Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Av länets sjöar bedöms cirka 50 procent ha minst god ekologisk status medan endast 15 procent av vattendragen uppnår minst god ekologisk status. Detta är en försämring sedan 2007 då ekologisk status bedömdes förra gången. När det gäller god kemisk status så nås målet i 98 procent av sjöarna och 94 procent av vattendragen. I bedömningen ingår dock inte kvicksilver. Det har tagits fram en regional vattenförsörjningsplan där man pekar ut ett urval strategiskt viktiga vattenresurser för dricksvattenförsörjning så att tillgången på vattenresurser tryggas i ett flergenerationsperspektiv. Samtidigt saknar flera av länets ytvattentäkter ett långsiktigt skydd och sommartid har höga temperaturer och fosforhalter orsakat problem med vattenkvalitet, men även tillgången på vatten är stundtals begränsad. Under de senaste decennierna har vattensystemen generellt blivit kraftigt brunare av humusämnen och järnföreningar vilket försvårar reningen vid dricksvattenberedning. Bevarandestatusen för flera av länets naturtyper och arter har inte gynnsamt tillstånd eller långsiktigt livskraftiga populationer. Hotade arter med känd positiv utveckling är mal och utter medan flodpärlmussla har otillfredsställande rekrytering. Signalkräfta är ett fortsatt hot mot flodkräfta i länet och det sker fortfarande olaglig utsättning av den. Antalet sjöar med förekomst av flodkräfta har halverats de senaste 10 åren. Positivt är att Öland har utsetts till skyddsområde för flodkräfta, vilket innebär att det blir förbjudet att saluhålla, sälja, köpa eller transportera okokta kräftor som inte härrör från området. Det blir också förbjudet att utplantera signalkräfta. I övrigt saknas uppgifter om spridningen av främmande arter eller genetiskt modifierade organismer i länets sötvatten. En regional studie visar att kulturmiljövärden vid sjöar och vattendrag förloras i rask takt. Länsstyrelsen deltar i projektet ”Kulturmiljö och vattenförvaltning – planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt” vilket bland annat resulterat i kunskapssammanställningar för kulturmiljö för avrinningsområden i länet och en kulturhistorisk värdering av ett fyrtiotal vattenkraftverksmiljöer. Kalmar län deltar även i det för södra Sverige gemensamma projektet Vårda vattendragens kulturarv, som handlar om information och vård av kulturmiljöer vid vattendrag. För flera preciseringar är underlaget för att kunna göra en bedömning bristfälligt.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

En stor del av den negativa påverkan vi ser på länets sjöar och vattendrag har ett historiskt perspektiv, och än idag är våra vatten kraftigt påverkade av avvattning i form av rätningar, rensningar och sjösänkningar, intensiv markanvändning, samt flitigt utnyttjande av vattenkraften. Exploatering och en ökande andel hårdgjorda ytor är en mer sentida påverkan som bidrar till att målet är svårt att nå. Ekologisk status har försämrats vid bedömningen 2013 jämfört med 2007, men det beror till största delen på att bedömningen bygger på ett bättre underlag. Den kraftiga påverkan gör att en stor andel av Kalmars vattenförekomster har fått tidsfrist till 2021 för att nå god ekologisk status. Skydd och bevarande av våra mest värdefulla vatten är nedprioriterat till förmån för skogliga miljöer. Det saknas resurser för att skydda värdefulla kulturmiljöer.

Vandringshinder är ett stort problem för arters spridning och föryngring. Samtidigt utgör de ofta värdefulla kulturmiljöer. I rensade vattendrag saknas strukturer som variationsrik botten och död ved och längs med vattendrag saknas oftast ekologisk funktionella kantzoner. Bristande hänsyn från areella näringar är fortsatt ett problem. Hotet mot kulturmiljöerna består bland annat i upphört brukande (försämrade förutsättningar, överloppsbyggnader etc) och förfall, biologisk återställning, ovarsamhet, med mera. Det behövs mer kunskap om och resurser till skydds- och vårdinsatser för kulturmiljöerna. För kulturmiljövården är inte anläggningar med stort kulturhistoriskt värde kända och synliggjorda. En konsekvens är att avvägningar mellan intressen försvåras och fördyras i samband med biologisk återställning och liknande åtgärder.

Problematiken och svårigheten kring att jobba i eller i anslutning till sötvatten innebär långa tidskrävande processer eftersom rådigheten över vatten och mark finns hos den enskilde ägaren. Det medför att åtgärdsarbetet går långsamt.

De nationella anslagen har minskat under senare år och inför 2014 gör kraftiga neddragningar inom Landsbygdsprogrammet att vattenarbetet försvåras, samtidigt ökar anslagen från Havs och vattenmyndigheten något. Nationella ekonomiska anslag behöver öka för konkreta åtgärder, markersättningar, skötsel och vård, planering, utökad miljöövervakning och uppföljning, förbättra kunskapsunderlagen, särskilt för kulturmiljöer samt landsbygdsutveckling. För att kunna följa upp preciseringen om bevarande av natur- och kulturmiljöer behöver en nationell och regional kulturmiljöövervakning etableras.

Av 11 preciseringar är det möjligt att nå endast Friluftsliv. För att uppfylla God ekologisk och kemisk status, Ytvattentäkterskvalitet, Ekosystemtjänster, Strukturer och vattenflöden, Gynnsam bevarande status och genetisk variation, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Främmande arter och genotyper, Genetiskt modifierade organismer och Bevarade natur- och kulturvärden behövs det förändringar av styrmedel och ett mer tvärsektoriellt arbetssätt.

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet