God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Kalmar läns miljömål?

Det har gjorts många bra insatser inom miljöområdet det gångna året. Ändå behöver takten och samverkan i åtgärdsarbetet öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast Frisk luft som kan nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Framsteg har gjorts på flera andra håll de senaste åren, men endast för Levande Sjöar och vattendrag har detta medfört en ändring i bedömningen genom att utvecklingen ändrats från negativ till neutral.

En av länets största utmaningar är att säkra tillgången på vatten, vilket blev tydligt under årets vattenbrist på Öland och fastlandet. Vattenbrist påverkar flera miljökvalitetsmål och åtgärder för att hålla kvar vattnet i landskapet är viktigt ur flera aspekter; dricksvattenförsörjning, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några. En regional grupp för gemensam styrning och samverkan har skapats för att ta ett helhetsgrepp och hitta långsiktiga lösningar på problematiken.

En utmaning med länets djurtäthet är övergödningen av Östersjön. Djuren gynnar däremot landskapets höga natur- och kulturvärden och den biologiska mångfalden. Och de behövs då Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv visar en negativ utvecklingstrend. Risken är att tillståndet i miljön försämras ytterligare med förändringar i det nya landsbygdsprogrammet och nedläggning av mjölkgårdar.

Livsmedelsproduktionen är viktig för länet och det finns möjligheter till utveckling som kan gynna flera miljökvalitetsmål. Länets livsmedelsstrategi innebär bland annat att det skapas en plattform för forskning, innovationer och livsmedelsutveckling med proteiner i fokus, inte minst vegetabiliska.

I vårt skogslän finns både tradition, förutsättningar och forskning för byggande i trä, en möjlighet när många nya bostäder ska byggas. Det är viktigt att de byggs på ett sätt som är hållbart ur klimat-och energisynpunkt och ett långsiktigt perspektiv på människors hälsa, med allt var det innebär att bevara och utveckla kulturmiljöer och stadsnära skogar, grönstråk, låga bullernivåer och god luft.

Byggandet av det hållbara samhället innefattar många krockar mellan miljökvalitetsmålen men också med andra samhällsintressen. Vi tror att bred samverkan, kunskap och nationella styrmedel är viktiga delar för att överbrygga dessa och hitta en hållbar väg framåt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Tillgång till aktuella planeringsunderlag varierar stort mellan kommunerna. 2015 hade exempelvis tre kommuner kommunomfattande grön- och vattenstrukturprogram och tre kommuner endast för några av tätorterna. Länsstyrelsen jobbar med projekt för Grön infrastruktur och tätortsnära friluftsliv och började under hösten 2016 med att genomföra utbildningsinsatser i länet.

Länsstyrelsen informerar och ger bidrag till kulturmiljövård för att bevara och utveckla speciellt utpekade bebyggelsemiljöer, samt uppdatera och upprätta kunskapsunderlag, exempelvis kommunala kulturmiljöprogram. 2015 fanns antikvarisk kompetens i 10 kommuner och samma år hade tio kommuner detaljplaner med rivningsförbud för värdefull bebyggelse.[1]

Regionala riktlinjer för fysisk planering utmed kusten med hänsyn till ökade över-svämningsrisker togs fram under 2015 i samarbete med kommunerna. 2016 har en regional översvämningskartering tagits fram för Emån och därmed är alla större vattendrag karterade. Utbildning har genomförts för kommunerna vad det gäller den regionala klimatanpassningsplanen, nu återstår arbete med att ta fram kommunala klimatanpassningsplaner.

Andelen hushåll som har tillgång till bredband om minst hundra Mbit/s har ökat från 35 till 50 procent. Detta är en av de kraftigaste ökningarna i landet men vi ligger fortfarande efter. Glesbygdsområdena ligger betydligt lägre.[2] Länsstyrelsen har under 2016 beviljat 81,4 miljoner kronor till åtta bredbandsprojekt i länet. Nästan 1 800 hushåll med permanentboende kommer därmed att få möjlighet till en snabb bredbandsuppkoppling

Samtliga kommuner arbetar med att alla samhällsbetalda resor ska vara fossilfria 2020. Därtill tar kommunerna fram kreativa lösningar som ska komma kommuninvånarna till godo, exempelvis genom digitalisering av servicetjänster, webtjänster, bilpooler, infrastruktur för laddstationer, ruttoptimering av verksamheter. Det finns också cykelstrategier framtagna och förutsättningarna för cykelturism blir allt bättre.

Sju kommuner har aktuella energiplaner eller motsvarande.[3] Länet har 62 procent förnybar energianvändning.[4] Den största utmaningen för länet är transporterna. Länet satsar särskilt på biogas. Flera produktionsanläggningar och tankställen är i drift och fler planeras. Länstrafiken har i sin upphandling för 2017–2027 för all kollektivtrafik kravställt att minst 65 procent av bränslet ska vara biogas och resterande förnybart.

Hälften av kommunerna har genomfört utbildningsinsatser gentemot hushållen vad det gäller avfallssortering och återvinning. Länet är bättre än riksgenomsnittet på att samla in förpackningar, tidningar och farligt avfall. [5] Ytterligare kommuner inför under året hushållsnära avfallsinsamling och insamling av matavfall.

Analys och bedömning

På lång sikt är länets kommuner på väg att åstadkomma en god bebyggd miljö. Bedömningen är emellertid att målet inte är möjligt att nå till 2020 utifrån idag beslutade styrmedel och åtgärder. För att nå målet krävs åtgärder av många olika aktörer och inte minst ett ökat samarbete inom länet. Länsstyrelsen behöver tillsammans med kommunerna intensifiera sitt arbete med att ta fram effektiva planeringsunderlag, exempelvis för socialt hållbarhet i planeringen och för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.[6]

En av länets stora utmaningar ligger paradoxalt nog i att länets befolkning ökar. Det ligger förvisso väl i linje med kommunernas mål i sina översiktsplaner om att växa befolkningsmässigt, men ett starkt engagemang i flyktingmottagandet har lett till att det har uppstått bostadsbrist i de flesta av kommunerna. För att snabbt kunna erbjuda människor bostad krävs emellertid kreativa och emellanåt tillfälliga lösningar så som modulhus. Utmaningen ligger i att dessa bostäder ska vara hållbara, inte minst socialt men även exempelvis vad gäller energiprestanda. Kommunerna behöver med stöd av staten i högre grad samarbeta för att ordna sin bostadsförsörjning.   

Länsstyrelsen har nu fått ytterligare 54 miljoner kronor till bredbandsprojekt i länet. Söktrycket är högt och vi har ansökningar för mer än det dubbla beloppet. Det innebär att länet trots en hög utbyggnadstakt riskerar att fortsätta ligga efter gentemot övriga landet. Regeringen har i sin höstbudget föreslagit ytterligare tillskott till bredbandstödet under 2017–2020.

Om en långsiktigt hållbar förvaltning av bebyggelsens kulturhistoriska värden ska kunna uppnås krävs att tillgången till antikvarisk kompetens i det dagliga arbetet ökar. En framgångsfaktor skulle kunna vara att flera kommuner delar på antikvarisk kompetens eller går samman för en gemensam upphandling.

Då klimatförändringar i allt större grad påverkar kommunernas samhällsplanering är det viktigt att kommunerna arbetar fram riktlinjer för hur man i sina översiktsplaner och detaljplaner hanterar konsekvenserna av dessa. Länsstyrelsen arbetar med att fortsatt implementera slutsatserna från de regionala riktlinjerna. Länet kommer troligen även fortsättningsvis att vara transportberoende i hög grad, därför behöver övergången till resfria och fossilbränslefria alternativ intensifieras.

Mängden avfall måste fortsätta minska samt minimera dess påverkan på hälsa och miljö. Fortsatt utbildning behövs.         

 


Referenser

[1] Miljömålsenkät 2015, avsnitt 8, Rivningsförbud
[2] Post- och telestyrelsen, Bredbandskartan, sökväg: http://bredbandskartan.pts.se/
[4] Energibalans 2012 Kalmar län, Sökväg: http://www.rfkl.se/sv/Klimatsamverkan-Kalmar-lan/Nyheter/Energibalanser-2012/
[5] Miljömålsprotalen. Sökväg: http://www.miljomal.se/
[6] Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2015-2020, Kalmar län, Sökväg: http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/miljo-och-klimat/miljomal/Pages/default.aspx