Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att inget av målen nås på Gotland till år 2020, med idag beslutade åtgärder och styrmedel. För miljömålet Ingen övergödning går utvecklingen i positiv riktning, medan Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt.

Trots att mycket görs inom många områden, är slutsatsen att inget av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer är möjliga att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställningsarbetet går framåt och potentialen för vindenergi och biogas är stor.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt.

Det görs mycket arbete för att nå miljömålet Giftfri miljö, men det saknas tillräcklig kunskap om kemiska ämnen i miljön. Kemikalier från vår dagliga konsumtion återfinns i grund- och ytvatten.

Tillgången till bra grundvatten på Gotland är ingen självklarhet, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Under året har undersökning av enskilda brunnar visat att ungefär en tredjedel periodvis har för höga bakteriehalter. Gotlands utdikade landskap med snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer påverkar både det biologiska livet och tillgången till vatten.   Omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar. För att uppfylla målet krävs stora samordnade insatser på både nationell och internationell nivå.

Skogsstyrelsen, som bedömer miljökvalitetsmålet Levande skogar, har bedömt att målet inte kan nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Skogsmiljöer med höga naturvärden minskar genom avverkning och otillräcklig skötsel.

Arbetet med planeringunderlag och styrdokument som bidrar till En god bebyggd miljö går fortsatt framåt, men den glesa bebyggelsestrukturen gör att satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur fortsatt är en utmaning.

Det försenade nya Landsbygdsprogrammet påverkar flera av miljömålen negativt och kulturmiljö är nedprioriterat i det svenska landsbygdsprogrammet. Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap. Storskaligheten i lant- och skogsbruk bidrar till en negativ trend för biologisk mångfald.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

God miljöstatus, God ekologisk och kemisk status samt Grunda kustnära miljöer

Det råder fortfarande begränsad kunskap om havsmiljöns status runt Gotland enligt havsmiljödirektivet. Kustvattnet uppnår ännu inte god ekologisk status (enligt EUs vattendirektiv), främst på grund av höga näringshalter[1]. God kemisk status uppnås inte heller på grund av höga kvicksilverhalter. Övergödningseffekterna är speciellt tydliga i grunda kustnära miljöer med påväxt av fintrådiga alger, sedimentering och igenväxning av vass som följd. Studier visar att det finns stora mängder mikroplast i Östersjön[2], men ett övervakningsprogram saknas. Mikroplaster absorberar gifter vilka ackumuleras i näringskedjan.

Hotade arter och återställda livsmiljöer samt Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Bestånden av gädda, abborre och sik ligger fortsatt på låga nivåer men tendenser på en svag ökning finns. Sportfiskarna har åtgärdat ett vandringshinder, rensat utloppet i en å och klippt vass i fyra områden. 2015 var det år med lägst antalet häckande ejderpar på Gotland. Antalet har minskat med mer än 80 procent sedan år 2007[3]. Antalet oljeskadade alfåglar vid södra Gotland var något högre än under föregående vinter, men lägre än under början på 2000-talet. Operationella oljeutsläpp i fartygsrutter nära och genom Natura 2000 områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken sker fortfarande i betydande omfattning[4], vilket bland annat kan avläsas genom förekomst av oljeskadade sjöfåglar längs Gotlands och Ölands kuster.

Ekosystemtjänster

LOVA-medel har beviljats till fyra projekt som har rensat stränder från ilandflutna alger och ett projekt om fortsatt arbete med gäddfabriker[5]. Även ideella projekt med syfte att restaurera grunda havsvikar har pågått under året. Två havsåtgärdsprojekt inom projektet Vatten på Gotland har fortsatt arbetet med att förbättra habitat för rovfisk samt undersöka effekter av algskörd och möjligheter med alger som resurs[6].

Främmade arter och genotyper

Svartmunnad smörbult fångades i år i tre av fem hamnar, vilket stämmer väl överrens med föregående år. Arten sågs även vid Skenholmen i en annan undersökning. Övervakning av främmande genotyper saknas.

Friluftsliv och buller

Gotlands kust har haft en relativt låg exploateringsgrad. I områden med högt exploateringstryck pågår arbete med fördjupade översiktsplaner samt översyn av strandskyddet.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Slite skärgård naturreservat förväntas beslutas under våren 2016. Ytterligare två områden, som eventuellt kan bli reservat, har inventerats under 2015 i projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Även arbetet med havsplanering av Östersjön har fortsatt under året, vilket på sikt kommer gynna hushållningen av Östersjöns resurser. Tumlaren ingår nu i Natura 2000-området Hoburgs bank. För att bevara och förbättra den biologiska mångfalden återstår dock mycket arbete.

Kulturlämningar under vatten

En marinarkeologisk undersökning utfördes inför byggandet av en kryssningskaj i Visby. Syftet var att söka efter spår från den dansk-lybska flottans förlisning 1566. Endast några sentida ankare påträffades.

Genetiskt modifierade organismer

Det finns ingen kunskap om genetiskt modifierade organismer i Gotlands kustvatten.

Analys och bedömning

Den samlade bedömningen är att miljömålet inte nås med idag beslutade styrmedel och åtgärder före 2020.  Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Övergödningsproblematiken är den största orsaken till att målet inte uppfylls. Problemen med påväxt av fintrådiga alger och ökande sedimentation i kustvattnen är effekter av övergödningen. En annan orsak kan även vara färre betare till följd av minskade bestånd av rovfisk i kustvattnen. Det är därför viktigt att arbeta både med att minska övergödningen och med att förbättra bestånden av rovfisk i kustvattnen. En stor del av näringsbelastningen orsakas av att fosfor frisätts då bottnarna blir syrefria på grund av övergödningen.

Gäddans och abborrens svaga bestånd tycks bero på problem med reproduktionen orsakade av bland annat dikningsverksamhet. Arbetet med att återskapa lekplatser på land är därför extra viktigt. Sportfiskarna bedriver i dagsläget ett omfattande åtgärdarbete för lekvandrande fisk. Eventuella framtida reservat skulle ge positiva miljöeffekter som till exempel ökad fiskrekrytering.

Risken för oljeskador kommer vara fortsatt stor då fartygstrafiken beräknas öka i Östersjön framöver. Det finns en stor risk att Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken, som hyser stora mängder sjöfågel och höga marina värden, fortsättningsvis kommer drabbas av oljeutsläpp i takt med ökade sjötransporter. En dynamisk ruttplanering skulle kunna minska problemen.

När det gäller kustvattnet har ett flertal inventeringar utförts i länet från 2006 fram till idag, där majoriteten av lokalerna ligger i kustzonen. För att göra en bedömning av havets miljöstatus enligt havsmiljöförordningen krävs en riktad insamling av data kopplat till målet god miljöstatus, samt att utvidga undersökningen med fler lokaler även längre ut till havs. Miljöövervakningens redan i nuläget bristande resurser gör det dock svårt att göra några utökade insatser.

Problemen med främmande arter kommer med största sannolikhet att öka i framtiden. Det är därför viktigt att det finns resurser för en övervakning som på ett tidigt stadie kan upptäcka arterna när det fortfarande finns möjlighet att sätta in relevanta åtgärder.

Det är även viktigt med fysisk planering av Gotlands kust- och havsområde för att samordna olika aktörers intressen (vindkraft, fartygstrafik, turism med mera), samt att säkerställa att nyttjarnas aktiviteter i största mån sker på ett miljömässigt hållbart sätt för att trygga ekosystemtjänster.

Det pågår många viktiga insatser för miljön på Gotland från myndigheter, engagerade organisationer och allmänhet. Även om många åtgärder görs och vissa positiva trender syns, kvarstår de storskaliga problemen med bland annat övergödning i kust- och havsområdet. För att nå en positiv utveckling krävs därför fortsatt engagemang från alla berörda parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå, samt att man tar ett helhetsgrepp på ekosystemen.



[2] Magnusson & Norén. 2011. Mikroskopiskt skräp i havet - metodutveckling för miljöövervakning. N-research, Lysekil

[3] Kilpi et al. 2015. Trends and drivers of change in diving ducks. TemaNord 2015:516. Nordic Council of Ministers, Copenhagen

Pil uppåt smiley saknas Hav i balans i Gotlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas