Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala bedömning av hur Sveriges miljökvalitetsmål är troliga att nå till 2020, bedöms att endast ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås. För övriga miljömål är bedömningen att målen inte nås med idag beslutade åtgärder och styrmedel.

Av de 15 miljömål som är aktuella på Gotland bedöms endast målet Myllrande våtmarker vara nära att nå till målåret 2020. Övriga är inte möjliga att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel.

Ingen förändring avseende bedömningarna av de gotländska miljökvalitetsmålen har skett mellan 2013 och 2014.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Vattendirektivet och rådgivning inom projektet Greppa Näringen är viktiga och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet, vilket också bidrar till målet Grundvatten av god kvalitet.

En gles och spridd bebyggelse på Gotland innebär dyr infrastruktur och åkandet i personbilar ökar. Gotland ligger i framkant med avfallshantering och fibernätutbyggnad. I samhällsplaneringen lyfts sociala aspekter och ett miljömålsinriktat miljöprogram tas fram.

Grundvatten är ett prioriterat område som inte sällan ligger i konflikt med andra exploateringsintressen, t. ex vid nybyggnation och i miljöprövning av sten- och grustäkter.

För målen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv går utvecklingen i negativ riktning. Livsmiljöer försvinner genom jordbrukets rationalisering. EU:s jordbrukspolitik för nästa period 2014-2020 är avgörande för utvecklingen i landskapet.

De kulturhistoriska värden som finns i vår omgivning utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljön är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet.

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Det råder fortfarande begränsad kunskap om havsmiljöns status runt Gotland enligt havsmiljödirektivet. Bedömningar enligt vattendirektivet visar att kustvattnet ännu inte uppnår god ekologisk status främst på grund av höga näringshalter[1]. Inte heller uppnås god kemisk status på grund av för höga kvicksilverhalter. Övergödningseffekterna är speciellt tydliga i grunda kustnära miljöer med påväxt av fintrådiga alger, sedimentering och igenväxning av vass som följd.

Bestånden av gädda, abborre och sik ligger fortsatt på låga nivåer men tendenser på en svag ökning finns. Sportfiskarna har fortsatt arbetet med att skapa lekmiljöer för gädda. Nu finns sammanlagt åtta färdigställda så kallade gäddfabriker på Gotland. Även vassbekämpning har utförts i fyra områden, liksom åtgärdande av vandringshinder i två vattendrag med havsvandrande fisk.

Under 2014 noterades det hittills lägsta antalet häckande ejder på Gotland, de har minskat med nästan 80 procent sedan år 2007[2]. Antalet oljeskadade alfåglar vid södra Gotland var lägre under vintern 2013/14 än under tidigare vintrar. Operationella oljeutsläpp i farleder nära och genom Natura 2000 områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken sker fortfarande i betydande omfattning[3].

Ett flertal LOVA-projekt har genomförts som syftar till att minska näringstransporterna till havet[4]. Även ideella projekt med syfte att restaurera grunda havsvikar har initierats eller pågått under året. Två havsåtgärdsprojekt har initierats av Länsstyrelsen med syfte att förbättra habitat för rovfisk samt undersöka effekter av algskörd och möjligheter med alger som resurs.

Under Gotlands år som Matlandshuvudstad 2013, skapades uppmärksamhet kring lokalt fångad fisk, vilket under året har gett positiva effekter på konsumentefterfrågan, som ger bättre förutsättningar för ett lönsammare småskaligt fiske. Även intresset för att utveckla fler produkter av och fisket efter arter som tål ett ökat fiske har vuxit.

Vad gäller främmande arter har en inventering gjorts av Svartmunnad smörbult i Gotlands större hamnar. Arten påträffades i 6 av 10 inventerade hamnar och visar på en utbredning mycket mer omfattande än förväntat.  

Gällande havs- och kustvärden har Gotlands kust haft en förhållandevis låg exploateringsgrad. I områden med relativt högt exploateringstryck pågår arbete med fördjupade översiktsplaner samt översyn av strandskyddsbestämmelser.

För att bevara och förbättra den biologiska mångfalden återstår mycket arbete. Ett marint reservat är under bildande i Slite skärgård för att ytterligare skydda värdefulla kust- och havsmiljöer. Även arbetet med havsplanering av Östersjön har fortsatt under året, vilket på sikt kommer gynna hushållningen av de marina resurser som Ösersjön erbjuder.

Den marinarkeologiska kompetens som varit verksam på Gotland under flera års tid har nu lämnat sin verksamhet. Detta innebär en sårbarhet när det vid framtida exploateringstillfällen kommer att krävas marinarkeologisk kunskap.

Analys och bedömning

Den samlade bedömningen är att miljömålet inte nås med idag beslutade styrmedel och åtgärder före 2020.  Övergödningsproblematiken är den största orsaken till att målet inte uppfylls. Problemen med påväxt av fintrådiga alger och ökande sedimentation i kustvattnen är effekter av övergödningen. En annan orsak kan även vara färre betare till följd av minskade bestånd av rovfisk i kustvattnen. Det är därför viktigt att arbeta både med att minska övergödningen och med att förbättra bestånden av rovfisk i kustvattnen.

Gäddans och abborrens svaga bestånd tycks bero på rekryteringsproblem orsakade av bland annat dikningsverksamhet. Arbetet med att återskapa lekplatser på land är därför extra viktigt. Sportfiskarna bedriver i dagsläget ett omfattande åtgärdarbete för lekvandrande fisk. Det vore önskvärt med ett utökat stöd för planering av ett sammanhängande nätverk av reservat som gynnar ekosystemen i sin helhet, samt arter under alla deras livsstadier. I nuläget finns dock inte resurser att jobba med bildandet av fler marina reservat i större skala.

Risken för oljeskador kommer också vara fortsatt stor då fartygstrafiken beräknas öka i Östersjön framöver. Det finns en stor risk att Natura 2000 områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken som hyser stora mängder sjöfågel och höga marina värden, fortsättningsvis kommer drabbas av oljeutsläpp i takt med ökade sjötransporter.  

När de gäller kustvattnet har ett flertal inventeringar utförts i länet från 2006 fram till idag, dock ligger majoriteten av lokalerna i kustzonen. För att göra en bedömning av havets miljöstatus enligt havsmiljöförordningen krävs en riktad insamling av data kopplat till målet god miljöstatus, samt att utvidga undersökningen med fler lokaler även längre ut till havs. Miljöövervakningens redan i nuläget bristande resurser gör det dock svårt att göra några utökade insatser.

Problemen med främmande arter kommer med största sannolikhet att öka i framtiden. Det är därför viktigt att det finns resurser för en övervakning som på ett tidigt stadie kan upptäcka arterna när det fortfarande finns möjlighet att sätta in relevanta åtgärder.

Det är även viktigt med fysisk planering av Gotlands kust- och havsområde för att samordna olika aktörers intressen (vindkraft, fartygstrafik, turism med mera), samt att säkerställa att nyttjarnas aktiviteter i största mån sker i samspel med naturen för att trygga ett framtida flöde av ekosystemtjänster.

Utvecklingen i miljön är neutral. Det pågår många viktiga insatser för miljön på Gotland från myndigheter, engagerade organisationer och allmänhet. Även om många åtgärder görs och vissa positiva trender syns, kvarstår de storskaliga problemen med bland annat övergödning i kust- och havsområdet. För att nå en positiv utveckling krävs därför fortsatt engagemang från alla berörda parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå, samt att man tar ett helhetsgrepp på ekosystemen.

Referenser

[2] Skov, et al.. 2011. Waterbird Populations and Pressures in the Baltic Sea. Nordic Council of Ministers, Copenhagen.