Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Kalmar läns miljömål?

På flera håll har det gjorts många och bra insatser inom miljöområdet under det gångna året. Ändå är det endast Frisk luft som ser ut att kunna nås till 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast ett, Frisk luft, som är nära att nås idag och som bedöms kunna nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Det har inte gjorts några ändringar i bedömningarna sedan 2014. Även om framsteg har gjorts på flera håll så är effekterna av dessa ännu för små för att göra skillnad i bedömningarna.  

Kalmar län är ett län med höga natur- och kulturmiljövärden och de gröna näringarna är mycket viktiga för länet. Här finns mycket potential om vi lyckas öka medvetenheten om sambanden mellan jord-och skogsbruk, livsmiljö, livsmedel och konsumtion. Genom att arbeta för ökad biologisk mångfald och värna natur– och kulturmiljöer i skog och odlingslandskap gynnas ekosystemtjänster som ökar produktionen samtidigt som friluftsliv och turism kan bli en kompletterande näringsgren i det gröna företagandet. De miljömål som inriktar sig mot biologisk mångfald och natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet visar dock en negativ trend i utvecklingen. Risken är att tillståndet i miljön ytterligare försämras med det nya landsbygdsprogrammet som saknar de stöd som tidigare fanns för skötsel av landskapselement.

För flera mål saknas fortfarande kunskapsunderlag och övervakningar som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Vi kan dock notera att de ekonomiska styrmedel som finns idag för att genomföra åtgärder är otillräckliga.

Finansieringsmöjligheter och ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden. Lika viktigt är arbetet med att förändra människors attityder och beteenden. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera och agera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen. Sedan hösten 2015 har länet ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen; ”En hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar län”, som innehåller 98 åtgärder. Genomför vi dessa och samtidigt fortsätter det miljöarbete som redan pågår har vi tagit ett stort kliv närmare möjligheten att nå miljömålen i länet.

Med åtgärdsprogrammet hoppas vi att det ska bli lättare att gå från ord till handling. Nu startar dialogen med alla aktörer i länet som i sin vardag kan bidra till ett mer konkret miljömålsarbete. Vi hoppas på ett positivt gensvar för att jobba med åt-gärderna från länets kommuner, företag och organisationer – och låt oss göra det tillsammans!

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Kalmar län är ett av Sveriges kotätaste län. Knappt 71 000 hektar fodermarker, varav minst 52 000 hektar är marker med höga natur- och kulturmiljövärden, hävdades med miljöersättningar 2014. Ytterligare 480 hektar är under restaurering. Arealen slåtteräng i länet har sedan 2010 minskat, men 2013 - 2014 har den ökat med cirka 30 hektar, till 896 hektar.[1]

Mellan åren 2000-2014 har arealen betesmark med miljöersättning minskat i länets inlandskommuner. Även kustkommunerna Västervik, Oskarshamn och Torsås har lägre arealer än 2000, trots de ökningar som varit däremellan. Betesmarksarealerna har ökat på Öland och i kustkommunerna Kalmar och Mönsterås.

Åtta kommuner driver 26 lokala naturvårdsprojekt[2] som berör odlingslandskapet, där nio projekt främst satsar på ökad tillgänglighet genom guidningar, vandringsleder och information.

Länsstyrelsen har under 2015 genomfört flera projekt i världsarvet Södra Ölands odlingslanskap. Bland annat en utställning om gärdesgränser och betesorganisation på Stora alvaret och restaurering av väderkvarnar. Flera objekt som är viktiga för förståelsen av landskapet har erhållit byggnadsvårdsmedel, bland annat lantbruksbyggnader i Lunds by. Utredning pågår om bildande av kulturreservat i Stensjö by.

”Nätverket svenska kulturlandskap” har bildats med målet att sprida kunskap om traditionellt brukande. Kunskap som hålls vid liv kan inspirera fler att bidra till mångfalden i landskapet. I Bråbygden anordnades en trädskötselverkstad i september 2015.

Förutom förvaltning av länets många odlingslandskap i naturreservat och Natura 2000-områden, driver Länsstyrelsen projekt som syftar till att gynna den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. De mest hotade betesmarkerna i Kalmar län är skogsbeten, inklusive hässlen och sandiga betesmarker inklusive sandstäpp. I specialinsatsen för sandiga marker 4  (2013- 2015) har mer än 10 hektar sandmarker skapats, dessutom har marker stängslats, röjts och slåttrats.

Även jätteträd är en ansvarsmiljö för länet som har cirka 20 procent av landets grova träd. I specialinsatsen för grova träd 5 (2013- 2015) skedde frihuggning av 2450 skyddsvärda träd och efterträdare. Två LIFE-projekt som berör sandmiljöer respektive skärgårdsmiljöer pågår. Inom Åtgärdsprogram för hotade arter pågår arbete för att gynna ett 40-tal arter knutna till odlingslandskapet, bland annat ängshök, grönfläckig padda och veronikanätfjäril.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås med idag beslutade styrmedel och utvecklingen är negativ eftersom avveckling och rationalisering av lantbruk bedöms fortsätta samtidigt som befintliga styrmedel är otillräckliga. Det medför att Kalmar län avlägsnas mer och mer från det uppsatta miljökvalitetsmålet.

En levande landsbygd med ett aktivt jordbruk är en förutsättning för att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Jordbruket måste kunna kombinera lönsamhet med bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Utbyggd infrastruktur, en fungerande service samt en god livsmiljö är förutsättningar för att landsbygdsföretagare med familjer ska ha möjlighet till utveckling och konkurrenskraft. En stor utmaning är att göra landsbygden och lantbruksnäringen attraktiv för unga människor.

På flera håll i länets skogs- och mellanbygder samt i skärgården finns äldre tiders jordbrukslandskap kvar. Detta används av allt fler som en resurs för turism och rekreation. Men med nya brukningsmetoder och specialiseringar blir det öppna, småskaliga landskapet alltmer sällsynt även i vårt län. Följden blir att hävdade marker och kulturhistoriska lämningar, som tillsammans med den äldre agrara bebyggelsen bildar en helhet, riskerar att försvinna.

Den utarmning och fragmentering som skett i landskapet gör att många naturtyper och arter är hotade. En grön infrastruktur måste återskapas för att arter ska kunna sprida sig. Här ligger ansvaret förutom hos staten på många aktörer, bland annat skogsbruket och kraftbolagen.

Den agrara bebyggelsen bör särskilt uppmärksammas, både brukningscentrumens liksom utmarkernas bebyggelse. Nya användningsområden och resurser för jordbrukets äldre byggnader krävs för att för dessa byggnader ska bevaras. LIM-metoden[3] för uppföljning bör uppdateras.

Kalmar län har haft landets största andel åkermark med ersättning för skötsel av landskapselement.[4] Att ersättningen tagits bort bedöms få stora negativa effekter på såväl kultur- som naturvärden.

Den odlade mångfalden kommer att få betydelse för framtida livsmedelsförsörjning. Att behålla åkermark för livsmedelsproduktion är ett krav som kommande generationer ställer. Här har kommunerna en viktig roll i sitt planeringsarbete.

Det är av högsta vikt att många aktörers resurser nyttjas i en gemensam strävan mot målen. Ett landskapsperspektiv krävs vilket innebär att man ser till både bebyggelse och marker för att odlingslandskapets värden ska bevaras långsiktigt. Information, utbildning och enskild rådgivning är viktiga.

Gårdsstöd och miljöersättning är, liksom marknadens priser inte minst på mjölk, viktiga för att odlingslandskapet ska hävdas. De låga mjölkpriserna har inneburit att 42 mjölkgårdar i länet lagt ner bara 2012-148. Här ser vi inte ännu effekten på betesmarksarealen. Utan ersättning för det natur- och kulturmiljöarbete kommer en stor del av värdena knutna till odlingslandskapet att försvinna. De nya ersättningarna i landsbygdsprogrammet 2015-20 ser vi ännu ingen effekt av, men Länsstyrelsen misstänker att arealerna av främst mosaikbete, skogsbete och alvarbete i länet kommer att minska.



Referenser

[1] Jordbruksverkets datalagring, DAWA, 2015-04-01

[2] Naturvårdsverkets LONA-register, http://lona.naturvardsverket.se/

[3] LIM-metoden: Naturvårdsverkets uppföljning 2005: www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5420-1.pdf

[4] Jordbruksverkets datalagring, DAWA, 2014-04-02

 

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Kalmar län