Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Kalmar läns miljömål?

Det har gjorts många bra insatser inom miljöområdet det gångna året. Ändå behöver takten och samverkan i åtgärdsarbetet öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast Frisk luft som kan nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Framsteg har gjorts på flera andra håll de senaste åren, men endast för Levande Sjöar och vattendrag har detta medfört en ändring i bedömningen genom att utvecklingen ändrats från negativ till neutral.

En av länets största utmaningar är att säkra tillgången på vatten, vilket blev tydligt under årets vattenbrist på Öland och fastlandet. Vattenbrist påverkar flera miljökvalitetsmål och åtgärder för att hålla kvar vattnet i landskapet är viktigt ur flera aspekter; dricksvattenförsörjning, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några. En regional grupp för gemensam styrning och samverkan har skapats för att ta ett helhetsgrepp och hitta långsiktiga lösningar på problematiken.

En utmaning med länets djurtäthet är övergödningen av Östersjön. Djuren gynnar däremot landskapets höga natur- och kulturvärden och den biologiska mångfalden. Och de behövs då Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv visar en negativ utvecklingstrend. Risken är att tillståndet i miljön försämras ytterligare med förändringar i det nya landsbygdsprogrammet och nedläggning av mjölkgårdar.

Livsmedelsproduktionen är viktig för länet och det finns möjligheter till utveckling som kan gynna flera miljökvalitetsmål. Länets livsmedelsstrategi innebär bland annat att det skapas en plattform för forskning, innovationer och livsmedelsutveckling med proteiner i fokus, inte minst vegetabiliska.

I vårt skogslän finns både tradition, förutsättningar och forskning för byggande i trä, en möjlighet när många nya bostäder ska byggas. Det är viktigt att de byggs på ett sätt som är hållbart ur klimat-och energisynpunkt och ett långsiktigt perspektiv på människors hälsa, med allt var det innebär att bevara och utveckla kulturmiljöer och stadsnära skogar, grönstråk, låga bullernivåer och god luft.

Byggandet av det hållbara samhället innefattar många krockar mellan miljökvalitetsmålen men också med andra samhällsintressen. Vi tror att bred samverkan, kunskap och nationella styrmedel är viktiga delar för att överbrygga dessa och hitta en hållbar väg framåt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Kalmar län är ett av Sveriges kotätaste län vilket präglar odlingslandskapet. Totalt ansökt betesmarksareal inom landsbygdsprogrammet var 2015 något högre än 2014. Någon statistik för fördelning mellan olika ersättningsformer finns inte för 2015, men under 2014 hävdades knappt 71000 hektar inom miljöersättningarna, varav minst 52 000 hektar var marker med höga natur- och kulturvärden. Utöver detta så söktes även 377 hektar för restaurering 2015.[1]

Mellan åren 2000-2014 har arealen betesmark med miljöersättning minskat i länets inlandskommuner. Även kustkommunerna Västervik, Oskarshamn och Torsås har lägre arealer än 2000, trots de ökningar som varit däremellan. Betesmarksarealerna har ökat på Öland och i kustkommunerna Kalmar och Mönsterås.

Djurhållningen är viktig i Kalmar län och animalieproduktionen domineras av mjölk- och nötköttsproduktion. Länets stora andel betesbaserade köttproduktion styr odlingen av åkermark. Sedan 2000 har åkerarealen minskat succesivt i Kalmar län och den trenden fortsätter. Totalt sett var arealen ansökt åkermark 120 309 hektar 2015 vilket är 631 hektar mindre än föregående år.[2]

Fem kommuner driver 16 lokala naturvårdsprojekt som berör odlingslandskapet.[3] Flera satsar på tillgänglighet och vandringsleder, men projekten innebär även att skötselplaner tas fram, inventeringar genomförs och naturvärden kopplade till odlingslandskapet gynnas.

Länsstyrelsen har under 2016 fortsatt med flera projekt i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Bland annat har ett arbete med att ta fram fördjupade kunskapsunderlag för sjömarkerna och lantbrukets byggnader startat under 2016. Flera objekt som är viktiga för förståelsen av landskapet har erhållit byggnadsvårdsmedel, bland annat sockenmagasinet i Ljungbyholm. Utredning pågår om bildande av kulturreservat i Stensjö by.

Förutom förvaltning av länets många odlingslandskap i naturreservat och Natura 2000-områden, driver Länsstyrelsen projekt som syftar till att gynna den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. De mest hotade betesmarkerna i Kalmar län är skogsbeten, inklusive hässlen och sandiga betesmarker inklusive sandstäpp. Ändringar i stödreglerna för nuvarande landsbygdsprogram har inneburit att i stort sett inga större hässlen inom Kalmar län längre är stödberättigade. Insatser har gjorts utanför miljöersättningarna för att inom utredningsområden för reservat säkerställa fortsatt hävd för denna marktyp.

Två LIFE-projekt som berör odlingslandskapet pågår. Inom Sand Life[4] har bränningar, röjningar och andra åtgärder utförts inom flera olika sandiga betesmarker och inom Life Coast Benefit[5] har det skett restaureringsåtgärder i både skogsbeten och öppna hagmarker i skärgårdsmiljöer. Inom Åtgärdsprogram för hotade arter pågår arbete för att gynna ett 40-tal arter knutna till odlingslandskapet, bland annat ängshök, grönfläckig padda och veronikanätfjäril.

Analys och bedömning

Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till 2020 med beslutade styrmedel. Utvecklingen fortsätter att vara negativ i ett länsperspektiv även om lokala variationer förekommer. För att vända trenden måste jordbruket kombinera lönsamhet med bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. En levande landsbygd med ett aktivt jordbruk är en förutsättning för att nå miljömålet. Utbyggd infrastruktur, en fungerande service samt en god livsmiljö är förutsättningar för att landsbygds-företagare med familjer ska ha möjlighet till utveckling och konkurrenskraft och för att lantbruksnäringen ska vara attraktiv för unga.

I länets skogs- och mellanbygder samt i skärgården finns ett äldre tiders jordbruks-landskap kvar. Detta nyttjas av allt fler som en resurs för turism och friluftsliv. Men med nya brukningsmetoder och specialiseringar blir det öppna, småskaliga landskapet alltmer sällsynt även i vårt län. Följden blir att hävdade marker och kulturhistoriska lämningar, som tillsammans med den äldre agrara bebyggelsen bildar en helhet, riskerar att försvinna. Den odlade mångfalden har betydelse för framtida livsmedels-försörjning och det är avgörande att behålla åkermark för livsmedelsproduktion. Den succesiva minskningen av åkerareal beror delvis på utökad exploatering och det ställer ökade krav på planarbetet för all sorts exploatering framöver.

Gårdsstöd och miljöersättning är, liksom marknadens priser inte minst på mjölk, viktiga för att odlingslandskapet ska hävdas. De låga mjölkpriserna har inneburit att 62 mjölkgårdar i länet lagt ner under 2012–2015. Bara senaste året har hela 20 mjölkgårdar lagt ner.[6]

Hur det nya landsbygdsprogrammet 2015–2020 påverkar jordbruksarealerna i stort kan vi ännu inte se effekterna av då det inte finns heltäckande statistik på beslutade arealer. Ökningen i ansökt betesareal 2015 bedöms bero på förändrad betesmarksdefinition. Hässlena har dock hamnat utanför stöden på grund av nya regler, vilket troligen kommer innebära att arealer med stora biologiska värden riskerar försvinna på sikt. Kalmar län har haft landets största andel åkermark med ersättning för skötsel av landskapselement.[7] Att ersättningen tagits bort bedöms få stora negativa effekter på såväl kultur- som naturvärden.

Den utarmning och fragmentering som skett i landskapet gör att många naturtyper och arter är hotade. Länsstyrelsen har nu ett regeringsuppdrag att ta fram en strategi för grön infrastruktur och i det arbetet lägger Kalmar län stort fokus på odlingslandskapet, främst på de trädklädda betesmarkerna och sandiga markerna.

För att odlingslandskapets värden ska bevaras är det viktigt med en helhetssyn. Utöver markanvändning behöver den agrara bebyggelsen uppmärksammas, både brukningscentrumens liksom utmarkernas bebyggelse. Nya användningsområden och resurser för jordbrukets äldre byggnader krävs för att dessa byggnader ska bevaras. LIM-metoden [8] för uppföljning bör uppdateras. Information, utbildning och enskild rådgivning är viktigt.



Referenser

[1] Jordbruksverkets datalagring, DAWA, 2016-04-13
[2] Jordbruksstatistisk sammanställning 2016, Jordbruksverket
[3] Naturvårdsverkets LONA-register, http://lona.naturvardsverket.se/
[4] http://sandlife.se/
[5] http://www.lifecoastbenefit.se/
[6] Jordbruksstatistisk sammanställning 2016, Jordbruksverket
[7] Jordbruksverkets datalagring, DAWA, 2015-04-01
[8] Utvärdering av livsmedelspolitikens miljöeffekter. 1997-12