Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Kust- och havsvatten har god miljöstatus.

Den nationella bedömningen visar att havets miljöstatus inte är god. [1] 

God ekologisk status

Ingen av Kalmar läns kustvattenförekomster har god ekologisk status (VISS).

Ekosystemtjänster

Under årets turistsäsong förekom omfattande ytansamlingar av blågrönalger runt Öland och vid fastlandet av Kalmar län. Det inträffade i mitten på juli, i samband med högsäsong för turismnäringen. Algblomningen i Östersjön kommer i genomsnitt cirka tre veckor tidigare än för 35 år sedan[2],  vilket på regional nivå kan få konsekvenser för bland annat de kulturella ekosystemtjänsterna. [3] Även inne vid kusten finns ett överskott av fosfor,[4] vilket gynnar cyanobakterierna. Ett regionalt samarbete till att fånga upp fosfor via kommersiella musselodlingar pågår, vilket på sikt kan ge goda förutsättningar för hållbart akvabruk och alternativ verksamhet i skärgård och kust.

Grunda kustnära miljöer

Kustnära miljöer med karaktärsarter av makrofyter och alger, inklusive kransalger, har sannolikt förändrats kraftigt under de senaste årtiondena. Cirka 60 procent av inventerade grunda miljöer i Kalmar län har bedömts ha måttlig eller sämre status.[5] 2000-talets problem med rekryteringsstörningarna för abborre och gädda längs länets kust kvarstår och det är sannolikt att förändringar i grunda kustmiljöer speglar rekryteringsproblemen för olika fiskarter. Bristande övervakning och uppföljning av åtgärder gör det svårt att bedöma utvecklingen.

Hotade arter

Andelen rödlistade arter är större i den marina miljön än inom andra livsmiljöer.[6] Utvecklingen för fiskarter i marin miljö är fortsatt negativ. För ålen är läget kritiskt. Trots positiv utveckling för torsken i Östersjön anses den fortfarande som starkt hotad. Grunda produktiva havsmiljöer med viktiga lek- och uppväxtområden har i Östersjön klassats som starkt hotade, bevarande statusen bedöms som otillfredsställande eller dålig[7].

Bevarande av kultur- och naturmiljöer

På grund av dålig lönsamhet inom lantbruk och kustfiske finns idag få bofasta i skärgården som brukar jorden och vårdar bebyggelsen. Utvecklingen för kustens och skärgårdens kulturmiljöer och kulturlandskap är negativ, bland annat eftersom stödet för skötsel av landskapselement inom landsbygdsprogrammet har tagits bort samt att det råder stor generell brist på åtgärder. Projektet Vrakriket har fortsatt 2014, i syfte att bland annat ta tillvara det marina kulturarvet inom besöksnäringen.

Kulturlämningar under vatten

Länsstyrelsen har ingen uppföljning eller kännedom om trålskador eller påverkan från spökgarn, i övrigt bedöms tillståndet för kulturhistoriska lämningar vara oförändrat. Två vrak har förlagts med skyddsföreskrifter,(dykförbud) och bevakas av kustbevakning dagligen.

Friluftsliv och buller

Länsstyrelsen gör en översyn av strandskyddsområdena och föreslår en utvidgning till 300 meter i områden med stort friluftsintresse och värdefulla grunda havsmiljöer, i samarbete med kommunerna. Genom LOVA och kommunernas arbete har flera gästhamnar etablerat system för avfall från fritidsbåtar. Under 2014 reviderades föreskrifterna för Misterhults skärgård, i syfte att minimera buller och annan störning från båttrafik.

Analys och bedömning

Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Utvecklingen för att nå målet bedöms som neutral. Förslag på ökade anslag under 2015 för bland annat marin miljöövervakning och marint områdesskydd ger ökade möjligheter att nå delar av målet, men ytterligare styrmedel för att minska den landbaserade belastningen av kväve, fosfor och miljögifter behöver utvecklas.

Övergödning är fortfarande ett av de stora hoten mot kustens rekryteringsmiljöer, och behovet av insatser i syfte att minska belastningen av näringsämnen till kustmynnande vattendrag är stort. In-situ åtgärder för att återföra näringsämnen från havsmiljön tillbaka till land behöver utredas och finansieras.

Ett annat stort hot mot kustens rekryteringsmiljöer är strandexploatering och fragmentering av livsmiljöer, ett anpassat och starkt strandskydd bör fortsättningsvis tillämpas. Knappt fyra procent av fiskens reproduktionsområden är idag skyddade [8] och ytterligare skydd mot exploatering behövs, samt riktade insatser för att restaurera fiskens lekmiljöer.

Länsstyrelsens arbete med akvatiskt områdesskydd behöver stärkas. Övervakning av grunda kustmiljöer och kustbestånd av fisk är en nödvändighet för att mäta trender och följa resultaten av förändringar i vattenkvalitet till följd av insatta åtgärder. Länsstyrelsen behöver arbeta mer proaktivt med planering och skydd, och berörda aktörer behöver använda befintliga verktyg (Miljöbalken, PBL, Havsplanering) i större utsträckning för att säkerställa bevarade naturvärden och förvaltning ur ett landskaps- och ekosystemperspektiv.

Nationella handlingsplaner och strategier behöver tas fram för att minimera negativa effekter av främmande arter. För att kunna bevara och utveckla länets kustanknutna kulturmiljöer krävs mer resurser och aktiva åtgärder i form av kunskapsunderlag, planering, skydd, vård och landsbygdsutveckling, och en regional kulturmiljöövervakning behöver etableras. Kulturmiljöanslaget behöver också stärkas, bland annat för arbetet med kulturreservat.
Länsstyrelsen anser att en nödvändig förutsättning för detta arbete är starkare stöd och tydligare ansvar för kulturmiljöfrågor i andra myndigheters miljömålsarbete. Behovet av hänsynsområden i särskilt känsliga miljöer behöver ytterligare ses över i Kalmar län, i syfte att bevara friluftsområden fria från båttrafik och buller. För att förbättra kunskapsläget om vrakens tillstånd avser Länsstyrelsen att under 2015, i samband med annan marin inventering, videodokumentera eventuella trålskador. Åtgärder för att minimera skador av spökgarn behöver också initieras.

Referenser

1.https://www.havochvatten.se/download/18.64f5b3211343cffddb2800036584/1348912844044/remiss-20120319-god-havsmiljo-del-1.pdf

2. http://www.biogeosciences.net/11/3619/2014/bg-11-3619-2014.pdf

3. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5937-8.pdf

4. http://www.kalmarlanskustvatten.org/files/Kalmar2014.pdf

5. http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/Rapport_N2000.pdf

6. http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/R%c3%b6dlistan/Rodlista2010-havet.pdf

7. http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/Publikationer/Arter%20och%20naturtyper%20i%20habitatdir_litet%20format.pdf

8. http://www.havet.nu/dokument/Svealandskusten2014vikar.pdf

Pil uppåt smiley saknas Hav i balans samt levande kust och skärgård i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet