Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala bedömning av hur Sveriges miljökvalitetsmål är troliga att nå till 2020, bedöms att endast ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås. För övriga miljömål är bedömningen att målen inte nås med idag beslutade åtgärder och styrmedel.

Av de 15 miljömål som är aktuella på Gotland bedöms endast målet Myllrande våtmarker vara nära att nå till målåret 2020. Övriga är inte möjliga att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel.

Ingen förändring avseende bedömningarna av de gotländska miljökvalitetsmålen har skett mellan 2013 och 2014.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Vattendirektivet och rådgivning inom projektet Greppa Näringen är viktiga och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet, vilket också bidrar till målet Grundvatten av god kvalitet.

En gles och spridd bebyggelse på Gotland innebär dyr infrastruktur och åkandet i personbilar ökar. Gotland ligger i framkant med avfallshantering och fibernätutbyggnad. I samhällsplaneringen lyfts sociala aspekter och ett miljömålsinriktat miljöprogram tas fram.

Grundvatten är ett prioriterat område som inte sällan ligger i konflikt med andra exploateringsintressen, t. ex vid nybyggnation och i miljöprövning av sten- och grustäkter.

För målen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv går utvecklingen i negativ riktning. Livsmiljöer försvinner genom jordbrukets rationalisering. EU:s jordbrukspolitik för nästa period 2014-2020 är avgörande för utvecklingen i landskapet.

De kulturhistoriska värden som finns i vår omgivning utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljön är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet.

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Gotlands betesmarker är beroende av lantbrukets lönsamhet, vilken styrs av marknaden, men också av jordbrukspolitiken och de miljöersättningar som finns. De ekonomiska marginalerna är ofta små, trots stora enheter. Osäkerheten kring kommande ersättningsnivåer gör att viktiga investeringar inte blir av. En mycket negativ utveckling under året för mjölkproduktionen där det går att tala om en ”mjölkkris”, har skapat stor oro. Det finns risk att fler gårdar kommer att läggas ner, vilket kan göra att en del mark blir obrukad, och det påverkar också tillgången till kalvar för köttproduktion. LRF Gotland, finansiärer och banker har under hösten tagit fram en gemensam plan för att motverka krisen.

Ängshävden har lång tradition på ön. De flesta av slåtterängarna har en struktur med öppna ytor och trädbärande delar. Det krävs många timmars fagning på våren och det är svårt att värva nya ängshävdare. Det finns en tydlig trend där fagningsinsatserna minskar och där de trädrika delarna växer igen. Detta är negativt för den helhet som de trädbärande gotländska ängena utgör. Både natur- och kulturvärden hotas.

Länsstyrelsen avsätter varje år medel för skötsel av stenmurar längs några utpekade kulturvägar. Arbetet som följer en långsiktig plan sker i samarbete och genom samfinansiering med Trafikverket.

I samband med handläggning kring omläggning av skogs- och betesmark till åkermark, svarar Länsstyrelsens ansvariga för kulturmiljövård på remisser från Regionen för att säkerställa att fornlämningar inte påverkas negativt.

Den översyn av fornvårds- och besöksplatsområden som initierades under förra året kommer att avslutas i år. Fokus i arbetet har varit att se över tillgänglighet och utvecklingsområden för cirka 210 objekt. Arbetet ska ligga till grund för fortsatt samverkan mellan Region Gotland och Länsstyrelsen. Samverkan är central för att nå största möjliga nytta för natur- och kulturmiljön även ur ett regionalt tillväxtperspektiv.

Länsstyrelsen har i år avsatt medel för en utredning av biologiskt kulturarv i kulturreservatet Norrbys, vilket även berör det intilliggande naturreservatet Bäcks. Resultatet från denna är tänkt att ligga till grund för vidare information, vård och tillgängliggörandet av reservaten.

Det finns flera gotländska husdjursraser som räknas in bland hotade lantraser. Gotlandskaninen har haft en positiv utveckling, men har inte uppnått god bevarandestatus. Det har heller inte gotlandshönan eller gotlandsstövaren. Situationen för gutefår och gotlandsruss är inte stabil. Särskilt gutefårhållningen påverkas av ett mellanrum i programperioderna i EU-ersättningen för hotade husdjursraser. Under året har ett lokalt projekt tagit fram underlag för en ansökan till Livsmedelsverket om ursprungsmärkning av gutefårskött från Gotland. Länsstyrelsen, Hushållningssällskapet och hästägarna har under året uppdaterat planen för russen på Lojsta Hed.

Almsjukan är ett utbrett problem på Gotland och under året har bekämpning pågått med finansiering från EU och Life-fonden. Det handlar om att försöka rädda naturvärden inom Natura 2000-områden. Projektet drivs av Skogsstyrelsen i samarbete med bland andra Sveriges Lantbruksuniversitet och Länsstyrelsen.

Analys och bedömning

Bedömningen sedan förra året kvarstår - målet kommer inte att nås till år 2020 med de idag beslutade styrmedlen. Främst är det bristande lönsamhet i lantbruket och osäkerhet kring EU:s jordbrukspolitik (CAP) inför 2015 som har betydelse. Arealmässigt har betesmarker och slåtterängar med höga värden inte påtagligt minskat de senaste fyra åren, men det finns heller ingen tendens till att de ska öka. Variationerna i lönsamheten hos företagen är svårförutsägbara och påfrestande för många företag där generationsväxling skulle behöva komma till stånd. I kommande landsbygdsprogram är därför stöd till unga jordbrukare ett viktigt medel. Utvecklingen i miljön är negativ. 

Gotland har ett livskraftigt jordbruk med en förhållandevis god tillgång på djur, även om det finns osäkerhet kring framför allt mjölkkorna. Rationaliseringskraven på jordbruken gör dock att småbiotoper och kulturlämningar hotas, och sammanslagning av enheter gör att djuren inte kommer ut på naturbetesmarker i önskad omfattning, i synnerhet är det marker med låg avkastning som får stryka på foten. Det kommer att vara mycket avgörande för jordbruksföretagen hur jordbrukspolitiken ser ut från och med 2015, vilket direkt kommer att kunna avläsas i landskapet och i bedömning av alla preciseringar som ingår i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.

Skötseln av kulturmiljöer i odlingslandskapet behöver ekonomiskt stöd. I det svenska landsbygdsprogrammet, som är under behandling hos EU-kommissionen, är kulturmiljö nedprioriterat. Det är angeläget att verka för ersättningsformer från andra håll om ingen förändring görs innan EU godkänner programmet. Det är också angeläget att stödet till utrotningshotade husdjur kommer igång, mest med tanke på gutefåren.

De hotade åkerogräsen är en särskilt angelägen grupp arter på Gotland. I dagsläget är miljöersättningen för hotade åkerogräs inte med i det svenska landsbygdsprogrammet. Det behövs alternativa finansieringskällor för att få fortsatt bevarandearbete att fungera.