Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Kalmar läns miljömål?

Det har gjorts många bra insatser inom miljöområdet det gångna året. Ändå behöver takten och samverkan i åtgärdsarbetet öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast Frisk luft som kan nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Framsteg har gjorts på flera andra håll de senaste åren, men endast för Levande Sjöar och vattendrag har detta medfört en ändring i bedömningen genom att utvecklingen ändrats från negativ till neutral.

En av länets största utmaningar är att säkra tillgången på vatten, vilket blev tydligt under årets vattenbrist på Öland och fastlandet. Vattenbrist påverkar flera miljökvalitetsmål och åtgärder för att hålla kvar vattnet i landskapet är viktigt ur flera aspekter; dricksvattenförsörjning, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några. En regional grupp för gemensam styrning och samverkan har skapats för att ta ett helhetsgrepp och hitta långsiktiga lösningar på problematiken.

En utmaning med länets djurtäthet är övergödningen av Östersjön. Djuren gynnar däremot landskapets höga natur- och kulturvärden och den biologiska mångfalden. Och de behövs då Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv visar en negativ utvecklingstrend. Risken är att tillståndet i miljön försämras ytterligare med förändringar i det nya landsbygdsprogrammet och nedläggning av mjölkgårdar.

Livsmedelsproduktionen är viktig för länet och det finns möjligheter till utveckling som kan gynna flera miljökvalitetsmål. Länets livsmedelsstrategi innebär bland annat att det skapas en plattform för forskning, innovationer och livsmedelsutveckling med proteiner i fokus, inte minst vegetabiliska.

I vårt skogslän finns både tradition, förutsättningar och forskning för byggande i trä, en möjlighet när många nya bostäder ska byggas. Det är viktigt att de byggs på ett sätt som är hållbart ur klimat-och energisynpunkt och ett långsiktigt perspektiv på människors hälsa, med allt var det innebär att bevara och utveckla kulturmiljöer och stadsnära skogar, grönstråk, låga bullernivåer och god luft.

Byggandet av det hållbara samhället innefattar många krockar mellan miljökvalitetsmålen men också med andra samhällsintressen. Vi tror att bred samverkan, kunskap och nationella styrmedel är viktiga delar för att överbrygga dessa och hitta en hållbar väg framåt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Strukturer och vattenflöden

För att förbättra den fysiska miljön och naturliga vattenflöden har Länsstyrelsen beslutat om en tillsynsplan för dammar och kraftverk där vattendrag med höga naturvärden prioriteras. Ovanligt låga vattennivåer som följd av låg nederbörd har varit ett problem i de flesta sjöar och vattendrag under året. Att vattensystemen på många håll i länet är hydrologiskt sänkta ökar känsligheten under torrperioder. I samband med den akuta vattenbristen har länsstyrelsen tagit fram informationsmaterial kring bestämmelser för uttag av vatten för att säkra vattentillgångarna.

Ytvattentäkter

Vattenbristen har under året varit ett hot mot länets ytvattentäkter och därmed dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelsen har tagit ett samordningsansvar och tillsammans med kommuner och andra aktörer arbetat strategiskt för att säkerställa vattentillgångarna.

Bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer

Tillståndet i länet visar att utpekade naturtyper och flertalet arter inte når upp till ett gynnsamt bevarandetillstånd.[1] Utter visar en positiv utveckling,[2] medan flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla har generellt otillfredsställande rekrytering.[3] I årets inventeringar har dock observationer på föryngring av tjockskalig målarmussla gjorts i ett par vattendrag. [4] Ett GIS-skikt över förekomsten av både signalkräfta och flodkräfta har tagits fram. Biotopvård i vattendrag har utförts i Snärjebäcken och på ett par platser i Emån. Konsekvenser av de låga vattennivåerna är ännu inte helt utredda men rapporter om döda musslor samt utebliven fisklek har gjorts.

Bevarade natur-och kulturvärden

I länet finns 86 utpekade nationellt värdefulla vatten men de flesta saknar långsiktigt skydd. Inga reservat har bildats under året men två objekt är under uppbyggnad.

En regional studie visar att kulturmiljövärden vid vattendrag förloras i rask takt.[5]Länsstyrelsen har fortsatt inventeringen och värderingen av kulturmiljöer vid dammar. För 46 procent av dem finns nu kulturmiljöunderlag, ett viktigt underlag vid åtgärdsarbete [6]. Bidrag har getts till tre vattenanknutna kulturmiljöer.[7]Arbetslivsmuseer med flera i länet gör värdefulla insatser för att bevara och utveckla flera vattenanknutna kulturmiljöer, men deras ekonomiska stöd är begränsat. Ägare av småskalig vattenkraft i Kalmar län och lantbrukarna genom LRF Sydost har lyft de ekonomiska och juridiska problemen med krav på nya tillstånd, både för enskilda men även för allmänna intressen som energi och kulturmiljö. Detta har lett till att problematiken har lyfts i riksdagen och i Länsstyrelsens insynsråd.[8]

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att uppnå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Påverkan på sjöar och vattendrag måste minska och åtgärdsarbetet öka för att uppnå en positiv utvecklingstrend.

Den regionala vattenförsörjningsplaneringen är en viktig del i att skydda länets vattenresurser och flera områden kräver ett omfattande arbete. [9] Arbetet med att bilda och revidera vattenskyddsområden behöver trappas upp för att säkra vattentillgångarna med avseende på kvalitét och kvantitet. Åtgärder för att återställa vattensystemens naturligt vattenuppehållande funktion är viktiga för att trygga vattenresurserna under torrperioder.

Gynnsamt bevarandetillstånd nås inte för flera områden och arter och det finns en stor risk för att ekosystemtjänster inte kan upprätthållas. Föryngring av tjockskalig målarmussla indikerar dock att det lokalt finns ekosystem som fungerar. Detta behöver dock säkras långsiktigt och där är arbetet med utökat skydd av värdefulla vatten oerhört viktigt, men det är fortsatt eftersatt. Anslaget för limniskt områdesskydd behöver öka för att stärka detta arbete. Även jord- och skogsbruket och övriga verksamhetsutövares hänsyn behöver utvecklas för att skydda dessa miljöer.

Problembilden för kulturmiljöerna består bland annat av upphört brukande och förfall av bebyggelse och anläggningar. Att många verksamhetsutövare inte har ekonomiska möjligheter att söka moderna tillstånd och därmed kan föreläggas utrivning är inte bara problematiskt för enskilda utan också för bevarandet av kulturmiljöer. Åtgärder och nya styrmedel för att komma till rätta med problematiken, bland annat en statlig fond riktad till ideella och enskilda i prioriterade kulturmiljöer, som nyligen föreslagits av Riksantikvarieämbetet, behöver komma på plats [10]. För att Länsstyrelsen ska kunna arbeta utifrån den helhetssyn som behövs vid vattendragen behövs nya ekonomiska och juridiska styrmedel. Tvärsektoriella arbetssätt behöver förbättras på såväl lokal och regional nivå som nationellt. Arbetet med att inventera och värdera kulturmiljöerna behöver fortsätta och tillföras finansiering, bland annat för att möjliggöra avvägningar mellan intressen och hänsyn till kulturmiljön.

Arbetet med att återställa påverkade vatten samt skydda och vårda natur-och kulturmiljöer behöver öka i länet och det krävs ökade resurser. De åtgärder som dock sker, ofta med ideella krafter, har lokalt en stor betydelse för den biologiska mångfalden och kulturmiljön. Åtgärdsarbetet behöver kopplas till tillsynsarbetet, samtidigt som kulturmiljövärdena tas hänsyn till. Åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningsarbetet beräknas vara beslutat innan årets slut och aspekterna kring finansiering kommer att ha stor inverkan på det fortsatta arbetet.



Referenser

[1] Artdatabanken, Svenska Rödlistan http://artfakta.artdatabanken.se/
[2] Regional miljöövervakning. http://www.lansstyrelsen.se/Kalmar/sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/sjoar-och-vattendrag/Pages/overvakningsresultat.aspx
[3] RUS indikator-föryngring av flodpärlmussla
[4] Patrick Isendahl, Naturenheten 20161012
[5] Länsstyrelserna i Kalmar och Västerbotten 2010. Kulturmiljöer vid sjöar och vattendag. Hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning? Meddelande 2010:15. http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/publikationer/rapporter/2010/Pages/kulturmiljoer-vid-sjoar-och-vattendrag.aspx
[6] Per Lindegård, Kulturmiljöenheten 20161012
[7] Muntl medd Birthe Pedersen Seuirin, Kulturmiljöenheten, bidrag har 2016 getts till vårdåtgärder på en benstamp, en vattenkvarn och ett lusthus i en vattennanknuten kulturmiljö.
[8] Barometern 2016-08-27, Land Landbruk 2016-09-23. Vad gäller att frågan har lyfts till länsstyrelsens insynsråd, så skedde detta i augusti 2016, muntl medd tf Landshövding Malin Almqvist
[9] Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar län 2013 http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/Planeringsunderlag/Regional%20vattenf%C3%B6rs%C3%B6rjningsplan%20Kalmar%20l%C3%A4n.pdf
[10] Riksantikvarieämbetet 2016, Kulturmiljöer vid vattendrag. Framgångsfaktorer och problem för att beakta kulturmiljöer i anslutning till vattenåtgärder sid 6.