Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Kalmar läns miljömål?

Det har gjorts många bra insatser inom miljöområdet det gångna året. Ändå behöver takten och samverkan i åtgärdsarbetet öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast Frisk luft som kan nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Framsteg har gjorts på flera andra håll de senaste åren, men endast för Levande Sjöar och vattendrag har detta medfört en ändring i bedömningen genom att utvecklingen ändrats från negativ till neutral.

En av länets största utmaningar är att säkra tillgången på vatten, vilket blev tydligt under årets vattenbrist på Öland och fastlandet. Vattenbrist påverkar flera miljökvalitetsmål och åtgärder för att hålla kvar vattnet i landskapet är viktigt ur flera aspekter; dricksvattenförsörjning, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några. En regional grupp för gemensam styrning och samverkan har skapats för att ta ett helhetsgrepp och hitta långsiktiga lösningar på problematiken.

En utmaning med länets djurtäthet är övergödningen av Östersjön. Djuren gynnar däremot landskapets höga natur- och kulturvärden och den biologiska mångfalden. Och de behövs då Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv visar en negativ utvecklingstrend. Risken är att tillståndet i miljön försämras ytterligare med förändringar i det nya landsbygdsprogrammet och nedläggning av mjölkgårdar.

Livsmedelsproduktionen är viktig för länet och det finns möjligheter till utveckling som kan gynna flera miljökvalitetsmål. Länets livsmedelsstrategi innebär bland annat att det skapas en plattform för forskning, innovationer och livsmedelsutveckling med proteiner i fokus, inte minst vegetabiliska.

I vårt skogslän finns både tradition, förutsättningar och forskning för byggande i trä, en möjlighet när många nya bostäder ska byggas. Det är viktigt att de byggs på ett sätt som är hållbart ur klimat-och energisynpunkt och ett långsiktigt perspektiv på människors hälsa, med allt var det innebär att bevara och utveckla kulturmiljöer och stadsnära skogar, grönstråk, låga bullernivåer och god luft.

Byggandet av det hållbara samhället innefattar många krockar mellan miljökvalitetsmålen men också med andra samhällsintressen. Vi tror att bred samverkan, kunskap och nationella styrmedel är viktiga delar för att överbrygga dessa och hitta en hållbar väg framåt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Under våren 2016 uppmärksammades att vattennivåerna vid de allmänna vattentäkterna på Öland var lägre än normalt till följd av låg nederbörd och avsaknad av snötäcke. Vissa diken och kanaler var tidigt helt torra. Den nödvändiga påfyllnaden av grundvattenmagasinen uteblev och grundvattennivåerna har fortsatt att sjunka. Detta följde dessutom på år med nederbördsunderskott (2014/2015).

Då vattenbristen på Öland bedömdes akut har ett antal åtgärder varit nödvändiga att genomföra; vattentransporter med tankbilar från fastlandet, en ny vattenledning mellan fastlandet och Öland,  utökad läcksökning av ledningsnätet, äldre vattentäkter har tagits i drift och nya har undersöks, bevattningsrestriktioner och informationskampanjer för att minskad vattenförbrukning med mera. Med de åtgärder som vidtagits bedöms läget fortfarande vara kritiskt men under kontroll.

Flera fastigheter med enskilda brunnar, främst grävda, har problem med att brunnen sinar. På Öland finns många djurhållande gårdar som har ett stort vattenbehov från egna vattentäkter. För att möjliggöra en prognos över situationen har nivåmätningar utförts regelbundet i ett antal brunnar sedan juli månad.

Under hösten har flyggeofysiska mätningar (SkyTEM) genomförts över Öland. SGU planerar att redovisa resultaten under våren 2017.

Det långvariga nederbördsunderskottet påverkar också den kommunala vattenförsörjningen på fastlandet i länet. Kustkommunerna är i huvudsak beroende av ytvatten från vattendrag och sjöar. På flera platser börjar man nu närma sig den nedre dämnings-/tappningsgränsen för vad som är tillåtet att ta ut. Även i flera grundvattenmagasin i inlandskommunerna börjar vattenbristen bli påtaglig, vilket framför allt påverkar de med enskilda vattentäkter.

Flera av länets kommuner har eller är på väg att avsluta arbetet med sin VA-planering. I samband med detta har flera kommuner beslutat sig för att ta fram vattenförsörjningsplaner. Arbetet fortsätter med att revidera och skapa nya vattenskyddsområden. Inga nya har beslutats under året.

Under våren 2016 har Länsstyrelsen haft ett inledande möte med SGU om kommande arbete med att ta fram en materialförsörjningsplan för länet.

Grundvattennivåer

Det saknas en samlad bild av hur grundvattennivåerna varierar i länet över året. Arbete pågår med att hitta lämpliga brunnar/rör som är representativa och som långsiktigt kan användas för en regional nivåövervakning. Det finns ett behov av att kunna bearbeta nivådata tillsammans med bland annat de flyggeofysiska mätningarna för att få bättre kunskaper om grundvattenbildningen.

Grundvattnets kvalitet

Utifrån de provtagningar som genomförts har nya bedömningar gjorts av grundvatten-förekomsternas risk- och statussituation. Samtliga förekomster bedöms ha god kemisk status medan 19 förekomster bedöms vara i riskzonen att inte uppnå god status år 2021. De främsta orsakerna till riskbedömningen är rester av bekämpningsmedel samt potentiella risker från bland annat förorenade områden och vägar.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Det behövs generellt mer kunskapsunderlag för att kunna bedöma hur stort avståndet är till måluppfyllelse. Det behövs bland annat en mer heltäckande övervakning av grundvattnet såväl kvalitativt som kvantitativt. Tillgängliga styrmedel behöver också tillämpas bättre. Det saknas resurser för att arbeta förebyggande och med egeninitierad tillsyn och omprövningar av verksamheter.

Vid fortsatt nederbördsunderskott befaras en mycket allvarligare situation för vattentillgången för år 2017 jämfört med det gångna året. Åtgärder som planeras, utöver lokalisering av nya vattentäkter, är bland annat avsaltningsanläggningar och återanvändning av livsmedelsindustrivatten.

I den fördjupade klimatanalysen för Kalmar län, del i den Regionala vattenförsörjningsplanen 2013, förutsågs bland annat att det kommer att bli torrare i hela länet framförallt under sommarhalvåret till följd av klimatförändringarna. För Öland kommer det att bli torrare under hela året. Vattenbehovet för bevattning kommer att öka till följd av längre växtsäsonger. Den fördjupade klimatanalysen visar att problematiken kan komma att förstärkas i framtiden.

I flera kommuner pågår arbete med att ta fram kommunala vattenförsörjningsplaner. Större fokus behövs på att säkerställa tillgången till råvatten för dricksvattenproduktionen. Områden med risk för vattenbrist behöver tydliggöras, även de med enskilt vatten, och strategier/riktlinjer arbetas fram för att hantera problemet.

Länet har få stora sjöar och vattendrag med stor magasineringsvolym. Närmare 70 procent av den allmänna dricksvattenförsörjningen är ytvattenberoende vilket gör att det huvudsakliga problemet är bristande tillrinning i sjöar och vattendrag. Det saknas helt enkelt vatten för att göra nödvändig infiltration och skapa konstgjort grundvatten.