Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål bedöms kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Två mål, Frisk luft och God bebyggd miljö, är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden gör flera mål svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Det behövs minskade utsläpp av klimatgaser och partiklar. Transportvanor och konsumtionsmönster måste ändras. Vattenskyddsområden måste fastställas och uppdateras i betydligt högre takt. Våtmarker och limniska miljöer behöver restaureras. Övergödningen från enskilda avlopp och jordbruksmark måste minska.

Sanering av förorenade områden åtgärdas, men takten behöver ökas för att omhänderta gamla miljösynder. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Förändringar i jord- och skogsbruket samt otillräckliga anslag för skydd och skötsel missgynnar den biologiska mångfalden. Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. På 20 år har 76 procent av mjölkbönderna och 28 procent av mjölkkorna försvunnit. Åkerarealen har under samma tid minskat med 17 procent, en utveckling som delas med Jämtland, Västernorrland och Norrbottens län. Samtidigt försvinner de naturliga gräsmarkerna, slåtterängarna och kulturmiljöerna, vilket innebär att variationen, och därmed den biologiska mångfalden i landskapet, minskar. Sånglärkan har till exempel minskat med 55 procent de senaste 30 åren. Även stare, rapphöna, tofsvipa, törnskata och storspov minskar.

Generationsskiften måste underlättas. Tillgängligheten på dagligvarubutiker och drivmedel på landsbygden är dålig. Bara hälften av länets hushåll har tillgång till bredband via fiber. Samtidigt som det finns en ambition från riksdagen att öka den ekologiska produktionen, och insikten ökar hos medborgarna om att konsumera ekologiskt och närproducerat, saknas tillräcklig lönsamhet för länets allt färre lantbrukare att bruka markerna i skogsbygden.

Det måste gå att bedriva jordbruk även i Kronobergs län.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Utvecklingen för den biologiska mångfalden måste prioriteras högre  för att nå nationella och internationella mål och åtaganden. För att hejda förlusten av biologisk mångfald krävs prioritering på landskapsnivå, samt riktade styrmedel till/ och ett större ansvarstagande från markägare. 

Resultat

Åtgärder på regional nivå

Ett avtal mellan Länsstyrelsen och firman Pratensis om att odla fältgentiana har tecknats. Drygt 200 frön av fältgentiana har samlats in från en av länets fyra växtplatser och lämnats över till Pratensis. Det finns inga vederlagda fall av att någon odlat upp fältgentiana förut. Plantorna kommer att sättas ut 2017 på minst tre platser där fältgentianan tidigare funnits.

Riktade avtal till markägare, miljöstöd inom landsbygdsprogrammet, NOKÅS samt åtgärdsplanearbete är ekonomiska styrmedel som nyttjas inom arbetet med skötsel av naturreservat med höga natur- och kulturvärden, åtgärdsprogram för hotade arter och Life Taiga för att uppnå målet. Dessa åtgärder räcker inte. Det behövs ekonomiska styrmedel för att stimulera jord- och skogsägare till större hänsyn inom deras verksamheter.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

De 4 273 arter som 2015 blev rödlistade (varav 2 029 angavs som hotade) ska ha en förbättrad bevarandestatus till år 2020. Siffrorna är högre än 2010 vilket framförallt kan förklaras av att betydligt fler arter har bedömts 2015 än 2010. Den bedömning som görs i den nationella rödlistan är att antalet rödlistade arter i alla fall inte har minskat. Enligt 2015 års rödlista fanns det i länet 616 rödlistade arter, samt 105 rödlistade arter som är utdöda, totalt 721 rödlistade arter. Det innebär att 17 procent är utgångna i länet (andelen är nationellt 13,3 procent). Arterna dör alltså ut snabbare i Kronobergs län än i landet som helhet även om skillnaden är mindre än 2010.

Många av länets allra ovanligaste arter har idag så splittrade växtplatser att det krävs ett långsiktigt arbete för att ”knyta” ihop de populationer som idag finns kvar. Många av länets ovanliga arter är svårspridda (ett spridningsavstånd på 1 km brukar anges som det största avstånd som är möjligt för att genetiskt utbyte ändå ska kunna ske). Ett aktivt arbete med att sköta fyndlokaler för vityxne, fältgentiana, mosippa och röd ögonknäppare pågår men det kommer att behöva bedrivas under en längre tid för att uppnå effekt. Förutsättningen saknas för att de naturligt förekommande naturtyperna och hotade arterna ska förbättra sin status på grund av det intensiva skogsbruket och rationaliseringen av jordbruket fortgår. Riktlinjer för hur artskyddet ska hanteras i skogsmark har presenterats av skogsstyrelsen och Naturvårdsverket under 2016, vilket borde innebära att det blir lättare att kombinera skogsbruk med ett bevarande av biologisk mångfald.

Påverkan av klimatförändringar

Det saknas faktaunderlag för att göra en regional bedömning av det förändrade klimatets effekt.

Ekosystemtjänster och resiliens

Det saknas faktaunderlag för att göra en regional bedömning av om ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.

Grön infrastruktur

Ett samarbete mellan Länsstyrelsen och ett flertal aktörer inom och utom myndighetssfären finns men förmår idag inte att förhindra att populationer och livsmiljöer försvinner. Ett nationellt arbete med grön infrastruktur sjösattes januari 2016 av Naturvårdsverket och en regional samordnare för grön infrastruktur anställdes av Länsstyrelsen i april 2016. Handlingsplanen för grön infrastruktur beräknas vara klar i juni 2017.

Genetiskt modifierade organismer

Det saknas faktaunderlag för att göra en regional bedömning av om genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade.

Främmande arter och genotyper

Det saknas faktaunderlag för att göra en regional bedömning av om främmande arter och genotyper hotar den biologiska mångfalden. EU har listat invasiva arter och vilka nationella åtagande som de olika länderna ska göra fastställdes under senvåren 2016. Sveriges lista avses att fastställas senast i december 2016.

Biologiskt kulturarv

De kultur- och naturreservat som bildats med syftet att bevara natur- och kulturvärden, vårdas enligt beslut och skötselplan och förutsättningar finns därmed för bevarande och utveckling av värdena. Uppföljning av gräsmarker i de skyddade områdena har fortsatt 2016.

Det saknas underlag för att göra en regional helhetsbedömning av hur det biologiska kulturarvet förvaltas. Andelen betesmarker med miljöersättning minskar vilket bedöms vara negativt för bevarande och utveckling av den biologiska mångfalden.

Tätortsnära natur

I de tätortsnära naturreservaten är friluftsliv ofta ett av syftena och detta värnas och vårdas för att upprätthålla tillgängligheten för människan. Expansionen av Växjö stad med omnejd innebär delvis att de grönområden som inte är skyddade riskerar att exploateras för bostadsbyggande, vilket minskar tillgängligheten för friluftsliv för dem som bor i större tätorter.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020. De hotbilder som finns mot ett rikt växt- och djurliv kvarstår (till exempel ett storskaligt jordbruk och bristande hänsyn inom skogbruket). Arbetet med åtgärdsprogram, och artinriktad skötsel av länets skyddade natur, bidrar till att förbättra villkoren för den biologiska mångfalden men det räcker inte. Trots omfattande insatser har utvecklingen för den biologiska mångfalden inte förbättrats i den omfattning som krävs för att nå såväl nationella som internationella mål och åtaganden.

För att vända den negativa utvecklingen måste markanvändningen förändras på ett sätt som tar större hänsyn till den biologiska mångfalden. Arbetet med bevarande och skydd av biologisk mångfald måste ses ur ett landskapsperspektiv vilket innebär att de befintliga skyddsområdena naturreservat, naturvårdsavtal, biotopskydd med flera måste kompletteras med riktad rådgivning till markägare för att förstärka de biologiska kvaliteterna i vardagslandskapet. Idag används hänsynsparagrafen i skogsvårdslagen på ett sätt som stärker den biologiska mångfalden i skogslandskapet men rödlistan 2015 pekar ändå på att mycket återstår att göras innan nuvarande utveckling kan vändas.

Prioriteringar i länet

Under 2016 har gjorts riktade artinventeringar enligt gällande åtgärdsprogram för arterna skaftslamkrypa (en kärlväxt), veronikanätfjäril, mal (en fisk) och vilda bin på torräng. Förekomster av vityxne och mosippa har följts upp. Populationsförstärkande åtgärder för vityxne, mosippa och fältgentiana har gjorts under 2016. Gräsmarksuppföljningen av skyddad natur, som inleddes under 2015 har fortsatt 2016. Inom ramen för projektet Life Taiga har tre tallskogar inom naturreservat bränts under 2016. Alla ovanstående åtgärder fortsätter under 2017.

Pil uppåt smiley saknas Skyddsvärda träd, mål till år 2016

Hejda förlusten av den biologiska mångfalden knuten till skyddsvärda träd:
– Av de identifierade levande skyddsvärda träden* inom skyddade områden ska 100 % ha en gynnsam bevarandestatus år 2016.
– Av de identifierade levande skyddsvärda träden* utanför skyddade områden ska 80 % ha en gynnsam bevarandestatus år 2016.

*Definition enligt Länsstyrelsens plan för inventering, skötsel och information om särskilt skyddsvärda träd i Kronobergs län 2009-2013

Länsstyrelsen har inte slutfört med inventeringen av grova träd i länet och har därför ännu inte utvärderat de inventeringsinsatser som gjorts vad gäller grova träd. Det går därför inte att värdera om målet nås eller inte. Under senhösten 2016 avses inventeringen av de sammanhängande områdena med skyddsvärda träd att avslutas. Avsikten är att inleda arbetet 2017 med att friställa de skyddsvärda träd i länet som har ett akut åtgärdsbehov, givet att åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd förlängs. Det ursprungliga åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd sträcker sig till och med 2016. Programmet kommer att utvärderas vintern 2016/2017 och beslut om programmets eventuella framtid tas av Naturvårdsverket under våren 2017. Länsstyrelsen har under 2016 delfinansierat ett vaccinationsprojekt för en grupp av skyddsvärda och mycket grova almar.

Pil uppåt smiley saknas Skyddsvärda träd, mål till år 2020

Hejda förlusten av den biologiska mångfalden knuten till skyddsvärda träd: Antalet identifierade skyddsvärda träd per inventeringsområde minskar inte under perioden 2010–2020.

Länsstyrelsen är inte klar med inventeringen av grova träd i länet och har ännu inte utvärderat de inventeringsinsatser som gjorts vad gäller grova träd, pågår. Det går därför inte att värdera om målet nås eller inte.