Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Miljötillståndet

Det råder fortfarande begränsad kunskap om havsmiljöns status runt Gotland enligt havsmiljödirektivet. Kustvattnet uppnår ännu inte god ekologisk status enligt EUs vattendirektiv, främst på grund av höga näringshalter[1]. Övergödningseffekterna är speciellt tydliga i grunda kustnära miljöer med påväxt av fintrådiga alger, sedimentering och igenväxning med vass. God kemisk status uppnås inte heller på grund av höga kvicksilverhalter uppmätta i fisk[2]. Kvinnor och barn påverkas i högre utsträckning av miljögifter. Studier visar att det finns stora mängder mikroplast i Östersjön[3], men övervakningsprogram saknas. 

Bestånden av gädda, abborre och sik ligger på fortsatt låga nivåer, men en svag men tydlig ökning kan ses. För de mer stationära marina arterna visar undersökningar att bestånden av piggvar och flundra är goda runt Gotland[4]. Antal häckande ejdrar på Gotland fortsätter minska[5], samtidigt var antal registrerade oljeskadade alfåglar vid södra Gotland lägre än ifjol och tidigare år. Operationella oljeutsläpp från fartyg sker dock fortfarande i betydande omfattning i de intensivt trafikerade fartygsrutterna. Att inte alla utsläpp upptäcks och registreras visas av att oljeskadade sjöfåglar observerats längs kusten även när spaningsflyg inte observerat några utsläpp. 

Svartmunnad smörbult har spridit sig längs Gotlands kust. 2015 fångades arten i tre av fem hamnar vilket överensstämde med undersökning från tidigare år. 

Gotlands kust har haft en relativt låg exploatering. I områden med högt exploateringstryck pågår arbete med fördjupade översiktsplaner samt översyn av strandskyddet. 

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Beslut om Slite skärgård naturreservat kommer att fattas under 2016. Ytterligare tre områden med intresse för marint områdesskydd har inventerats i projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Arbetet med havsplanering av Östersjön har fortsatt, vilket på sikt kommer gynna hushållningen av Östersjöns resurser. Även Region Gotland har påbörjat ett ettårigt havsplaneringsprojekt. För skydd av östersjöpopulationen av tumlare har ett nytt förslag till utvidgat Natura 2000-område lagts fram, som berör havsområdet runt de tre utsjöbankarna Hoburgs bank, Norra samt Södra Midsjöbanken. Södra Midsjöbanken är även mycket viktig för övervintrande sjöfåglar. Inseglingsmarkören Ålarve kummel som bidrar till en helhetsupplevelse av en välbevarad kust- och naturmiljö ska restaureras, liksom den gamla hamnpiren i sten i Katthammarsvik. 

Ekosystemtjänster

Elva projekt har beviljats LOVA-medel för att rensa stränder från ilandflutna alger[6]. Inom projektet Vatten på Gotland har arbetet fortsatt med att förbättra habitat för rovfisk samt undersöka effekter av algskörd och möjligheter med alger som resurs[7]. Fem ideella åtgärdsprojekt inom projektet Kustvatten på Gotland, med syfte att minska övergödningsproblematiken i grunda havsvikar har påbörjats. Där ibland finns projektering av nya gäddfabriker i samarbete med Sportfiskarna. 

Analys och bedömning

Den samlade bedömningen är att miljömålet inte nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. 

Övergödningsproblematiken är den största orsaken till att målet inte uppfylls. Problemen med påväxt av fintrådiga alger och ökande sedimentation i kustvattnen är effekter av övergödningen. En annan orsak kan vara färre betare till följd av minskade bestånd av rovfisk i kustvattnen. Det är därför viktigt att arbeta både med att minska övergödningen och med att förbättra rovfiskbestånden i kustvattnen. Syrefria bottnar till följd av övergödning bidrar till en stor del av näringsbelastningen genom att frisätta bundet fosfor från sedimenten. 

Gäddans och abborrens svaga bestånd tycks bero på problem med reproduktionen orsakade av bland annat dikningsverksamhet. Arbetet med att återskapa lekplatser, exempelvis våtmarker, är därför extra viktigt. Sportfiskarna bedriver i dagsläget ett omfattande åtgärdarbete för lekvandrande fisk. Eventuella framtida reservat skulle ge positiva miljöeffekter som till exempel ökad fiskrekrytering. För att bevara och förbättra den biologiska mångfalden återstår dock mycket arbete.

Risken för oljeskador kommer vara fortsatt stor då fartygstrafiken beräknas öka i Östersjön framöver. Det finns en stor risk att Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken, som hyser stora mängder sjöfågel och höga marina värden, fortsättningsvis kommer drabbas av oljeutsläpp i takt med ökade sjötransporter. En modifiering av fartygsrutter skulle kunna minska problemen. 

När det gäller kustvattnet har ett flertal inventeringar utförts i länet från 2006 fram till idag, där majoriteten av lokalerna ligger inom kustzonen. För att göra en bedömning av havets miljöstatus enligt havsmiljöförordningen krävs en riktad insamling av data kopplat till målet god miljöstatus, samt att utvidga undersökningen med fler lokaler även längre ut till havs. Miljöövervakningens redan i nuläget bristande resurser gör det dock svårt att göra några utökade insatser.

Problemen med främmande arter kommer med största sannolikhet att öka i framtiden. Det är därför viktigt att det finns resurser för övervakning som på ett tidigt stadie kan upptäcka arterna när det fortfarande finns möjlighet att sätta in relevanta åtgärder. 

Det är även viktigt med fysisk planering av Gotlands kust- och havsområde för att samordna olika aktörers intressen (vindkraft, fartygstrafik, turism med mera), samt att säkerställa att alla aktiviteter i största mån sker på ett miljömässigt hållbart sätt för att säkra ekosystemtjänster. 

Det pågår många viktiga insatser för miljön på Gotland från myndigheter, engagerade organisationer och allmänhet. Även om många åtgärder görs och vissa positiva trender syns, kvarstår de storskaliga problemen med bland annat övergödning i kust- och havsområdet. För att nå en positiv utveckling krävs därför fortsatt engagemang från alla berörda parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå, samt att man tar ett helhetsgrepp på ekosystemen.

Referenser


[1] www.viss.lansstyrelsen.se

[2] se referens från SLU i referensbiblioteket i VISS: 51583 eller IVLs biotadatabas: 51273

[3] Magnusson & Norén. 2011. Mikroskopiskt skräp i havet - metodutveckling för miljöövervakning. N-research, Lysekil

[4] SLU piggvar; SLU flundra.

[5] Kilpi et al. 2015. Trends and drivers of change in diving ducks. TemaNord 2015:516. Nordic Council of Ministers, Copenhagen

[6]  www.lansstyrelsen.se/gotland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/Pages/LOVA.aspx

[7] www.vattenpagotland.se