God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

 

Resultat

God bebyggd miljö handlar bland annat om att den byggda miljön ska stödja människors vardag, upplevas som attraktiv och erbjuda ett varierat utbud av bostäder, service, arbetsplatser och kultur.

I PBL  finns krav på att landets kommuner ska ta hänsyn till och samordna sin översiktsplan med bland annat de nationella miljökvalitetsmålen. I länets översiktsplaner finns ofta ett bra resonemang och ibland även ställningstaganden som rör miljökvalitetsmålen.

Det är i den strategiska planeringen man kan påverka inriktningen av samhällsbyggandet mest. En förutsättning för att kunna ta kloka beslut som stödjer miljökvalitetsmålen är att det finns relevanta och aktuella planeringsunderlag. Kompetens inom strategisk planering, natur- och kulturmiljövård, miljöskydd, klimat-och energifrågor och social hållbarhet krävs också i kommunerna. Det är också viktigt att det finns organisatoriska förutsättningar och engagemang. Planindikatorer och checklistor är bra hjälpmedel för att kunna uppnå god bebyggd miljö. Främjande av kollektivtrafik, lokalt omhändertagande om dagvatten eller en grönytekvot i detaljplaner är sådana exempel.

Tätortsnära natur- och vattenområden är viktiga för människors hälsa, rekreation, biologisk mångfald, ekosystemtjänster samt klimatanpassning med mera. För att motverka trenden av att dessa ytor faktiskt minskar behöver alla kommuner ett strategiskt planeringsunderlag i form av grön- och vattenstrukturplaner.

För många kommuner i länet ses attraktiva bostäder i strandnära lägen som ett sätt att locka till sig nya invånare. Alltför stort fokus på strandnära lägen resulterar emellertid ofta i att stora naturområden tas i anspråk och att ett utökat transportbehov etableras.

Kunskapsunderlaget om de kulturhistoriska värdena räcker idag inte till för att värna kulturmiljöernas värden. Länets kommuner saknar antikvarisk kompetens och har ofta föråldrade kulturmiljöprogram. Varsamhetsperspektivet måste tydliggöras i såväl visions-och planeringsprocessen, som i bygglov- byggkontroll- och förvaltningsskeendena. De flesta av länets kommuner saknar handlingsprogram mot buller. Alltfler bostäder planeras i bullerutsatta lägen. Även om andelen invånare i länet som störs av buller är lägre än genomsnittet är trenden är negativ. Energianvändningen blir alltmer effektiv tack vare skärpta byggregler, ny byggnadsteknik, lågenergifönster etc. Trenden motverkas dock av att singelhushållen ökar, och att vi väljer att bo allt större samt att användningen av värmepumpar ökar. Beroendet av fossila bränslen minskar dock och bedöms kunna brytas till år 2020.

Den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK, innebär att en stor del av byggnadsbeståndets ventilationssystem dokumenteras och justeras. Småhus med enklare ventilationssystem faller ofta utanför OVK-systemets ram och kunskapen om deras status är låg. Avfallet har minskat kraftigt sedan 1994. Mängden deponerat hushållsavfall har till exempel minskat med ungefär 96 procent. Nu ökar dock avfallet i länet igen. Länet är bättre än riksgenomsnittet på att samla in förpackningar, tidningar och farligt avfall. För till exempel pappersförpackningar och tidningar syns dock en svag minskning. Under 2014 införs insamling av matavfall i fler kommuner vilket är positivt

.

Analys och bedömning

Många av länets aktörer har kommit en god bit på väg i det långsiktiga arbetet med miljömålen i sin verksamhet. Befintliga styrmedel är tyvärr otillräckliga för att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska kunna uppnås. Länets aktörer behöver därför intensifiera sitt miljömålsarbete men även ytterligare medel och styrmedel krävs för en hållbar utveckling.

Den stora utmaningen tycks ligga i att tillämpa strategiskt miljömålsarbete i framförallt planprocessen, inklusive översiktsplaner. Vid detaljplanering och bygglovprövning måste en bebyggelseutveckling som är gynnsam för ett långsiktigt hållbart samhälle prioriteras. Inte sällan kommer miljömålsbedömningen in alltför sent i planprocessen. All fysisk planering behöver därför ha med sig miljömålskriterier redan från idé- och visionsstadiet. Dessutom behöver det regionala perspektivet på länets utveckling uppmärksammas i högre grad.

Samhällsplanering handlar ständigt om avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen och olika sektorsfrågor. För att kunna göra kloka avvägningar krävs ett aktuellt och strategiskt planeringsunderlag. Länsstyrelsen behöver intensifiera sitt arbete med att ta fram regionala planeringsunderlag, exempelvis översvämningskarteringar för större sjöar och vattendrag. På det lokala planet behövs till exempel satsningar på att ta fram lokala klimatanpassningsplaner, grön- och vattenstrukturplaner och kulturmiljöprogram. Även tematiska studier kring bebyggelsetäthet och höga byggnader behövs i de mest expansiva städerna.

Eftersom lagstiftning, kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar ständigt förändras krävs ett systematiskt arbete hos alla aktörer i länet för att hålla sig a jour och uppfylla PBL:s krav om att mark ska användas till det den är mest lämpad för (2:5 §).

Dagens beslutade styrmedel är otillräckliga för att uppnå god bebyggd miljö. Målet omfattar vitt skilda aspekter av boende- och livsmiljön som är beroende av beslut på kommunal, regional och nationell nivå. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig positiv utveckling för miljötillståndet i den byggda miljön. Det pågår dock ett intensivt arbete med bland annat en nationell arkitekturpolitisk utredning, vilken kan leda till att frågan om god bebyggd miljö kommer att få allt större tyngd i framtiden.

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet