Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Det krävs att man på internationellt håll fortsätter arbetet med åtgärder för att förhindra handel med ozonnedbrytande produkter.

Resultat

Ozonskiktet i stratosfären absorberar delar av den inkommande solstrålningen och skyddar mot skadlig ultraviolett strålning (UVB-strålning). Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut.

Ozonnedbrytande ämnen

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Anledningen är att användningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige till största delen har upphört på grund av skärpt lagstiftning. Eftersom de ozonnedbrytande ämnena är stabila stannar de kvar länge i atmosfären, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier. I dag sker utsläppen främst genom läckage från anläggningar och produkter där de används som köldmedier eller isoleringsmaterial. Exempel på ozonnedbrytande ämnen är klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten eller freoner (HCFC), som bland annat finns i kylanläggningar, isoleringsmaterial i byggnader, rör och markisolering samt i vissa brandsläckare, växtgifter och lustgas. Utsläppen, liksom halterna i stratosfären, av ozonnedbrytande ämnen minskar, dock med undantag för HCFC och lustgas.

Användning av haloner och CFC är förbjuden, med vissa undantag. För HCFC gäller installationsförbud och påfyllnadsförbud. Användningsförbud för HCFC, med vissa undantag, börjar gälla 2015.

Sedan 1987 finns ett internationellt avtal kallat, Montrealprotokollet, som reglerar utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. De länder som ingår i avtalet har krav på sig att förbjuda och begränsa användningen av ozonnedbrytande ämnen.

Ozonskiktets tjocklek påverkas även av faktorer som klimatet och halten av vissa växthusgaser i atmosfären. Med jämna mellanrum förekommer kraftiga uttunningar av ozonskiktet över våra poler. Ozonskiktet över Antarktis tunnas ut cirka 50 procent under september–oktober, men även över Arktis har man periodvis sett en förtunning av ozonskiktet.

Vändpunkt och återväxt

Med dagens kunskap pekar det mesta på att ozonuttunningen har avstannat och att ozonskiktet istället kommer att börja öka i tjocklek före år 2020. Inget pekar på att situationen är annorlunda i Kalmar län. Den främsta orsaken till den positiva utvecklingen är skärpt lagstiftning och internationella överenskommelser enligt Montrealprotokollet.

Även om miljökvalitetsmålet bedöms nås finns många av de ozonnedbrytande ämnena kvar i olika produkter. Att ställa krav på ett miljöriktigt omhändertagande av förbrukade produkter och material som innehåller ozonnedbrytande ämnen, såväl nationellt som internationellt, är avgörande eftersom utsläppen idag ofta sker som läckage från dessa produkter och material. Utsläppen uppstår främst på grund av brister i avfallshanteringen vid rivning och renovering. I Kalmar län har Länsstyrelsen och kommunerna genomfört ett informationsprojekt om omhändertagande av rivningsmaterial på ett miljöriktigt sätt.

Analys

Bedömningen av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs på nationell nivå.

Den senaste bedömningen var att miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Detta är det enda av miljökvalitetsmålen som bedömdes vara möjligt att nå till 2020.

Utvecklingen av tillståndet i miljön bedömdes som positiv. Man kan ana en återhämtning i ozonskiktet redan nu och enligt modellberäkningar kan det komma en tydlig vändpunkt före 2020. Bortsett från Antarktis kan en fullständig återhämtning ha skett mellan 2025 och 2040.

För att det ska ske en fullständig återhämtning av ozonskiktet är förutsättningen att arbetet under Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt, men bedömningen är osäkerheter. Lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, omfattas inte av Montrealprotokollet. Halten av lustgas i atmosfären ökar och det är den ozonnedbrytande gas som för närvarande har störst utsläpp mätt i ozonnedbrytande förmåga.

På regional nivå är det viktigt att omhändertagandet av upplagrade mängderna ozonnedbrytande ämnen som för närvarande finns inbyggda i system och i produkter sker på ett miljöriktigt sätt. I och med att reglerna för omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen förtydligats i Plan- och bygglagen kommer förhoppningsvis läckaget att minska. Tillsynsmyndigheterna har fått ett större ansvar för att se till att lagen följs. Det är dock svårt att bedöma om nationella styrmedel såsom krav på bättre omhändertagande av isolermaterial innehållande CFC vid rivning har gett en tydlig positiv påverkan i Kalmar län. Det är även viktigt att förhindra export av kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen. Dessutom är det viktigt att kontrollera att inte nya ozon­ nedbrytande kemikalier kommer ut på marknaden.

Växtligheten kan ta skada om det ultravioletta solljuset vid jordytan ökar. Även för djurens och människornas del innebär ökad UV-B-strålning fara för ögonskador och försämrat immunförsvar. Människan riskerar även att drabbas av olika former av hudcancer om huden inte skyddas från solens ultravioletta ljus. Sannolikt kommer hälsoeffekterna att kunna utvärderas först efter flera decennier, eftersom både hudtumörer och grå starr ofta behöver lång tid för att utvecklas.

När det gäller klimatets påverkan på ozonskiktet råder det fortfarande en stor osäkerhet. Det som framförallt står i fokus idag är det faktum att den pågående temperaturhöjningen av troposfären samtidigt medför en minskning av temperaturen i stratosfären. Detta, som resulterar i en generell minskning av nedbrytningstakten av ozonskiktet, bedöms dessvärre samtidigt medföra en ökning av nedbrytningstakten över polarområdena, framför allt över Arktis. Vintrarna i stratosfären över Arktis har blivit kallare under perioden 1980-2010. Ett ozonhål över Arktis likt det som uppstod våren 2011 kan få betydande konsekvenser.

Pil uppåt smiley saknas Skyddande ozonskikt i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet