Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål bedöms kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Två mål, Frisk luft och God bebyggd miljö, är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden gör flera mål svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Det behövs minskade utsläpp av klimatgaser och partiklar. Transportvanor och konsumtionsmönster måste ändras. Vattenskyddsområden måste fastställas och uppdateras i betydligt högre takt. Våtmarker och limniska miljöer behöver restaureras. Övergödningen från enskilda avlopp och jordbruksmark måste minska.

Sanering av förorenade områden åtgärdas, men takten behöver ökas för att omhänderta gamla miljösynder. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Förändringar i jord- och skogsbruket samt otillräckliga anslag för skydd och skötsel missgynnar den biologiska mångfalden. Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. På 20 år har 76 procent av mjölkbönderna och 28 procent av mjölkkorna försvunnit. Åkerarealen har under samma tid minskat med 17 procent, en utveckling som delas med Jämtland, Västernorrland och Norrbottens län. Samtidigt försvinner de naturliga gräsmarkerna, slåtterängarna och kulturmiljöerna, vilket innebär att variationen, och därmed den biologiska mångfalden i landskapet, minskar. Sånglärkan har till exempel minskat med 55 procent de senaste 30 åren. Även stare, rapphöna, tofsvipa, törnskata och storspov minskar.

Generationsskiften måste underlättas. Tillgängligheten på dagligvarubutiker och drivmedel på landsbygden är dålig. Bara hälften av länets hushåll har tillgång till bredband via fiber. Samtidigt som det finns en ambition från riksdagen att öka den ekologiska produktionen, och insikten ökar hos medborgarna om att konsumera ekologiskt och närproducerat, saknas tillräcklig lönsamhet för länets allt färre lantbrukare att bruka markerna i skogsbygden.

Det måste gå att bedriva jordbruk även i Kronobergs län.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

 Luftkvaliteten är relativt god i länet. Liksom på många andra håll i landet har vi störst problem att nå miljömål för partiklar (PM10) i tätorter.

Resultat

Halten av bensen (preciseringen nås)

Årsmedelvärdet från mätningar i Växjö, Ljungby och Älmhult mellan 2007–2011 visar att halten varit 0,7 mikrogram per kubikmeter (µg/m³), det vill säga under miljömålet. Sannolikt är de representativa för fler trafikbelastade miljöer.

Sedan år 2012 görs mätningar enbart i Älmhult och medelvärdet för 2015 var 0,5 µg/m³. Mätningarna som helhet visar att halterna minskat successivt från 4–5 µg/m³ i början av 1990-talet. Utvecklingen förklaras delvis av minskad bensenhalt i bensin.

Partiklar (PM2,5), (preciseringen nås)

Mätningar sker sedan mars 2012 i Älmhult och Växjö (urban bakgrund) och Asa (ren landsbygd, regional bakgrund), samt i trafikbelastad miljö på ytterligare två platser per år: under 2015 gjordes mätningar i gaturum i Tingsryd och Markaryds kommuner. Under 2015 varierade årsmedelvärdena mellan 3 och 11 µg/m³ på de olika mätplatserna. Det högsta årsmedelvärdet noterades i Tingsryd 2015 och visar på stor skillnad jämfört med resultaten från föregående år. Det kan ha varit fel vid provtagningen eller så kan det bero på att förorenade luftmassor har transporterats in över landet, vilket får undersökas vidare. Bedömningen är att det mål som satts upp genom preciseringarna för miljökvalitetsmålet Frisk luft nås i hela länet för de mindre partiklarna PM2,5.

Partiklar, PM10 (preciseringen tangeras)

Årsmedelvärden av partiklar, PM10, var inom ramen av preciseringarna för miljökvalitetsmålet på så gott som samtliga platser under 2015. Högst årsmedelvärde 15,4 µg/m³ noterades på den trafikbelastade mätlokalen i Växjö.

Dygnsmedelvärdena är mest kritiska. I Växjö och Ljungby noterades halter över 30 µg/m³ luft under 32 respektive 18 dygn under 2015. Resultaten innebär att Växjö är strax under nivån i preciseringen inom miljökvalitetsmålet Frisk luft. För att ytterligare minska antalet dygn med kraftigt förhöjda partikelhalter i mars och april är det viktigt att minska användningen av dubbdäck samt att sopa gatorna tidigt våren.

Marknära ozon (preciseringen nås inte)

I Asa genomförs mätningar sedan 2007. Preciseringen om 70 µg/m³ som åttatimmarsmedelvärde överskreds 201 dygn år 2015[1]. Mellan åren 2007–2015 har detta överskridits mellan 145 och 204 dygn per år. Timmedelvärdet 80 mikrogram per kubikmeter luft överskreds 127 dygn år 2015. För perioden 2007 till 2015 har överskridanden noterats mellan 98 och 150 dygn per år, vilket innebär att preciseringen inte nås. För 2014 och 2011 saknas heltäckande data från stationen i Asa.

Ozonindex, AOT40

Mätningar visar att ozonindex sedan 2007 har överskridits fyra av sex år (2008, 2009, 2012 och 2013). År 2015 var ozonindex 6 386 mikrogram per kubikmeter och timme[2].

Kvävedioxid (preciseringen nås)

Transporter är den största källan till utsläpp av kväveoxider i Kronobergs län. Mätningarna visar även att de halter som är i tätorterna är egenproducerade, vilket innebär att vi själva har möjlighet att påverka dem. Mätningar på ren landsbygd visar knappt 2 µg/m³. För 2015 mättes de högsta värdena från den trafikbelastade lokalen i Växjö (14 µg/m³). Resultat från icke direkt trafikpåverkade platser i Ljungby, Växjö och Älmhult visar lägre värden 7-8 µg/m³). På de, för Markaryd och Tingsryds förhållandevis trafikbelastade mätplatserna var halterna likartade (7-8 µg/m³). Samtliga resultat för kvävedioxid var under gränsvärdena för miljökvalitetsnormer och preciseringar inom miljökvalitetsmålet Frisk luft år 2015. Kvävedioxidhalten i Växjö var också under gränsvärdet för kommunens egna lokala miljömål med högre ambitionsnivå. Det saknas underlag för att bedöma timmedelvärdet, men bedömningen är att preciseringen nås[3].

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är nära att nås till år 2020. Flera preciseringar nås och partikelhalterna ligger precis under preciseringen.

Problemen är störst i intensiv trafikmiljö. Lokalt, och mestadels tillfälligt förekommer förhöjda halter av ämnen. Långdistanstransporterade ämnen och det faktum att länet är ett glesbygdslän där invånarna har hög andel egna bilar påverkar länets luftkvalitet. Halterna av PM2,5 beror främst på långväga transport och vedeldning, medan PM10 är mer lokalt alstrade (trafik).

Trafiken, dubbdäcksanvändning och vedeldning påverkar den lokala luftkvaliteten. Samhällsplanering, gaturummets utformning, boendemiljöer, trafiksituationen påverkar luftkvaliteten. Trånga gaturum med hög trafikintensitet ger höga halter av luftföroreningar.

Luftföroreningar gör människors sjuka

Alla påverkas, men barn påverkas mer av luftföroreningar. Barn påverkas genom minskad födelsevikt, för tidig födsel, komplikationer under förlossningen, ökad dödlighet bland nyfödda, samt luftvägsbesvär (infektioner, astma).

126 personer beräknas dö i förtid varje år på grund av effekterna av partiklar (PM10) i Kronobergs län[4]. Bättre luftkvalitet innebär bättre livskvalitet (minskad sjuklighet), mindre sjukfrånvaro och ökad livslängd.

Stora problem i trafikmiljöerna

Trafiken och användning av dubbdäck måste minska. Ökande trafik och andel dieselbilar ger ökade utsläpp av kväveoxider. Det kollektiva resandet är lågt.

Andelen kollektiva resor har varierat mellan 10 och 11 procent i Kronobergs län mellan åren 2010 och 2015. Nationell statistik visar att marknadsandelen var 30 procent bland kvinnor och 23 procent bland män för 2015. Kundnöjdheten (andel kunder som är nöjda med senaste resan) ökar dock, från 76 till 83 procent mellan 2010 och 2015. [5]

Andelen bilar som kör på dubbdäck minskade under några år men ökar igen i Södra Sverige Region Syd enligt Trafikverkets indelning. Vid den senaste mätningen 2015 var andelen 56 procent[6].

Vedeldning – ett problem både lokalt och globalt

Småskalig vedeldning kan innebära att halterna bens(a)pyren och sot lokalt kan vara höga. Sotpartiklarna transporteras långa sträckor och påskyndar avsmältningen av Arktis. Den fortsatta satsningen på fjärrvärme medför sannolikt att ett antal undermåliga vedpannor fasas ut.

Marknära ozon kräver globala verktyg

För halten marknära ozon är det inte troligt att målen kan nås till år 2020. Bland annat saknas verktyg för att påverka utsläpp på global nivå, vilket är viktigt för länets halter av marknära ozon.

Förbättrad luft efter omprövade tillstånd

Industrin investerar allt mer i modern reningsteknik vilket gör att utsläppen av till exempel VOC förblir densamma eller minskar, trots ökad förbrukning av lösningsmedel.

Användning av PM10-certifierad sopmaskin/partikelsug i flera kommuner samt rondeller som minskar antalet starter/stopp i trafiken, liksom händelsestyrda trafikljus vid lågtrafik är goda exempel på vad som gjorts.

Prioriteringar i länet

Mer måste fortfarande göras för att begränsa partikelhalterna. Det behövs information och opinionsbildning för att minska andelen dubbdäck, transporterna, lösningsmedelsanvändningen och vedeldningen. Sammanfattningsvis görs mycket bra arbete i länet, men frågan är om det räcker, varför utvecklingen bedöms vara neutral.



Referenser

[1] Marknära ozon i Asa, Årsrapport 2014 och 2015. www.kronobergsluft.se

[2] Marknära ozon i Asa, Årsrapport 2014 och 2015. www.kronobergsluft.se

[3] Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 2007-2015, Kronobergs luftvårdsförbund, april 2016

[4] Forsberg et al. Ambio Vol. 34, No. 1, February 2005

[5] Ipsos. Årsrapport 2015, Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik, feb 2016.

[6] Trafikverket. Undersökning av däcktyp i Sverige, Vintern 2015 (januari–mars), Trafikverket publikation 2015:096.

Pil uppåt smiley saknas Småskalig vedeldning

År 2020 sker minst 90 procent av den småskaliga eldningen av biobränslen i länet i miljögodkända pannor (t.ex. pelletspannor eller vedpannor med ackumulatortank), räknat på antalet pannor.

Uppföljningen baseras på data som sotningsfejarmästarna rapporterar in årligen till Länsstyrelsen på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Uppföljningen baseras på villapannorna i länet. År 2007 fanns cirka 18 500 pannor, varav 5662 eldades med olja, 5171 var konventionella fastbränslepannor och 7703 var fastbränslepannor av keramik eller pelletspannor (vilka antas vara ”miljögodkända”). Utöver detta fanns cirka 49 000 lokaleldstäder, (vedeldade köksspisar, bakugnar, vedkaminer), det vill säga eldstäder som i princip värmer ett enstaka rum.

År 2015 hade antalet villapannor totalt minskat till 11 502 stycken. Antalet oljepannor hade minskat till 1258, de konventionella fastbränslepannorna hade minskat till 3 130 men de utgjorde fortfarande samma andel av pannorna, cirka 27 procent. Antalet miljögodkända pannor var 7 114. Utöver detta finns cirka 56 446 lokaleldstäder. Antalet har ökat med cirka 7 446 stycken sedan år 2007.

Antalet eldstäder som används som huvudsaklig uppvärmningskälla i bostäder eller motsvarande har minskat i länet med ca 38 procent mellan 2007 och 2015 medan antalet lokaleldstäder har ökat med ca 15 procent under samma tid. Idag finns det nästan 5 gånger så många lokaleldstäder registrerade som det finns villapannor. Hur omfattande användning dessa lokaleldstäder är finns det dock inga uppgifter om.

Andelen ”miljögodkända” pannor för småskalig eldning med biobränslen som används som huvudsaklig uppvärmningskälla i bostäder eller motsvarande har ökat från 42 procent år 2007 till 62 procent år 2015.