Ytterligare, effektivare, styrmedel och åtgärder behöver tas fram för att komma längre i miljöarbetet. Inga miljökvalitetsmål kommer att kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Ett mål – God bebyggd miljö – är nära att nås.
Utvecklingen positiv är för miljökvalitetsmålen Frisk luft och Skyddande ozonskikt. Åtgärder vidtas eller har redan genomförts även om mer kan göras.
Utvecklingen är neutral för Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö. Även om stort regionalt fokus finns på klimatfrågan och att göra länet fossilbränslefritt räcker inte planerade och genomförda åtgärder till. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser, samt påverkan på luftkvaliteten, ökar. Buller är ett ökande problem. Transporternas påverkan på luftkvaliteten påverkar bedömningen av Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Myllrande våtmarker samt Ingen övergödning. Det behövs mer effektiva styrmedel och åtgärder.
Utvecklingsriktningen är oklar för miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Minskande anslag till sanering av förorenade områden riskerar att sänka takten i arbetet med att omhänderta gamla miljösynder. Nya hittills okända ämnen tillkommer i snabb takt vilket kan innebära okända risker för människors hälsa.
Utvecklingen är negativ för Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Intensifieringen av skogsbruken, liksom den alltmer ökande andelen gran, gynnar inte den biologiska mångfalden och innebär dessutom att humushalterna ökar i sjöar och vattendrag. Arealen jordbruksmark minskar, liksom de, för den biologiska mångfalden, viktiga naturliga betesmarkerna och slåtterängarna. De, för varje år, allt färre lantbrukarna, som ska hinna sköta länets jordbruksmark, hinner inte sköta jordbrukslandskapet på ett sådant sätt att tillräcklig hänsyn tas till den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska lämningarna. Alltför många enskilda avlopp läcker fortfarande näringsämnen till vattendragen och vidare ut till havet. Stora insatser behövs för att restaurera limniska miljöer och minska övergödningen. Möjligheten att förtäta bebyggelsen i LIS-områden, kan innebära att fler flyttar ut på landsbygden men också innebära ökad påverkan på miljön som byggande av bryggor, båttrafik, muddring, strandmodifieringar med mera. Det skulle också kunna innebära nya möjligheter att få viktiga skötselinsatser för slåtterängar och betesmarker gjorda. För god bebyggd miljö är bullerproblematiken i bostadsområden ett växande bekymmer.
Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
God bebyggd miljö
Befolkningen fortsätter att öka i Växjö stad medan länets mindre tätorter och landsbygd tappar befolkning. Tillgängligheten till service har minskat. Nya järnvägsstationer på mindre orter möjliggör pendling med tåg. Arbetet med fördjupning av riksintressen för kulturmiljö har intensifierats.
Resultat
Hållbar bebyggelse struktur och samhällsplanering
Länet kännetecknas av ett starkt exploateringstryck i Växjö stad och en svag utveckling i länet i övrigt.
En tredjedel av länets befolkning bor i Växjö stad. De senaste 30 åren har stadens befolkning under samma tid ökat med 43 procent. Effekten har blivit att staden har brett ut sig och nya bostadsområden har skapats.
Infrastruktur samt Kollektivtrafik, gång och cykel
Mellan 2002 och 2011 ökade antalet personer som har mer än 5 min till en livsmedelsbutik med 17 procent . Mellan 2002-2011 ökade länets befolkning med 4,3 procent (Tillväxtanalys, rapport 2011:10). Mellan 2009 och 2011 ökade antalet personer med mer än 5 min till drivmedelsstation med 5 procent (Mellan 2009-2011 ökade länets befolkning med 0,8 procent).
Täckningsgraden till bredbandsuppkoppling via fiber ökar och 2012 har 30,8 procent av befolkningen i länet tillgång till bredband via fiber, motsvarande andel i riket är 39,5 procent (Post och Telestyrelsen, PTS-ER-2012:11).
För bredband via xDSL (kopparnät) ökar täckningsgraden med ungefär 0,5 procent per år. Idag har 96,5 procent av länets befolkning möjlighet att ansluta via xDSL.
Beslut har fattats om nya järnvägsstationer i länet, vilket kan ge förbättrade pendlingsmöjligheter.
Natur – och grönområden
Samtliga kommuner har påbörjat arbetet med översiktsplan rörande landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).
Kulturvärden i bebyggd miljö
Länets kulturmiljöprogram har reviderats och digitaliserats och finns tillgängligt via Länsstyrelsens hemsida, vilket underlättar för att kulturmiljöfrågorna kan beaktas i den fysiska planeringen.
2011 gjorde Länsstyrelsen en sammanställning av objekt i länet med, i detaljplan, angivna varsamhets- eller skyddsbestämmelser och/eller rivningsförbud (Länsstyrelsen i Kronobergs län, Räkna Q, 2011). Denna visar att 663 objekt har något form av skydd idag och att 592 objekt var försedda med rivningsförbud.
Länsstyrelsen har under 2011-2012 intensifierat arbetet med fördjupningar av riksintressen för kulturmiljövård inom länet och en fjärdedel har nu fördjupad beskrivning.
God vardagsmiljö
Två av åtta kommuner i länet anger i Miljömålsenkäten 2012 att de varken har tillgång till antikvarisk kompetens eller kompetens för att ”beakta grön- och vattenstrukturen i planeringen”. Ytterligare en kommun anger att de inte har tillgång till antikvarisk kompetens. Övriga fem kommuner anser sig ha tillgång till kompetens inom nämnda områden, vilket främjar arbetet med att skapa en hållbar samhällsstruktur och en hållbar bebyggelseutformning. Länsstyrelsens tillsynsvägledning möjliggör även ett stöd för samtliga kommuner i den fysiska planeringen.
Hälsa och säkerhet
Mellan 1998 och 2008 byggdes 3706 nya lägenheter i Kronobergs län. Enligt en rapport från Boverket utsattes 6 procent (237 st) av dessa för buller från vägtrafik på 55 dBA eller mer (Boverket, 2011:10). Andelen är lägre jämfört med flertalet jämförbara län samt riket i övrigt.
Enligt Miljöhälsoenkäten, som genomförs vart sjätte år, hade cirka 16 procent av Kronobergs befolkning fukt och/eller mögel i sin bostad år 2007. Det var en minskning jämfört med 1999. Förhållandena i länet skiljer sig inte från landet i övrigt.
Hållbar avfallshantering
Biologisk behandling av matavfall och avfall från livsmedelsindustrier har börjat tas omhand inom Växjö stad för att rötas till fordonsgas.
Sedan några år tillbaka har slammet från Växjö avloppsreningsverk certifierats vilket förbättrar möjligheterna att återföra näringsämnena från slammet till jordbruksmarken.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen i Kronobergs län bedömer att målet är nära att nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. I den aktiva samhällsplaneringen och vid nybyggnation finns god möjlighet att få en hållbar utveckling. För att få till stånd en god bebyggd miljö i vissa befintliga områden krävs dock omfattande insatser och betydande styrmedel.
Nybyggnation
De senaste decenniernas stora utbyggnad av flerbostadshus har de senaste åren övergått till en expansion i småhusbeståndet.
Nybyggnation av småhus kräver större ytor och därmed tar samhällen mer mark i anspråk. En geografiskt utbredd stad medför ökade avstånd, vilket ställer högre krav på kollektivtrafikplanering samt möjliggörande för etablering av service och viktiga samhällsfunktioner. Samtidigt ges individen större tillgång till sin absoluta närmiljö, trädgården.
Länets bostadsbyggande beror mycket på utvecklingen i Växjö stad.
Strandskydd
Regeringen proposition (2008/09:119) Strandskyddet och utveckling av landsbygden betonar strandskyddets koppling till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Människor ska ha tillgång till natur- och grönområden i närheten av bebyggelsen. Att aktivt arbeta med strandskyddsfrågan, som exempelvis vid planering för LIS, kan uppmärksamma tillgängligheten till natur i allmänhet och stränder i synnerhet.
Buller
Enligt statistik från Boverket har endast en mindre andel av de nybyggda bostäderna påverkats av överskridna riktvärden för buller. Kommunerna bör i den fysiska planeringen lyfta bullerproblematiken tidigt i planeringsprocessen för att minska risken för oönskad påverkan i bostadsbeståndet.
Tillgänglighet
Tillgängligheten till service minskar i länet, vilket är oroväckande. En stor del av länet består av tätortsnära landsbygd och för att landsbygden ska leva krävs en attraktiv boendemiljö med tillgång till service. Avstånden är inte alarmerande, men sårbarheten ökar om dagligvaruhandel är belägen på bilavstånd från bostaden.
Infrastruktursatsningar på fler järnvägsstationer i mindre orter kan ge stark lokal utveckling. Men om befolkningen i de mindre orterna får möjlighet att åka tåg riskerar det även att medföra en försämrad turtäthet på busstrafiken, vilket kan slå mot främst ungdomar och äldre på landsbygden.
Kulturmiljövård
Fördjupade beskrivningar av riksintressen är ett planeringsunderlag som ska underlätta kommuners handläggning i plan- och lovärenden. Ett levande samhälle är i flera fall väsentligt för bevarande av kulturmiljöer, varför planeringsunderlag med vägledning är värdefullt.
Kompetens
Länsstyrelsens gör ingen annan bedömning än kommunerna själva i fråga om kommunernas kompetens inom fysisk planering. Länsstyreslen anser att kommunerna har goda förutsättningar att skapa en attraktiv bebyggd miljö utifrån lagkrav, riktlinjer och medborgarnas önskemål och behov.
Länsstyrelsen bedömer att kommunernas bygg- och planpersonal kontinuerligt bör genomföra fortbildning i antikvariska frågor.
God bebyggd miljö i Kronobergs län
Indikatorer som följer upp målet
Biologiskt avfall
Allt matavfall från hushåll och verksamheter samlas in och rötas till biogas år 2020.
Den första uppföljningen av Regionala miljömål år 2013-2020 i Kronobergs län publiceras i mitten av december år 2013 och därefter årligen vid samma tid till år 2020.
Indikatorer som följer upp målet