Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Kalmar läns miljömål?

På flera håll har det gjorts många och bra insatser inom miljöområdet under det gångna året. Ändå är det endast Frisk luft som ser ut att kunna nås till 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast ett, Frisk luft, som är nära att nås idag och som bedöms kunna nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Det har inte gjorts några ändringar i bedömningarna sedan 2014. Även om framsteg har gjorts på flera håll så är effekterna av dessa ännu för små för att göra skillnad i bedömningarna.  

Kalmar län är ett län med höga natur- och kulturmiljövärden och de gröna näringarna är mycket viktiga för länet. Här finns mycket potential om vi lyckas öka medvetenheten om sambanden mellan jord-och skogsbruk, livsmiljö, livsmedel och konsumtion. Genom att arbeta för ökad biologisk mångfald och värna natur– och kulturmiljöer i skog och odlingslandskap gynnas ekosystemtjänster som ökar produktionen samtidigt som friluftsliv och turism kan bli en kompletterande näringsgren i det gröna företagandet. De miljömål som inriktar sig mot biologisk mångfald och natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet visar dock en negativ trend i utvecklingen. Risken är att tillståndet i miljön ytterligare försämras med det nya landsbygdsprogrammet som saknar de stöd som tidigare fanns för skötsel av landskapselement.

För flera mål saknas fortfarande kunskapsunderlag och övervakningar som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Vi kan dock notera att de ekonomiska styrmedel som finns idag för att genomföra åtgärder är otillräckliga.

Finansieringsmöjligheter och ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden. Lika viktigt är arbetet med att förändra människors attityder och beteenden. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera och agera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen. Sedan hösten 2015 har länet ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen; ”En hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar län”, som innehåller 98 åtgärder. Genomför vi dessa och samtidigt fortsätter det miljöarbete som redan pågår har vi tagit ett stort kliv närmare möjligheten att nå miljömålen i länet.

Med åtgärdsprogrammet hoppas vi att det ska bli lättare att gå från ord till handling. Nu startar dialogen med alla aktörer i länet som i sin vardag kan bidra till ett mer konkret miljömålsarbete. Vi hoppas på ett positivt gensvar för att jobba med åt-gärderna från länets kommuner, företag och organisationer – och låt oss göra det tillsammans!

 

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Kust- och havsvatten har god miljöstatus

Den nationella bedömningen visar att havets miljöstatus inte är god[1].

God ekologisk status

Ingen av länets kustvattenförekomster har god ekologisk status. [2]

Ekosystemtjänster

Det småskaliga, lokala fisket är hårt drabbat av förändringarna i det marina ekosystemet och fiskerinäringen i länet är idag begränsad till ett fåtal personer.[3] Överfiske anses vara den helt dominerande faktorn bakom kollapsen av fiskbestånd i utsjön,[4] samt bidragande orsak till fortsatt övergödning och algblomningar. Då kvoterna för torsk i Östersjön fortfarande överskrider de vetenskapliga rekommendationerna[5] ser utvecklingen och tillståndet inte ut att förbättras. Bristande övervakning och uppföljning av åtgärder gör det svårt att bedöma utvecklingen av kustfiskbestånden, men det är sannolikt att 2000-talets problem med rekryteringsstörningarna för abborre och gädda längs länets kust kvarstår. En ny analys av ekosystemtjänster i svenska hav visar att flera ekosystemtjänster i Östersjön, som till exempel upprätthållande av näringsvävar och livsmiljöer, bedöms ha måttlig eller dålig status[6]. De närmaste åren behöver vi därför, förutom att reducera tillförseln av näringsämnen, rikta extra fokus på restaurering av habitat och arter viktiga för ekosystemets återhämtningsförmåga.

Grunda kustnära miljöer

Kustnära miljöer med karaktärsarter av makrofyter och alger, inklusive kransalger, har sannolikt förändrats kraftigt under de senaste årtiondena. Cirka 60 procent av inventerade grunda miljöer i länet har bedömts ha måttlig eller sämre status.[7] Grunda produktiva havsmiljöer med viktiga lek- och uppväxtområden har i Östersjön klassats som starkt hotade, bevarandestatusen bedöms som otillfredsställande eller dålig.[8]  

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Andelen rödlistade arter är större i den marina miljön än inom andra livsmiljöer.[9] Utvecklingen för fiskarter i marin miljö är fortsatt negativ.

Bevarade kultur- och naturmiljöer

På grund av dålig lönsamhet inom lantbruk och kustfiske finns idag få bofasta i skärgården som brukar jorden och vårdar bebyggelsen. Utvecklingen för kustens och skärgårdens kulturmiljöer och kulturlandskap är negativ, bland annat eftersom stödet för skötsel av landskapselement inom landsbygdsprogrammet har tagits bort samt att det råder stor generell brist på åtgärder. Projektet Sydostpassagen har fortsatt 2015 för att ta tillvara det marina kulturarvet inom besöksnäringen.

Kulturlämningar under vatten

Det saknas uppföljning eller kännedom om trålskador eller påverkan från spökgarn, i övrigt bedöms tillståndet för kulturhistoriska lämningar vara oförändrat. Två vrak har förlagts med skyddsföreskrifter, som bland annat omfattar dykförbud, och bevakas av kustbevakning dagligen.

Friluftsliv och buller

Länsstyrelsen gör en översyn av strandskyddsområdena och föreslår en utvidgning till 300 meter i områden med stort friluftsintresse och värdefulla grunda havsmiljöer, i samarbete med kommunerna. Genom lokala vattenvårdsåtgärder, LOVA, och kommunernas arbete har flera gästhamnar etablerat system för avfall från fritidsbåtar.

Främmande arter

Under året har flera observationer av svartmunnad smörbult gjorts i Kalmarsund,[10] en invasiv art med hög reproduktionstakt och hög tålighet mot miljöfaktorer. Det finns uppgifter om att det kan röra sig om hundratals individer i en fångst. Övervakning behöver initieras och åtgärder genomföras för att minimera artens spridning, framförallt till sötvatten.

Analys och bedömning

Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Utvecklingen för att nå målet bedöms som neutral, men med svag positiv riktning.

En ny analys visar att den totala övergödningen i Östersjön nu ser ut att vända, tack vare långsiktiga åtgärder för att minska tillförseln av näring från land[11]. Fortsatta insatser för att minska den landbaserade belastningen av kväve, fosfor och miljögifter behöver genomföras och nya styrmedel för detta utvecklas.

Ett annat stort hot mot kustens ekosystem är strandexploatering och fragmentering av livsmiljöer. Knappt fyra procent av fiskens reproduktionsområden är idag skyddade[12] och ytterligare skydd mot exploatering behövs, samt riktade insatser för att restaurera fiskens lekmiljöer. Arbetet med att inrätta fiskefria områden och fredningsområden behöver också intensifieras och utvecklas, och fokus på lokala fiskevårdande åtgärder och förvaltning fortsätta.

Det nya Havs- och fiskeriprogrammet ger goda möjligheter till åtgärder för att stärka fiskerinäringen samt till restaurering av habitat och arter viktiga för det kustnära ekosystemet. Havs- och vattenmyndighetens satsning på dessa miljöer, i de nya åtgärdsprogrammen (ÅGP) för hotade habitat och arter i Västerhavet och Östersjön, kommer också att innebära att det åtgärdsinriktade arbetet för akvatiskt hotade arter kommer att intensifieras och att Länsstyrelsernas arbete med artinriktad naturvård i akvatisk miljö kommer att breddas.

Länsstyrelsen behöver arbeta mer proaktivt med planering och skydd, och berörda aktörer behöver använda befintliga verktyg (Miljöbalken, PBL, Havsplanering) i större utsträckning för att säkerställa bevarade natur- och kulturvärden och förvaltning ur ett landskaps- och ekosystemperspektiv. Arbetet med havsplanering, som nu tar ny fart genom antagandet av havsplaneringsförordningen, är en viktig del i detta arbete.

Nationella handlingsplaner och strategier behöver tas fram för att minimera negativa effekter av främmande arter.

För att kunna bevara och utveckla länets kustanknutna kulturmiljöer krävs mer resurser och aktiva åtgärder i form av kunskapsunderlag, planering, skydd, vård och landsbygdsutveckling, och en regional kulturmiljöövervakning behöver etableras. Kulturmiljöanslaget behöver också stärkas, bland annat för arbetet med kulturreservat. Länsstyrelsen anser att en nödvändig förutsättning för detta arbete är starkare stöd och tydligare ansvar för kulturmiljöfrågor i andra myndigheters miljömålsarbete. För att förbättra kunskapsläget om vrakens tillstånd avser Länsstyrelsen att under 2015, i samband med annan marin inventering, videodokumentera eventuella trålskador. Åtgärder för att minimera skador av spökgarn behöver också initieras.



Referenser

[1]God havsmiljö 2020. Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. https://www.havochvatten.se/download/18.64f5b3211343cffddb2800036584/1348912844044/remiss-20120319-god-havsmiljo-del-1.pdf

[2] VattenInformationsSystemSverige-VISS, 2015

[3] Fiskarna kämpar på ett hav nära kollaps. Artikel i Barometern 2015-10-15.

[4] Havsmiljöinstitutets rapport till regeringen 2011: http://regeringsrapporten.havsmiljoinstitutet.se/

[10] Inventering av det strandnära yngel och småfisksamhället i Kalmar, Mönsterås och Västervik, juni 2014, Linnéuniversitetet 2014:16

[11]Artikel: Long-term temporal and spatial trends in eutrophication status of the Baltic Sea http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/brv.12221/epdf

Pil uppåt smiley saknas Hav i balans samt levande kust och skärgård i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet