God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Kalmar läns miljömål?

På flera håll har det gjorts många och bra insatser inom miljöområdet under det gångna året. Ändå är det endast Frisk luft som ser ut att kunna nås till 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast ett, Frisk luft, som är nära att nås idag och som bedöms kunna nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Det har inte gjorts några ändringar i bedömningarna sedan 2014. Även om framsteg har gjorts på flera håll så är effekterna av dessa ännu för små för att göra skillnad i bedömningarna.  

Kalmar län är ett län med höga natur- och kulturmiljövärden och de gröna näringarna är mycket viktiga för länet. Här finns mycket potential om vi lyckas öka medvetenheten om sambanden mellan jord-och skogsbruk, livsmiljö, livsmedel och konsumtion. Genom att arbeta för ökad biologisk mångfald och värna natur– och kulturmiljöer i skog och odlingslandskap gynnas ekosystemtjänster som ökar produktionen samtidigt som friluftsliv och turism kan bli en kompletterande näringsgren i det gröna företagandet. De miljömål som inriktar sig mot biologisk mångfald och natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet visar dock en negativ trend i utvecklingen. Risken är att tillståndet i miljön ytterligare försämras med det nya landsbygdsprogrammet som saknar de stöd som tidigare fanns för skötsel av landskapselement.

För flera mål saknas fortfarande kunskapsunderlag och övervakningar som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Vi kan dock notera att de ekonomiska styrmedel som finns idag för att genomföra åtgärder är otillräckliga.

Finansieringsmöjligheter och ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden. Lika viktigt är arbetet med att förändra människors attityder och beteenden. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera och agera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen. Sedan hösten 2015 har länet ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen; ”En hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar län”, som innehåller 98 åtgärder. Genomför vi dessa och samtidigt fortsätter det miljöarbete som redan pågår har vi tagit ett stort kliv närmare möjligheten att nå miljömålen i länet.

Med åtgärdsprogrammet hoppas vi att det ska bli lättare att gå från ord till handling. Nu startar dialogen med alla aktörer i länet som i sin vardag kan bidra till ett mer konkret miljömålsarbete. Vi hoppas på ett positivt gensvar för att jobba med åt-gärderna från länets kommuner, företag och organisationer – och låt oss göra det tillsammans!

 

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning
 

Resultat

Kommunernas tillgång till aktuella planeringsunderlag varierar. Vissa har planeringsunderlag som omfattar trafik, kulturmiljö, grön- och vattenstruktur, energi, klimatanpassning och vattenförsörjning medan andra endast har tillgång till ett av dessa. Tre kommuner har kommunomfattande grön- och vattenstrukturprogram, tre kommuner har för några av tätorterna medan arbete pågår i en kommun. 2015 har regionala riktlinjer tagits fram för fysisk planering i strandnära läge med hänsyn till ökade översvämningsrisker i ett förändrat klimat[1]. En plan som visar på konsekvenserna av översvämningar har gjorts på Öland.

Två kommuner har angett att de har antikvarisk kompetens.[2] Tio kommuner har detaljplaner med rivningsförbud för värdefull bebyggelse.[3] I länet finns 126 byggnadsminnen.[4]

Bredbandsutbyggnaden pågår i länet. 35 procent av befolkningen och 38 procent av arbetsställen har tillgång till 100 Mbit/s. Skillnaden är stor mellan tätbebyggda och glesbebyggda områden.[5] Nio kommuner har aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov. Flera har också gjort åtgärder som kollektivtrafikförbättringar, system för webbmöten på kommunen, elbilspool och ruttoptimeringsstudier inom hemtjänsten. [6]Flera kommuner tar fram cykelstrategier och 2015 gjorde länsstyrelserna i Kronoberg, Blekinge och Kalmar en utredning inför ett mobilitetskontor i sydost. Cyklar elektrifieras liksom bilar och laddplatser blir alltmer en del av samhällsplaneringen. Länet har långa avstånd på landsbygden och kombinationer av cykel, samåkning och kollektivtrafik är ett alternativ till bilen.

2014 kom det totalt in 115 klagomål om inomhusmiljön till kommunerna.[7] Vanligast var bullerstörning, fukt och mögel samt emissioner och lukt. Ingen av kommunerna har åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för buller, fyra anser att det inte är relevant.[8] Nybro kommun har gjort en bullerutredning vid de mest trafikerade stråken i Nybro stad, som visade att inga bostäder låg över riktvärdena. En kommun har gjort åtgärder för att begränsa trafikbuller vid befintliga bostäder. 2015 har kurser hållits om förorenade områden i detaljplaneprocessen och riskkommunikation för miljö- och hälsoskyddsinspektörer i länet.

Sju kommuner har aktuella energiplaner eller motsvarande.[9] Länet har 62 procent förnybar energianvändning.[10] Den högsta andelen finns i uppvärmning, främst fjärrvärme och bioenergi. Den största utmaningen för länet är transporterna. Länet satsar på biogas. Flera produktionsanläggningar och tankställen är i drift och fler planeras. Länstrafiken har i sin upphandling för 2017-2027 för all kollektivtrafik kravställt att minst 65 procent av bränslet ska vara biogas och resterande förnybart.

Länet är bättre än riksgenomsnittet på att samla in förpackningar, tidningar och farligt avfall. [11] Samtliga kommuner uppger att de arbetar med att förebygga avfall framförallt matavfall och grovavfall men även textil och bygg- och rivningsavfall. Flera kommuner har påbörjat ett arbete med insamling av matavfall.

Analys och bedömning

På lång sikt är länets kommuner på väg att åstadkomma en god bebyggd miljö. Dock är bedömningen är att miljökvalitetsmålet inte är möjligt att nå till 2020 utifrån idag beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte heller att se någon tydlig riktigt för utvecklingen i miljön. De positiva framstegen som sker går för långsamt. För att nå målet krävs åtgärder av många olika aktörer. För att nå målet krävs åtgärder av många olika aktörer. Länsstyrelsen behöver tillsammans med kommunerna intensifiera sitt arbete med att ta fram effektiva planeringsunderlag, särskilt gällande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och översvämningsrisker. [12] Länsstyrelsen arbetar med att ta fram utbildning för länets kommuner i planeringskatalogen som är en sammanställning av alla relevanta underlag för samhällsplanering.

Bredbandsstödet ska bidra till utökad informations- och kommunikationsteknik av bra kvalitet på landsbygden. Eftersom det nya landsbygdsprogrammet dröjt så finns det ett uppdämt behov hos byalag och kommuner, Länsstyrelsen har fått in 28 ansökningar.

Arbetet med grön infrastruktur i tätortsnära områden behöver öka och Länsstyrelsen ska ta fram regionala handlingsplaner med syfte att identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön.

Om en långsiktigt hållbar förvaltning av bebyggelsens kulturhistoriska värden skall kunna uppnås krävs att tillgången till antikvarisk kompetens i det dagliga arbetet ökar. Länsstyrelsen informerar och ger bidrag till kulturmiljövård för att bevara och utveckla speciellt utpekade bebyggelsemiljöer. Dessa medel går även till att uppdatera och upprätta kunskapsunderlag i form av exempelvis kulturmiljöprogram i kommunerna.

Då klimatförändringar i allt större grad påverkar kommunernas samhällsplanering är det viktigt att kommunerna arbetar fram riktlinjer för hur man i sina översiktsplaner och detaljplaner hanterar konsekvenserna av dessa. Det behövs även utbildning för att föra in den regionala handlingsplanen för klimatanpassning i kommunernas olika planeringsprocesser. [13]

Idag saknas översvämningskarteringar för större vattendrag i länet. En översvämningskartering har påbörjats över Emån. Översvämningskarteringen blir ett värdefullt beslutsunderlag som kan bidra till att vi inte bygger i områden som riskerar att översvämmas idag eller på sikt.

Kunskapen om förorenad mark behöver öka inom samhällsplaneringen, bland annat genom utbildning för planerare och bygglovshandläggare om förorenad mark i plan- och byggprocessen. [14]

Mängden avfall måste fortsätta minska samt arbetet med att minimera dess påverkan på hälsa och miljö.



Referenser

[1] Regional handlingsplan för klimatanpassning, Kalmar län, Sökväg: http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/nyheter/2014/Pages/regional-klimatanpassningsplan-for-klimatanpassning.aspx?keyword=klimat

[2] Indikator Antikvarisk kompetens, Miljömålsportalen

[3] Miljömålsenkät 2015, avsnitt 8, Rivningsförbud

[4] Indikator Byggnadsminnen, Miljömålsportalen

[5] Post- och telestyrelsen, Bredbandskartan, sökväg: http://bredbandskartan.pts.se/

[6] Miljömålsenkät 2015, avsnitt 1, Hållbara transporter

[7] Miljömålsenkät 2015, avsnitt 11, Inomhusmiljöproblem

[8] Miljömålsenkät 2015, avsnitt 9, Buller

[9] Miljömålsenkät 2015, avsnitt 5, Energiplaner

[10] Energibalans 2012 Kalmar län, Sökväg: http://www.rfkl.se/sv/Klimatsamverkan-Kalmar-lan/Nyheter/Energibalanser-2012/[11] Miljömålsportalen, sökväg: http://www.miljomal.se/

[12] Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2015-2020, Kalmar län, Sökväg: http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/miljo-och-klimat/miljomal/Pages/default.aspx

[13]  Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2015-2020, Kalmar län, Sökväg: http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/miljo-och-klimat/miljomal/Pages/default.aspx

 

 

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet