Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Kalmar läns miljömål?

På flera håll har det gjorts många och bra insatser inom miljöområdet under det gångna året. Ändå är det endast Frisk luft som ser ut att kunna nås till 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast ett, Frisk luft, som är nära att nås idag och som bedöms kunna nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Det har inte gjorts några ändringar i bedömningarna sedan 2014. Även om framsteg har gjorts på flera håll så är effekterna av dessa ännu för små för att göra skillnad i bedömningarna.  

Kalmar län är ett län med höga natur- och kulturmiljövärden och de gröna näringarna är mycket viktiga för länet. Här finns mycket potential om vi lyckas öka medvetenheten om sambanden mellan jord-och skogsbruk, livsmiljö, livsmedel och konsumtion. Genom att arbeta för ökad biologisk mångfald och värna natur– och kulturmiljöer i skog och odlingslandskap gynnas ekosystemtjänster som ökar produktionen samtidigt som friluftsliv och turism kan bli en kompletterande näringsgren i det gröna företagandet. De miljömål som inriktar sig mot biologisk mångfald och natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet visar dock en negativ trend i utvecklingen. Risken är att tillståndet i miljön ytterligare försämras med det nya landsbygdsprogrammet som saknar de stöd som tidigare fanns för skötsel av landskapselement.

För flera mål saknas fortfarande kunskapsunderlag och övervakningar som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Vi kan dock notera att de ekonomiska styrmedel som finns idag för att genomföra åtgärder är otillräckliga.

Finansieringsmöjligheter och ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden. Lika viktigt är arbetet med att förändra människors attityder och beteenden. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera och agera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen. Sedan hösten 2015 har länet ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen; ”En hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar län”, som innehåller 98 åtgärder. Genomför vi dessa och samtidigt fortsätter det miljöarbete som redan pågår har vi tagit ett stort kliv närmare möjligheten att nå miljömålen i länet.

Med åtgärdsprogrammet hoppas vi att det ska bli lättare att gå från ord till handling. Nu startar dialogen med alla aktörer i länet som i sin vardag kan bidra till ett mer konkret miljömålsarbete. Vi hoppas på ett positivt gensvar för att jobba med åt-gärderna från länets kommuner, företag och organisationer – och låt oss göra det tillsammans!

 

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Ozonskiktet i stratosfären absorberar delar av den inkommande solstrålningen och skyddar mot skadlig ultraviolett strålning (UVB-strålning) som bland annat kan orsaka hudcancer, nedsatt immunförsvar och starr. I miljön kan ekosystem på land och i vatten skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. För att miljökvalitetsmålet ska anses vara uppnått, ska återväxten av ozonskiktet ha påbörjats. Ökningen ska dessutom kunna härledas till minskningen av ozonnedbrytande halter i atmosfären.

Ozonnedbrytande ämnen

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Skärpt lagstiftning har gjort att användningen av dessa ämnen nästan upphört i Sverige. Ozonnedbrytande ämnen stannar dock kvar länge i atmosfären vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläpp under flera decennier.

I dag sker utsläppen främst genom läckage från anläggningar och produkter där de används som köldmedier eller isoleringsmaterial. Exempel på ozonnedbrytande ämnen är klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten eller freoner (HCFC). Man hittar dessa ämnen bland annat i kylanläggningar, isoleringsmaterial i byggnader, rör och markisolering samt i vissa brandsläckare, växtgifter och lustgas. Utsläppen, liksom halterna i stratosfären har minskat, dock med undantag för HCFC och lustgas. Användning av haloner och CFC är förbjudet, med vissa undantag. För HCFC gäller installationsförbud och påfyllnadsförbud. Användningsförbud för HCFC, med vissa undantag, började gälla 2015.

Ozonskiktets tjocklek påverkas även av andra faktorer som klimatet och halten av vissa växthusgaser i atmosfären. Med jämna mellanrum förekommer kraftiga uttunningar av ozonskiktet över våra poler. Ozonskiktet över Antarktis tunnas ut cirka 50 procent under september–oktober, men även över Arktis har man periodvis sett en förtunning av ozonskiktet.

Vändpunkt och återväxt

Den främsta orsaken till den positiva utvecklingen är skärpt lagstiftning och internationella överenskommelser. Montrealprotokollet är en sådan överenskommelse som reglerar utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. De länder som ingår i avtalet har krav på sig att förbjuda och begränsa användningen av ozonnedbrytande ämnen.

Även om miljökvalitetsmålet bedöms nås finns många av de ozonnedbrytande ämnena kvar i olika produkter. Att ställa krav på ett miljöriktigt omhändertagande av förbrukade produkter och material som innehåller ozonnedbrytande ämnen är avgörande eftersom utsläppen idag ofta sker som läckage från dessa produkter och material. Utsläppen uppstår främst på grund av brister i avfallshanteringen vid rivning och renovering. I länets kommuner sker ingen aktiv tillsyn av detta förutom att några kommuner följer upp genom att begära in kvitton för rivningslov. Ett informationsprojekt om omhändertagande av rivningsmaterial på ett miljöriktigt sätt har tidigare genomförts i länet.

Analys

Det sker ingen bedömning av miljökvalitetsmålet på regional nivå. Nationellt bedöms miljökvalitetsmålet vara möjligt att nå med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Utvecklingen av tillståndet i miljön bedöms som positiv. Man kan ana en återhämtning i ozonskiktet redan nu och enligt modellberäkningar kan det komma en tydlig vändpunkt före 2020. Bortsett från Antarktis kan en fullständig återhämtning ha skett mellan 2025 och 2040.

För att det ska ske en fullständig återhämtning av ozonskiktet är förutsättningen att arbetet under Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. En brist är dock att lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, inte omfattas av Montrealprotokollet. Halten av lustgas i atmosfären ökar och är den ozonnedbrytande gas som för närvarande har störst utsläpp mätt i ozonnedbrytande förmåga.

På regional nivå är det viktigt att omhändertagandet av de upplagrade mängderna ozonnedbrytande ämnen, som för närvarande finns inbyggda i system (kylanläggningar, isoleringsmaterial, rör med mera) och i produkter, sker på ett miljöriktigt sätt. I och med att reglerna för omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen förtydligats i Plan- och bygglagen kommer förhoppningsvis läckaget att minska. Tillsynsmyndigheterna har fått ett större ansvar för att se till att lagen följs. Det är dock svårt att bedöma om nationella styrmedel såsom krav på bättre omhändertagande av isolermaterial innehållande CFC vid rivning har gett en tydlig positiv påverkan i Kalmar län. Det är även viktigt att förhindra export av kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen och att kontrollera att inte nya ozon­nedbrytande kemikalier kommer ut på marknaden.

Växtligheten kan ta skada om det ultravioletta solljuset vid jordytan ökar. Även för djurens och människornas del innebär ökad UV-B-strålning fara för ögonskador och försämrat immunförsvar. Människan riskerar även att drabbas av olika former av hudcancer om huden inte skyddas från solens ultravioletta ljus. Sannolikt kommer hälsoeffekterna att kunna utvärderas först efter flera decennier, men redan nu ser man för Kalmar län att fallen av den allvarligare formen av hudcancer ökar.

När det gäller klimatets påverkan på ozonskiktet råder det fortfarande en stor osäkerhet. Det som framförallt står i fokus idag är det faktum att den pågående temperaturhöjningen av troposfären samtidigt medför en minskning av temperaturen i stratosfären. Detta, som resulterar i en generell minskning av nedbrytningstakten av ozonskiktet, bedöms dessvärre samtidigt medföra en ökning av nedbrytningstakten över polarområdena, framför allt över Arktis. Vintrarna i stratosfären över Arktis har blivit kallare under perioden 1980-2010. Ett ozonhål över Arktis likt det som uppstod våren 2011 kan få betydande konsekvenser.

 

Pil uppåt smiley saknas Skyddande ozonskikt i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet