Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Kalmar län är ett av Sveriges kotätaste län, bland annat till följd av de landskapliga förutsättningarna. Över 71 000 ha fodermarker, varav minst 52 000 ha är marker med höga natur- och kulturmiljövärden, hävdas med miljöersättningar. Arealen alvar, skogsbete och mosaikbete har ökat de senaste åren, främst p.g.a. restaureringsstödet. Ytterligare 468 ha är under restaurering. Under perioden 2012-2013 har arealen betesmark ökat i Mörbylånga kommun men minskat i de övriga elva kommunerna i länet. Arealen slåtteräng i länet har sedan 2010 minskat med ca 100 ha, till 866 ha år 2013.[1]

Sju kommuner driver 19 lokala naturvårdsprojekt [2] som berör odlingslandskapet, där nio projekt främst satsar på ökad tillgänglighet genom bl.a. vandringsleder och informationstavlor.

Länsstyrelsen har under 2014 genomfört två projekt i världsarvet Södra Ölands odlingslanskap. Det ena projektet berör medeltida gärdesmurar, det andra betesorganisationen på Stora alvaret.[3] Emmaboda kommun arbetar för tillfället med ett kulturmiljöprogram där den övervägande delen består av agrara miljöer. Två objekt, Ebbetorps gård och Bruddesta sjöbodar, har erhållit byggnadsvårdsmedel. Utredning pågår om bildande av kulturreservat i Stensjö by.

Förutom ordinarie förvaltning av länets många odlingslandskap skyddade i form av naturreservat och Natura 2000-områden, driver länsstyrelsen fyra stora projekt som syftar till att gynna den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Dels två Specialinsatsprojekt; Sand respektive Träd och dels två internationella LIFE-projekt som berör sandmiljöer respektive skärgårdsmiljöer. Inom Åtgärdsprogram för hotade arter pågår dessutom arbete för att gynna ett 40-tal arter knutna till odlingslandskapet, bl.a. ängshök, grönfläckig padda och veronikanätfjäril.

Analys och bedömning

En levande landsbygd med ett aktivt jordbruk är en förutsättning för att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Jordbruket måste kunna kombinera lönsamhet med bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Utbyggd infrastruktur, en fungerande service samt en god livsmiljö är förutsättningar för att landsbygdsföretagare med familjer ska ha möjlighet till utveckling och konkurrenskraft. En stor utmaning är även att göra landsbygden och lantbruksnäringen attraktivt för unga människor.

På flera håll i länets skogs- och mellanbygder samt i skärgården finns ett äldre tiders jordbrukslandskap bevarade. Detta ses av allt fler som en stor resurs i  nutid och framtid. Men med nya brukningsmetoder och gårdarnas specialisering blir det öppna, småskaliga landskapet alltmer sällsynt även i vårt län. Följden blir att hävdade marker och kulturhistoriska lämningar, som tillsammans med den äldre agrara bebyggelsen bildar en helhet, riskerar att försvinna. Trots det intensiva och moderna jordbruket på Öland har det äldre odlingslandskapet bevarats här.
Den utarmning och fragmentering som skett i landskapet gör att många naturtyper och arter är hotade idag. En grön infrastruktur måste återskapas för att arter ska kunna sprida sig i landskapet. Här ligger ansvaret förutom hos staten på många aktörer bl.a. skogsbruket och kraftbolagen.

Den agrara bebyggelsen bör särskilt uppmärksammas, både brukningscentrumens liksom utmarkernas bebyggelse. Nya användningsområden och resurser för jordbrukets äldre byggnader krävs för att för dessa byggnader ska bevaras. LIM-metoden [4] för uppföljning bör uppdateras.

Kalmar län har haft landets största andel åkermark ansluten till ersättning för skötsel av landskapselement i och vid åkermark.[5]  Denna ersättning finns inte kvar i landsbygdsprogrammet 2014-2020. Detta bedöms få stora negativa effekter på såväl kultur- som naturvärden. Den odlade mångfalden kommer att få betydelse för den framtida livsmedelsförsörjningen. Att behålla åkermark för framtida livsmedelsproduktion är ett krav som kommande generationer ställer. Här har kommunerna en viktig roll i sitt planeringsarbete.

För att nå miljömålet krävs en gemensam strävan där många aktörers samlade resurser nyttjas. Det är av högsta vikt att ha ett landskapsperspektiv vilket innebär att man ser till både bebyggelse, marker och vatten för att odlingslandskapets värden ska bevaras långsiktigt och hållbart. Information, utbildning och enskild rådgivning är viktiga i sammanhanget.

Utformningen av landsbygdsprogrammet 2014-2020 kommer att vara avgörande. Det är viktigt att det kommande programmet medger anpassning efter regionala förhållanden. Trots att mycket arbete görs idag utan ersättning spelar landsbygdsprogrammet en mycket viktig roll. Utan ersättning för det natur- och kulturmiljöarbete som görs kommer en stor del av värdena knutna till odlingslandskapet att försvinna.

Referenser

1. Jordbruksverkets datalagring, DWA, 2014-04-02

2. Naturvårdsverkets LONA-register, http://lona.naturvardsverket.se

3. Senmedeltida gärden och beten på Stora alvaret, 14 sockenrapporter. Länsstyrelsen Kalmar län 2011-2014

4. LIM-metoden

5. Jordbruksverkets datalagring, DWA, 2014-04-02

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet