Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Kalmar läns miljömål?

Det har gjorts många bra insatser inom miljöområdet det gångna året. Ändå behöver takten och samverkan i åtgärdsarbetet öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast Frisk luft som kan nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Framsteg har gjorts på flera andra håll de senaste åren, men endast för Levande Sjöar och vattendrag har detta medfört en ändring i bedömningen genom att utvecklingen ändrats från negativ till neutral.

En av länets största utmaningar är att säkra tillgången på vatten, vilket blev tydligt under årets vattenbrist på Öland och fastlandet. Vattenbrist påverkar flera miljökvalitetsmål och åtgärder för att hålla kvar vattnet i landskapet är viktigt ur flera aspekter; dricksvattenförsörjning, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några. En regional grupp för gemensam styrning och samverkan har skapats för att ta ett helhetsgrepp och hitta långsiktiga lösningar på problematiken.

En utmaning med länets djurtäthet är övergödningen av Östersjön. Djuren gynnar däremot landskapets höga natur- och kulturvärden och den biologiska mångfalden. Och de behövs då Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv visar en negativ utvecklingstrend. Risken är att tillståndet i miljön försämras ytterligare med förändringar i det nya landsbygdsprogrammet och nedläggning av mjölkgårdar.

Livsmedelsproduktionen är viktig för länet och det finns möjligheter till utveckling som kan gynna flera miljökvalitetsmål. Länets livsmedelsstrategi innebär bland annat att det skapas en plattform för forskning, innovationer och livsmedelsutveckling med proteiner i fokus, inte minst vegetabiliska.

I vårt skogslän finns både tradition, förutsättningar och forskning för byggande i trä, en möjlighet när många nya bostäder ska byggas. Det är viktigt att de byggs på ett sätt som är hållbart ur klimat-och energisynpunkt och ett långsiktigt perspektiv på människors hälsa, med allt var det innebär att bevara och utveckla kulturmiljöer och stadsnära skogar, grönstråk, låga bullernivåer och god luft.

Byggandet av det hållbara samhället innefattar många krockar mellan miljökvalitetsmålen men också med andra samhällsintressen. Vi tror att bred samverkan, kunskap och nationella styrmedel är viktiga delar för att överbrygga dessa och hitta en hållbar väg framåt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Den nationella bedömningen visar att havets miljöstatus inte är god.[1] Ingen av Kalmar läns kustvattenförekomster har god ekologisk status.[2]

Flera åtgärdsprojekt pågår i länet med fokus på minskad transport av näringsämnen och minskad internbelastning i grunda kustnära områden; uppföljning av våtmarker, lågflödesmuddring och Emå–projektet. Kommuner och ideella föreningar arbetar med ett stort antal LOVA-finansierade projekt, exempelvis uppströmsåtgärder för minskat läckage från jordbruksmark och anläggande av våtmarker.

Det småskaliga, lokala fisket är hårt drabbat av förändringarna i det marina ekosystemet, och fiskerinäringen i länet är nu begränsad till ett fåtal personer.[3]Överfiske anses vara en dominerande faktor bakom kollapsen av fiskbestånd i utsjön[4], samt bidragande orsak till fortsatt övergödning och algblomningar. Förvaltningen av torsk i Östersjön är fortsatt problematisk, med låg lekbiomassa eller ökad andel små individer i både västra och östra delen av Östersjön.[5] [6] Ny forskning visar också att kommande klimatförändringar, med nya förhållanden i havsmiljön, kommer att ställa krav på bland annat fiskförvaltningen.[7]

Kommuner och ideella föreningar arbetar med fiskevårdande insatser för att stärka kustnära rovfiskbestånd och en utredning för att återanvända fosfor från näringsrika sediment i grunda kustvikar. Östersjöns kustnära ekosystem har under de senaste årtiondena förändrats till följd av övergödning, fisketryck och klimatförändringar.[8] I Kalmar län bedöms cirka 60 procent  av inventerade grunda miljöer ha måttlig eller sämre status.[9] Grunda produktiva havsmiljöer med viktiga lek- och uppväxtområden har i Östersjön klassats som starkt hotade, bevarandestatusen bedöms som otillfredsställande eller dålig.[10] Ett annat stort hot är strandexploatering och fragmentering av livsmiljöer. Knappt fyra procent av fiskens reproduktionsområden är skyddade.

Andelen rödlistade arter är större i den marina miljön än inom andra livsmiljöer.[11] Bestånden av tumlare i Östersjön består av cirka 400 individer och räknas till de mest hotade i världen. För att skydda områden för tumlaren har Länsstyrelsen under året, i samarbete med andra län, tagit fram ett förslag till utvidgat Natura 2000-område som berör havsområdet runt de tre utsjöbankarna Hoburgs bank, Norra samt Södra Midsjöbanken, vilka hör till de viktigaste för den hotade Östersjöpopulationen av tumlare.

På grund av dålig lönsamhet inom lantbruk och kustfiske finns idag få bofasta i skärgården. Utvecklingen för kustens och skärgårdens kulturmiljöer och kulturlandskap bedöms därför som negativ, bland annat råder stor brist på åtgärder. 2016 har Västerviks kommun startat arbetet med ett nytt kulturmiljöprogram. Länsstyrelsen har gett bidrag till ett par kulturmiljöer i kust- och skärgård. Det saknas uppföljning eller kännedom om trålskador eller påverkan från spökgarn, i övrigt bedöms tillståndet för kulturhistoriska lämningar vara oförändrat. Ytterligare sex vrak har fornlämningsförklarats 2016.


Analys och bedömning

Målet inte är möjligt att nå till 2020 med beslutade styrmedel. Utvecklingen bedöms som neutral, men med svag positiv riktning. En ny analys visar att den totala övergödningen i Östersjön nu ser ut att vända, tack vare långsiktiga åtgärder för att minska tillförseln av näring från land.[12]

En analys svenska hav visar att flera ekosystemtjänster i Östersjön, som till exempel upprätthållande av näringsvävar och livsmiljöer, idag bedöms ha måttlig eller dålig status.[13] De närmsta åren behöver vi därför, förutom att reducera tillförseln av näringsämnen, rikta extra fokus på restaurering av habitat, stärka rovfiskbestånden och arter viktiga för ekosystemets återhämtningsförmåga. Effekter av arbetet i länet med att stärka rovfiskebeståndet förväntas på lång sikt, kanske först efter 2020.

Flera åtgärdsprogram för hotade marina naturtyper och arter i kustnära miljöer är under framtagande. Satsningar på att genomföra dessa, både nationellt och regionalt, behövs under kommande år. En fortsatt, långsiktig förvaltning av havsområdet runt de tre utsjöbankarna Hoburgs bank, Norra samt Södra Midsjöbanken behöver ske på nationell och regional nivå.

Många grunda havsmiljöer saknar idag tillräckligt skydd. Länsstyrelsen behöver därför arbeta mer proaktivt med planering och skydd och berörda aktörer behöver använda befintliga verktyg (Miljöbalken, PBL, Havsplanering) i större utsträckning för att säkerställa bevarade natur- och kulturvärden och förvaltning ur ett landskaps- och ekosystemperspektiv. Om höga värden och ekosystemtjänster i havet riskerar att påverkas negativt av fragmentering och exploatering, bör ekologisk kompensation krävas. Det kommer också att behövas ett starkare lagskydd för marina biotoper.[14]

Spridningen av svartmunnad smörbult fortsätter i länets vatten. Den är nu en av de mest förekommande arterna i grunda miljöer, och det finns risk att den kan konkurrera med våra bottenlevande arter som tånglake, skrubbskädda och svart smörbult om boplatser och föda. Åtgärder behöver genomföras för att minimera artens spridning, framförallt spridning till sötvatten.

För att kunna bevara och utveckla länets kustanknutna kulturmiljöer krävs mer resurser och aktiva åtgärder som kunskapsunderlag, planering, skydd, vård och landsbygdsutveckling och en regional kulturmiljöövervakning. Kulturmiljöanslaget behöver stärkas, bland annat för arbetet med kulturreservat. Länsstyrelsen anser att starkare stöd och tydligare ansvar för kulturmiljöfrågor i andra myndigheters miljömålsarbete är nödvändigt för arbetet att gå framåt. Åtgärder för att minimera trålskador och skador av spökgarn behöver också initieras.



Referenser

[1]
https://www.havochvatten.se/download/18.64f5b3211343cffddb2800036584/1348912844044/remiss-20120319-god-havsmiljo-del-1.pdf
[2] Fiskarna kämpar på ett hav nära kollaps. Barometern 2015-10-15
[3] Fiskarna kämpar på ett hav nära kollaps. Barometern 2015-10-15
[4] ] http://regeringsrapporten.havsmiljoinstitutet.se/
[5] Sundelöf A, Hjelm J (2016) Ny metod för att uppskatta Östersjöns torskbestånd[6] ICES: Östersjöns östra torskbestånd - http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2016/2016/cod-2532.pdf
[7] Stiasny MH m fl. Ocean acidification effects on Atlantic cod larval survival and recruitment to the fished population. PLoS ONE 11(8)
[8] Olsson J, Gårdmark A, Bergström L (2016) Kustekosystem förändras i takt med övergödningen. Havet 2015/2016
[9] Skydda och vårda våra viktiga vikar: http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/vaxter-och-djur/skydda_och_varda_vara_viktiga_vikar_web.pdf
[10]  http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/Publikationer/Arter%20och%20naturtyper%20i%20habitatdir_litet%20format.pdf
[11] http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/R%c3%b6dlistan/Rodlista2010-havet.pdf
[12]  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/brv.12221/epdf
[13] Ekosystemtjänster från svenska hav. Havs- och vattenmyndigheten rapport 2015:12
[14] Moksnes P-O, Gipperth L, Eriander L, Laas K, Cole S, Infantes E (2016) ekologisk restaurering och kompensation av ålgräs i Sverige – Ekologisk restaurering och kompensation av ålgräs i Sverige. Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:8