas tillräcklig kunskap om kemiska ämnen i miljön. Kemikalier från vår dagliga konsumtion återfinns i grund- och ytvatten.

Tillgången till bra grundvatten på Gotland är ingen självklarhet, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Under året har undersökning av enskilda brunnar visat att ungefär en tredjedel periodvis har för höga bakteriehalter. Gotlands utdikade landskap med snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer påverkar både det biologiska livet och tillgången till vatten.   Omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar. För att uppfylla målet krävs stora samordnade insatser på både nationell och internationell nivå.

Skogsstyrelsen, som bedömer miljökvalitetsmålet Levande skogar, har bedömt att målet inte kan nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Skogsmiljöer med höga naturvärden minskar genom avverkning och otillräcklig skötsel.

Arbetet med planeringunderlag och styrdokument som bidrar till En god bebyggd miljö går fortsatt framåt, men den glesa bebyggelsestrukturen gör att satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur fortsatt är en utmaning.

Det försenade nya Landsbygdsprogrammet påverkar flera av miljömålen negativt och kulturmiljö är nedprioriterat i det svenska landsbygdsprogrammet. Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap. Storskaligheten i lant- och skogsbruk bidrar till en negativ trend för biologisk mångfald.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 har, kraftigt försenat, öppnat för nya femåriga skötselåtaganden. Framförallt är det ersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar, samt stöden till ekologisk produktion, som är viktiga ekonomiska styrmedel för miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Under hela året har arbetet med att ta fram underlag för betesmarker och slåtterängar, i form av åtagandeplaner, pågått. En justerad betesmarksdefinition gör att ovanligt många marker har besökts i fält detta år. Tydligare definitioner för vad som är stödberättigande betesmark, alvarbete, skogsbete samt gräsfattiga marker, gör också att fältbesöken ökar. De åtagandeplaner som upprättas i fält innehåller avgränsningar, skötselvillkor samt kartering av igenväxningsvegetation, det vill säga buskar och träd.  Det sistnämnda momentet ligger till grund för om lantbrukaren kan få ett nytt åtagande eller inte. Är igenväxningen karterad till minst 30 procent av den totala arealen blir det inget åtagande i år. Fältbesöken visar tydligt att många marker som länge har varit i hävd har tappat i löpande skötsel och behöver ganska omfattande röjningsinsatser.  Det finns ett tydligt behov av rådgivning och utbildning för att medvetandegöra vikten av löpande skötselinsatser. Länsstyrelsen har dock inte haft möjlighet att bedriva sådan verksamhet under året eftersom alla resurser har behövts till åtagandeplanerna. 

I arbetet med att ta fram en regional mat- och livsmedelsstrategi för Gotland har flera organisationer och företag lyft fram behovet av fler betande djur och koppling till råvara och förädling från nötkreatur och får. Strategin tas fram parallellt med den nationella livsmedelsstrategin och ska vara klar i början av 2016. I den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet är investeringar som gynnar utvecklingen inom Ett rikt odlingslandskap en av prioriteringarna. 

Under året har Länsstyrelsen i Gotlands län i samarbete med Riksantikvarieämbetet, SLU och Länsstyrelsen i Västmanland, genomfört en utbildning kring avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer. Syftet var att få en enhetlig syn på hantering och planering av träd i det offentliga rummet. Att värna bebyggelsens gröna miljöer är av betydelse för såväl klimat som folkhälsa. 

En ny broschyr har tagits fram vid kulturreservatet Norrbys i Väte. Informationen i denna är bland annat hämtad från den utredning av biologiskt kulturarv som genomfördes förra året. 

Länsstyrelsen är även delaktig i planen för hur verksamheten för gotlandsrussen på Lojsta hed kan bli långsiktig och hållbar. 

Almsjukan är ett utbrett problem på Gotland och under året har bekämpning pågått med finansiering från EU och Life-fonden. Jättelokan är en invasiv art som finns på ön. I dagsläget görs ingen bekämpning av den.

Analys och bedömning

Bedömningen sedan förra året kvarstår - målet kommer inte att nås till år 2020 med de idag beslutade styrmedlen. Utvecklingen för målet är negativ. Främst är det bristande lönsamhet i lantbruket och osäkerhet kring effekterna av EUs jordbrukspolitik (CAP) som har betydelse. För Gotlands del har förändringarna i kompensationsstödet visat sig slå hårt mot fårgårdar med stora naturbetesmarksarealer. Stödet ska användas till områden med sämre förutsättningar för produktion, och en ny djurtäthetsregel missgynnar dessa gårdar. 

Arealen betesmark har inte minskat påtagligt de senaste åren, men efter ny genomgång i samband med upprättande av åtagandeplaner, kommer sannolikt en arealminskning att synas i statistiken för miljöersättningen. Många företag behöver göra röjningsinsatser innan markerna åter kan bli stödberättigande. Variationerna i lönsamheten hos företagen är svårförutsägbara och påfrestande för många företag där generationsväxling skulle behöva komma till stånd. I kommande landsbygdsprogram är därför stöd till unga jordbrukare ett viktigt medel. 

Gotland har ett livskraftigt jordbruk med en förhållandevis god tillgång på djur, även om det finns osäkerhet kring framför allt mjölkkorna. Rationaliseringskraven på jordbruken gör dock att småbiotoper och kulturlämningar hotas, samt att sammanslagning av enheter gör att djuren inte kommer ut på naturbetesmarker i önskad omfattning, i synnerhet är det marker med låg avkastning som får stryka på foten. Det kommer att vara mycket avgörande för jordbruksföretagen hur jordbrukspolitikens effekter slår, vilket direkt kommer att kunna avläsas i landskapet och i bedömning av alla preciseringar som ingår i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

Skötseln av kulturmiljöer i odlingslandskapet behöver ekonomiskt stöd. I det svenska landsbygdsprogrammet är kulturmiljö nedprioriterat. Det är angeläget att verka för andra ersättningsformer. Rådgivning och utbildning för att uppmuntra lantbrukare och markägare till skötsel av kulturmiljöer behövs särskilt väl. Länsstyrelsen räknar med att landsbygdsprogrammets rådgivning, utbildning och informationsinsatser kommer att kunna starta en bit in på 2016. Det är också angeläget att stödet till utrotningshotade husdjur kommer igång, mest med tanke på gutefåren. 

I den regionala mat- och livsmedelsstrategin kommer sannolikt insatser för att öka antalet betande djur att finnas med. Här handlar det också mycket om att öka kunskapen i konsumentledet, så att konsumenterna ser sammanhangen mellan sina egna val och de värden som finns i odlingslandskapet.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Gotlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas