Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Ekologisk och kemisk status

I länet bedöms 50 procent av sjöarna men enbart 15 procent av vattendragen uppnå minst god ekologisk status[1]  God kemisk status uppnås inte i något vatten med anledning av höga kvicksilverhalter.[1]  

Strukturer och vattenflöden

I Kalmar län finns drygt 300 dammar som i stor utsträckning utgör vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer. Låga vattenflöden under sommarhalvåret är periodvis ett stort problem samtidigt som extremflöden har orsakat översvämningar runt om i länet de senaste åren.

Ytvattentäkter

Den största andelen av länets dricksvatten har sitt ursprung från ytvatten. Flera av länets ytvattentäkter saknar vattenskyddsområde eller är i behov av revidering.[2]  Sommartid förekommer problem med höga temperaturer och fosforhalter som kan orsaka algblomningar. Brunifiering är ett stort hot mot dricksvattenförsörjningen då det försvårar dricksvattenberedningen. Under året har Länsstyrelsen utfört provtagning av bekämpningsmedel i ytvatten för dricksvattenproduktion där 9 provpunkter analyserats.

Under 2014 har informationsinsatser genomförts med anledning av den regionala vattenförsörjningsplanen riktat mot länets kommuner och näringsliv, läs mer om detta arbete under bedömningen för Grundvatten av god kvalitet i Kalmar. Länsstyrelsen har även gjort en riktad insats till kommunernas huvudman med stöd till deras arbete med risk- och sårbarhetsanalyser för dricksvatten.

Bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer

Tillståndet i länet visar att utpekade naturtyper och flertalet arter inte når upp till en gynnsam bevarandestatus. I länet finns ett stort antal rödlistade arter knutna till limniska miljöer; 57 på Öland och 53 på fastlandet.[3] Hotade arter med känd positiv utveckling är mal och utter[4],  medan flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla har otillfredsställande rekrytering[5]. Signalkräfta är ett fortsatt hot mot flodkräfta i länet. På Öland däremot finns bättre möjligheter för flodkräftans överlevnad, då där finns ett skyddsområde för arten. I övrigt saknas uppgifter om spridningen av främmande arter eller genetiskt modifierade organismer i länets sötvatten.

Bevarade natur- och kulturvärden

I Kalmar län finns 86 utpekade nationellt värdefulla vatten men de flesta saknar långsiktigt skydd, särskilt med avseende på limniska motiv. Inga kulturreservat finns i länet.

En regional studie visar att kulturmiljövärden vid sjöar och vattendrag förloras i rask takt[6]. Denna bild har bekräftats i samband med årets så kallade INVÄVA-inventering[7]; Länsstyrelsen har 2014 fortsatt arbetet med att inventera och värdera kulturmiljöer vid vattendrag inom projektet ”Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt”. Kalmar län har även gett bidrag till tre vattenanknutna kulturmiljöer inom Vårda vattendragens kulturarv . Arbetslivsmuseer i länet gör värdefulla insatser för att bevara och utveckla flera vattenanknutna kulturmiljöer, men möjligheterna till stöd för dessa är starkt begränsad.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att uppnå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Länets sjöar och vattendrag fortsätter att påverkas negativt delvis på grund av pågående markanvändning i kombination med bristen på skydd. Den kraftiga påverkan i länet har lett till att en stor andel av vattenförekomsterna har fått tidsfrist till 2021 för att uppnå vattenförvaltningens krav på god status.

En stor del av den negativa påverkan vi ser på länets sjöar och vattendrag har ett historiskt perspektiv, och än idag är våra vatten kraftigt påverkade av avvattning i form av rätningar, rensningar och sjösänkningar, intensiv markanvändning, samt utnyttjande av vattenkraften.  För att förbättra den fysiska miljön och naturliga vattenflöden behövs en tillsynsplan för dammar utan tillstånd, en omprövning av äldre vattendomar samt en prioritering för detta arbete.

Den regionala vattenförsörjningsplaneringen är en viktig del i att skydda länets vattenresurser och flera områden kräver ett omfattande arbete. Ett förändrat klimat kan påverka vattentillgång och kvalitet negativt. Analysen visar att det generellt kommer att bli torrare i hela länet framförallt under sommarhalvåret och för Öland under hela året. Vattenbehovet för bevattning kommer att öka till följd av längre växtsäsong. Den fördjupade klimatanalysen visar att problematiken kan komma att förstärkas i framtiden. Områden med risk för vattenbrist behöver tydliggöras och strategier/ riktlinjer arbetas fram för att hantera olika intressekonflikter.

Bevarandestatus är hotad och stor risk finns för att ekosystemtjänster inte kan upprätthållas. Arbetet med utökat skydd av värdefulla vatten har varit eftersatt i många år. Anslaget för limniskt områdesskydd behöver öka för att stärka detta arbete. Även jord- och skogsbruket och övriga verksamhetsutövares hänsyn behöver utvecklas för att skydda dessa miljöer.

Arbetet med biologisk återställning och restaurering av påverkade vatten behöver öka i länet och för detta krävs ökade resurser. Detta arbete bör knytas samman med tillsynsarbetet samtidigt som kulturmiljövärdena tas hänsyn till.

Hotet mot kulturmiljöerna består bland annat i upphört brukande och förfall av bebyggelse och anläggningar, ovarsamhet mot kulturhistoriska värden, med mera. Fortfarande saknas kunskapslag för de vattenanknutna kulturmiljöerna i stor utsträckning. En konsekvens är att avvägningar mellan intressen försvåras i samband med biologisk återställning och prövning av vattenverksamhet. [5,6,7]För att kunna bevara och utveckla länets kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag krävs mer resurser och aktiva åtgärder. Förutsättningarna för brukandet av kulturmiljöerna behöver förbättras, exempelvis nyttjandet av vattenkraft, och arbetslivsmuseerna stärkas. För att kunna följa upp preciseringen behöver även en kulturmiljöövervakning etableras. Kulturmiljöanslaget bör öka, bland annat för arbetet med kulturreservat och säkerställande av kulturmiljöerna inom Värdefulla vatten.

Referenser

1. VISS, Vatten Informationssystem Sverige (www.viss.lst.se)

2. Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar län 2013 http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/Planeringsunderlag/Regional%20vattenf%C3%B6rs%C3%B6rjningsplan%20Kalmar%20l%C3%A4n.pdf

3. Artdatabanken, Svenska rödlistan (http://www.artfakta.se/GetSpecies.aspx?SearchType=Advanced)

4. Regional Miljöövervakning Kalmar län http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/Broschyrer-Foldrar/Regional_miljoovervakning_Kalmar_lan.pdf

5. RUS indikator-föryngring av flodpärlmussla http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=57&pl=2&t=Lan&l=8

6. Länsstyrelserna i Kalmar och Västerbotten 2010. Kulturmiljöer vid sjöar och vattendag. Hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning? Meddelande 2010:15. http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/publikationer/rapporter/2010/Pages/kulturmiljoer-vid-sjoar-och-vattendrag.aspx

7. INVÄVA http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoer-vid-sjoar-och-vattendrag/kunskapsunderlag/Pages/inventering-av-vattendragens-kulturmiljoer.aspxKulturmiljö och vattenförvaltning SÖVD http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/sodra-ostersjon/projekt/Pages/kulturmiljo-och-vattenforvaltning.aspx

8.Vårda vattendragens kulturarv är en treårig regional satsning (2013-2013), se mer http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoer-vid-sjoar-och-vattendrag/Pages/varda-vattendragens-kulturarv.aspx

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet