Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Kalmar läns miljömål?

Det har gjorts många bra insatser inom miljöområdet det gångna året. Ändå behöver takten och samverkan i åtgärdsarbetet öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast Frisk luft som kan nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Framsteg har gjorts på flera andra håll de senaste åren, men endast för Levande Sjöar och vattendrag har detta medfört en ändring i bedömningen genom att utvecklingen ändrats från negativ till neutral.

En av länets största utmaningar är att säkra tillgången på vatten, vilket blev tydligt under årets vattenbrist på Öland och fastlandet. Vattenbrist påverkar flera miljökvalitetsmål och åtgärder för att hålla kvar vattnet i landskapet är viktigt ur flera aspekter; dricksvattenförsörjning, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några. En regional grupp för gemensam styrning och samverkan har skapats för att ta ett helhetsgrepp och hitta långsiktiga lösningar på problematiken.

En utmaning med länets djurtäthet är övergödningen av Östersjön. Djuren gynnar däremot landskapets höga natur- och kulturvärden och den biologiska mångfalden. Och de behövs då Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv visar en negativ utvecklingstrend. Risken är att tillståndet i miljön försämras ytterligare med förändringar i det nya landsbygdsprogrammet och nedläggning av mjölkgårdar.

Livsmedelsproduktionen är viktig för länet och det finns möjligheter till utveckling som kan gynna flera miljökvalitetsmål. Länets livsmedelsstrategi innebär bland annat att det skapas en plattform för forskning, innovationer och livsmedelsutveckling med proteiner i fokus, inte minst vegetabiliska.

I vårt skogslän finns både tradition, förutsättningar och forskning för byggande i trä, en möjlighet när många nya bostäder ska byggas. Det är viktigt att de byggs på ett sätt som är hållbart ur klimat-och energisynpunkt och ett långsiktigt perspektiv på människors hälsa, med allt var det innebär att bevara och utveckla kulturmiljöer och stadsnära skogar, grönstråk, låga bullernivåer och god luft.

Byggandet av det hållbara samhället innefattar många krockar mellan miljökvalitetsmålen men också med andra samhällsintressen. Vi tror att bred samverkan, kunskap och nationella styrmedel är viktiga delar för att överbrygga dessa och hitta en hållbar väg framåt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Kalmar län påverkas i stor utsträckning av luftföroreningar från kontinenten. Främst rör det sig om ämnen som bidrar till bildandet av marknära ozon, partiklar och tungmetaller. Vägtrafiken, energiproduktion och industriprocesser står för största delen av utsläppen, men även utsläpp från sjöfart och hamnverksamhet är betydande. Merparten av luftövervakningen som sker i länet genomförs av Kalmar läns Luftvårdsförbund. Trenden de senaste 10 åren är att luftens innehåll av skadliga föroreningar har minskat.

Exempel på åtgärder som genomförs i länet är Klimatkommissionens och ”Klimatsamverkan Kalmar läns” arbete med ett fossilbränslefritt län till år 2030, vilket medfört till miljöinriktad drift av kollektivtrafiken. Andra åtgärder som genomförs är bilpooler, eldrivna kommunbilar, stadsbussar som drivs på biogas, utbyggnation av gång- och cykelbanor samt införande av parkeringsavgifter inne i stadskärnorna.

Det är svårt att ha en fullständig bild av föroreningssituationen i luften inom länet samt se vilka trenderna är, eftersom inte alla typer av mätningar, inom miljömåls-preciseringarna, genomförs regelbundet. De mätningar som har utförts och som faller in under preciseringarna redovisas nedan. För övriga preciseringar saknas mätresultat. Främst har mätningar skett i orterna Kalmar och Västervik, men det finns andra orter med enstaka mätningar.

Bensen

Uppmätta halter av bensen i Kalmar mellan åren 2002-2010 visar att halterna ligger stabilt runt eller strax över preciseringen av miljökvalitetsmålet. I Västervik visar trenden minskande halter under åren 1993-2012, där halterna de sista åren ligger under preciseringen.

Benso(a)pyren

De få mätningar som har utförts i länet visar att uppmätta halter benso(a)pyren tangerar eller ligger strax under miljömålspreciseringen.

Partiklar

Helårsmätningar av PM10 genomförs på två orter i länet, Västervik och Kalmar. Regelbundna mätningar av PM2,5 görs inte. Uppmätta halter av PM10 i Kalmar mellan åren 2002-2015 tangerar eller överskrider något preciseringen för miljökvalitetsmålet nästan för samtliga år. Trenden är varken minskande eller ökande. Trenden för Västervik under samma mätår visar på nedåtgående halter, där halterna de senaste mätåren ligger under preciseringen av miljökvalitetsmålet.

Kvävedioxid

Mätningarna som har utförts några gånger i Kalmar visar eventuellt på en minskande trend där samtliga halter ligger klart under preciseringen av miljökvalitetsmålet. I Västervik har trenden varit klart minskande med halter under preciseringen, dock saknas mätningar efter 2004.

Ozonindex

De mätningar som har utförts under åren 2009-2015 visar att halterna ligger runt eller straxt över preciseringen av miljökvalitetsmålet.

Analys och bedömning

Utvecklingen för miljökvalitetsmålet gör att det troligen kan nås med beslutade styrmedel. Dock är osäkerheten stor eftersom mätningar av flera parametrar inte sker regelbundet. För några av preciseringarna saknas det helt mätresultat vilket gör bedömningen om utvecklingen något osäker. I jämförelse med den nationella bedömningen ser situationen bättre ut i Kalmar län, men behovet av övervakning, åtgärder och grundläggande förändringar i samhället kvarstår.

Benso(a)pyren som bildas bland annat vid vedeldning med omoderna pannor skapar idag betydande miljöproblem. Med tanke på att länet till stor del består av glesbygd kan problemet vara större än vad de enstaka mätningar som har utförts visar. Information till fastighetsägare om fördelen med byte till modernare vedpannor och effektiv eldning samt utbyggnad av fjärrvärme bidrar också till minskade utsläpp av till exempel sotpartiklar och benso(a)pyren. För flyktiga organiska ämnen såsom bensen, ser industriutsläppsdirektivet (IED) ut att bana väg för att uppnå målet.

Partiklar är främst ett problem i tätorterna. En positiv utveckling senare år är att det europeiska åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningar har börjat ge effekt. Viktigt för den framtida utvecklingen är att hänsyn tas till detta miljökvalitetsmål vid kommunal planering och utbyggnad av länets tätorter.

Ozonförekomsterna i södra Sverige beror till stor del på långväga transport av ozonbildande ämnen från Europa. Den långsiktiga trenden är att antalet episoder med högsta halter av marknära ozon minskar, medan episoder med lägre och medelhöga halter ökar. Detta beror främst på transport av luftföroreningar från kontinenten. Sverige måste därför vara aktiv i de internationella förhandlingarna om utsläpps-begränsningar vad gäller ozonbildande ämnen.

När det gäller mätningar av kvävedioxid visar den senaste mätningen på låga halter långt under målnivån, men med tanke på den kraftigt ökande nybilsförsäljningen av dieselbilar kan det finnas anledning att anta att halterna kan öka. Åtgärder krävs främst inom sjöfart, biltrafik och småskalig uppvärmning.

Ett viktigt styrmedel som finns idag är miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Informationsåtgärder, åtgärder inom fysisk planering samt åtgärder för att minska utsläppen från trafik och vedeldning på lokal nivå behöver öka.

Eftersom luftföroreningar är gränsöverskridande är dessa svåra att minska enbart med regionala och lokala åtgärder. För att uppnå miljökvalitetsmålet i sin helhet är det viktigt att det nationella och internationella åtgärdsarbetet fungerar.