Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Kalmar läns miljömål?

Det har gjorts många bra insatser inom miljöområdet det gångna året. Ändå behöver takten och samverkan i åtgärdsarbetet öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast Frisk luft som kan nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Framsteg har gjorts på flera andra håll de senaste åren, men endast för Levande Sjöar och vattendrag har detta medfört en ändring i bedömningen genom att utvecklingen ändrats från negativ till neutral.

En av länets största utmaningar är att säkra tillgången på vatten, vilket blev tydligt under årets vattenbrist på Öland och fastlandet. Vattenbrist påverkar flera miljökvalitetsmål och åtgärder för att hålla kvar vattnet i landskapet är viktigt ur flera aspekter; dricksvattenförsörjning, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några. En regional grupp för gemensam styrning och samverkan har skapats för att ta ett helhetsgrepp och hitta långsiktiga lösningar på problematiken.

En utmaning med länets djurtäthet är övergödningen av Östersjön. Djuren gynnar däremot landskapets höga natur- och kulturvärden och den biologiska mångfalden. Och de behövs då Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv visar en negativ utvecklingstrend. Risken är att tillståndet i miljön försämras ytterligare med förändringar i det nya landsbygdsprogrammet och nedläggning av mjölkgårdar.

Livsmedelsproduktionen är viktig för länet och det finns möjligheter till utveckling som kan gynna flera miljökvalitetsmål. Länets livsmedelsstrategi innebär bland annat att det skapas en plattform för forskning, innovationer och livsmedelsutveckling med proteiner i fokus, inte minst vegetabiliska.

I vårt skogslän finns både tradition, förutsättningar och forskning för byggande i trä, en möjlighet när många nya bostäder ska byggas. Det är viktigt att de byggs på ett sätt som är hållbart ur klimat-och energisynpunkt och ett långsiktigt perspektiv på människors hälsa, med allt var det innebär att bevara och utveckla kulturmiljöer och stadsnära skogar, grönstråk, låga bullernivåer och god luft.

Byggandet av det hållbara samhället innefattar många krockar mellan miljökvalitetsmålen men också med andra samhällsintressen. Vi tror att bred samverkan, kunskap och nationella styrmedel är viktiga delar för att överbrygga dessa och hitta en hållbar väg framåt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador som grå starr. Ekosystem på land och i vatten kan skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Även olika material kan ta skada av för mycket UV-strålning.

Orsaken till uttunningen är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Där finns de kvar länge, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier. Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC).

Vändpunkt och återväxt

Idag sker utsläpp av ozonnedbrytande ämnen främst genom läckage från produkter där de används, till exempel köldmedier i kylanläggningar och isoleringsmaterial  i byggnader, rör, och markisolering. Till ozonnedbrytande ämnen hör även haloner som finns i vissa brandsläckare, metylbromid i växtgifter, metylkloroform i lösningsmedel samt dikväveoxid som vanligen kallas lustgas.

Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen

De ämnen som regleras via Montrealprotokollet fortsätter att minska. Det krävs dock fortsatt arbete när det gäller den kvarvarande användningen och omhändertagande av förbrukade produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen och även för bygg- och rivningsavfall som innehåller CFC.

I fler än hälften av länets kommuner är det gratis för privatpersoner att lämna in avfall med köldmedier. I nära hälften av länets kommuner har det informerats, eller informeras kontinuerligt om hur produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen ska omhändertas. I resten av kommunerna uppges att frågan inte har prioriteras på grund av resursbrist.[1]

I Kalmar län finns en ökande trend av antalet dokumenterade fall av hudcancer, både av malignt melanom och ej malignt melanom. Jämfört med år 2000 har antalet nya fall av malignt melanom mer än fördubblats.

Analys

Det sker ingen bedömning av miljökvalitetsmålet på regional nivå. Nationellt bedöms miljökvalitetsmålet vara möjligt att nå med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Utvecklingen av tillståndet i miljön bedöms som positiv. Man kan ana en återhämtning i ozonskiktet redan nu och enligt modellberäkningar kan det komma en tydlig vändpunkt före 2020. Bortsett från Antarktis kan en fullständig återhämtning ha skett mellan 2025 och 2040.  Förutsättningen är att åtgärdsarbetet enligt åtagandena i Montrealprotokollet fortsätter. Det finns även andra osäkerheter i bedömningarna. Lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, omfattas inte av Montrealprotokollet. Halten av lustgas i atmosfären ökar och det är den ozonnedbrytande gas som för närvarande har störst utsläpp mätt i ozonnedbrytande förmåga.

Inom länet är det viktigt att uppmärksamma frågan om hur isoleringsmaterial och kylanläggningar som innehåller ozonnedbrytande ämnen hanteras i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten. I och med att reglerna för omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen förtydligats i Plan- och bygglagen kommer förhoppningsvis läckaget att minska. Tillsynsmyndigheterna har fått ett större ansvar för att se till att lagen följs. Det är dock svårt att bedöma om nationella styrmedel såsom krav på bättre omhändertagande av isolermaterial innehållande CFC vid rivning har gett en tydlig positiv påverkan i Kalmar län.

Det är även viktigt att förhindra export av kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen och att kontrollera att inte nya ozon­nedbrytande kemikalier kommer ut på marknaden.

Hudcancerfallen ökar i Kalmar och det är en sjukdom med lång lantenstid. För att på sikt få dessa typer av cancer att minska måste levnadsvanor och attityder till solbränna förändras, eftersom det i första hand är individens beteende som bestämmer exponeringen för ultraviolett strålning. I länet behövs därför riskerna med exponering av UV-strålning kommuniceras kontinuerligt.

När det gäller klimatets påverkan på ozonskiktet råder det fortfarande en stor osäkerhet. Det som framförallt står i fokus idag är det faktum att den pågående temperaturhöjningen av troposfären samtidigt medför en minskning av temperaturen i stratosfären. Detta, som resulterar i en generell minskning av nedbrytningstakten av ozonskiktet, bedöms dessvärre samtidigt medföra en ökning av nedbrytningstakten över polarområdena, framför allt över Arktis. Vintrarna i stratosfären över Arktis har blivit kallare under perioden 1980–2010. Ett ozonhål över Arktis likt det som uppstod våren 2011 kan få betydande konsekvenser.



Referenser

[1] Uppföljning 2016 av Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen.