God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål bedöms kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Två mål, Frisk luft och God bebyggd miljö, är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden gör flera mål svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Det behövs minskade utsläpp av klimatgaser och partiklar. Transportvanor och konsumtionsmönster måste ändras. Vattenskyddsområden måste fastställas och uppdateras i betydligt högre takt. Våtmarker och limniska miljöer behöver restaureras. Övergödningen från enskilda avlopp och jordbruksmark måste minska.

Sanering av förorenade områden åtgärdas, men takten behöver ökas för att omhänderta gamla miljösynder. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Förändringar i jord- och skogsbruket samt otillräckliga anslag för skydd och skötsel missgynnar den biologiska mångfalden. Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. På 20 år har 76 procent av mjölkbönderna och 28 procent av mjölkkorna försvunnit. Åkerarealen har under samma tid minskat med 17 procent, en utveckling som delas med Jämtland, Västernorrland och Norrbottens län. Samtidigt försvinner de naturliga gräsmarkerna, slåtterängarna och kulturmiljöerna, vilket innebär att variationen, och därmed den biologiska mångfalden i landskapet, minskar. Sånglärkan har till exempel minskat med 55 procent de senaste 30 åren. Även stare, rapphöna, tofsvipa, törnskata och storspov minskar.

Generationsskiften måste underlättas. Tillgängligheten på dagligvarubutiker och drivmedel på landsbygden är dålig. Bara hälften av länets hushåll har tillgång till bredband via fiber. Samtidigt som det finns en ambition från riksdagen att öka den ekologiska produktionen, och insikten ökar hos medborgarna om att konsumera ekologiskt och närproducerat, saknas tillräcklig lönsamhet för länets allt färre lantbrukare att bruka markerna i skogsbygden.

Det måste gå att bedriva jordbruk även i Kronobergs län.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Bostadsbyggandet fortsätter att öka, och behov av nya bostäder finns i alla kommuner. Arbetet med grönstruktur och kulturmiljöstrategi pågår. Avvecklingen av serviceutbud och drivmedelsanläggningar på landsbygden har avstannat. Fler har tillgång till bredband via fiber.

Resultat

Hållbar bebyggelsestruktur

Det är ett starkt exploateringstryck i Växjö och Älmhults kommun, och en mindre utveckling i övriga länet. Antal nybyggda lägenheter fortsätter att stiga. Attraktionskraften i länets större tätorter medför att nybyggnadstakten där fortsättningsvis måste öka.

Nedläggningstakten när det gäller dagligvarubutiker och drivmedelsanläggningar på landsbygden har avstannat och strukturen har varit i stort sett oförändrad under den senaste femårsperioden. För närvarande har 7 000 personer mer än tio km till närmaste dagligvarubutik vilket är färre än 2010. Tillgängligheten till drivmedelsanläggning är oförändrad sedan 2010. Ingen kommun har ett kommunomfattande dokument som avser främjandet av handelns utveckling.

Hållbar samhällsplanering

Länsstyrelsen har lämnat sammanfattande redogörelser av statliga intressen och i några kommuner pågår arbete med att uppdatera översiktsplanen.

Infrastruktur, kollektivtrafik samt gång och cykel

Bebyggelseutveckling och kollektivtrafikstråk samplaneras. Region Kronoberg har beslutat om trafikförsörjningsprogram. Tre av länets kommuner har aktuella dokument som avser att främja miljöanpassade transporter. Tre andra kommuner arbetar just nu med att ta fram ett sådant dokument.

Täckningsgraden till bredbandsuppkoppling via fiber ökar och 2016 har 51 procent av länets hushåll tillgång till bredband via fiber, motsvarande andel i riket är 61 procent. För bredband via xDSL (kopparnät) är andelen statisk; idag har 96 procent möjlighet att ansluta via xDSL.[1]

Natur– och grönområden

Endast två av åtta kommuner anger i Boverkets miljömålsenkät[2] att de har grön- och vattenstrukturprogram för någon eller några tätorter i kommunen[3]. Växjö kommun arbetar med flera grönstrukturplaner för kommunens större tätorter. Ytterligare tre kommuner arbetar med frågan. Ett sådant planeringsunderlag underlättar den långsiktiga planeringen med natur- och grönområden.

Kulturvärden i bebyggd miljö

Länsstyrelsens arbete med att ta fram fördjupningar och populärvetenskapliga skrifter för kulturmiljöer av riksintressen fortsätter. Länsstyrelsen tillsammans med kommunerna har påbörjat arbetet med en gemensam kulturmiljöstrategi. Ett aktuellt kommunomfattande program för kulturmiljön finns i två kommuner och i två kommuner finns program för delar av kommunen[4].

God vardagsmiljö

En kommun anger att de har egen antikvarisk kompetens och en annan kommun har tillgång till kompetens genom avtal[5]. Fem kommuner har egen kompetens för att beakta grön- och vattenstrukturen i planeringen[6].

Hälsa och säkerhet

Bullerriktvärdet överskrids i flera detaljplaner inom Växjö stad där exploateringstrycket är högt. Avsteg används och åtgärder måste göras. I mindre tätorter är bostäders läge intill järnvägen ett problem. Skyfall utgör en risk för skador på byggnader och infrastruktur samt transport av föroreningar. Risken ökar i ett framtida klimat.

Hållbar avfallshantering

I Växjö tas matavfall och avfall från livsmedelsindustrier omhand för att rötas till biogas.

Slammet från Växjö avloppsreningsverk är certifierat, vilket förbättrar möjligheterna att återföra näringsämnen från slammet till jordbruksmark.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen i Kronobergs län bedömer att målet är nära att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Vid planering och nybyggnation finns möjlighet att påverka utvecklingen. För att få till stånd en god bebyggd miljö i vissa befintliga områden krävs dock omfattande insatser och betydande styrmedel.

Nybyggnation ställer krav på den fysiska planeringen

Länets bostadsbyggande beror mycket på utvecklingen i Växjö stad där byggande av småhus har pågått under längre tid. I kommunens översiktsplan finns en ambition att bygga en tätare stad med högre hus.

Nybyggnation av småhus kräver större ytor och därmed tar samhällen mer mark i anspråk. En geografiskt utbredd stad medför ökade avstånd, vilket ställer högre krav på kollektivtrafikplanering samt möjliggörande för etablering av service och viktiga samhällsfunktioner.

Kommunerna bör i den fysiska planeringen lyfta bullerproblematiken tidigt i planeringsprocessen för att minska risken för oönskad påverkan i bostadsbeståndet. Vid förtätning och nybyggnation är det viktigt att vatten hanteras i ett helhetsperspektiv och att öka kapaciteten i dagvattensystemet och reningskapaciteten för att hantera kraftiga regn. Att utnyttja grön- och vattenstrukturer är ett effektivt sätt att minska risker för översvämning och värmebölja som både förbättrar luftkvaliteten men även kan ge estetiska fördelar.

På landsbygden minskar tillgängligheten till service i allmänhet även om dagligvaruservicen varit stabil. En stor del av länet består av tätortsnära landsbygd och för en levande landsbygd krävs en attraktiv boendemiljö med tillgång till service. Sårbarheten ökar om dagligvaruhandel ligger på bilavstånd från bostaden.

Infrastruktursatsningar på fler järnvägsstationer i mindre orter kan ge stark lokal utveckling.

Strandskyddet är nära kopplat till en God Bebyggd Miljö

Regeringens proposition (2008/09:119) Strandskyddet och utveckling av landsbygden betonar strandskyddets koppling till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Människor ska ha tillgång till natur- och grönområden i närheten av bebyggelsen. Att aktivt arbeta med strandskyddsfrågan, som exempelvis vid planering för LIS, kan uppmärksamma tillgängligheten till natur i allmänhet och stränder i synnerhet.

Prioriteringar i länet

Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är klar och att det är viktigt att denna ger avtryck i kommunernas fysiska översiktsplaner och nationella mål måste bli tydligare i relation till länets/regionens förhållanden (jämför 2 kap 3 § PBL).

Kommunerna i länet har goda förutsättningar att skapa en attraktiv bebyggd miljö utifrån lagkrav, riktlinjer och medborgarnas önskemål och behov. Översiktsplanerna ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön och utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. För detta krävs tydliga planeringsunderlag som bl.a. förtydligar både nationella och regionala mål, planer och program.

Fördjupade beskrivningar av riksintressen är ett planeringsunderlag som ska underlätta kommuners handläggning i plan- och lovärenden. Ett levande samhälle är i flera fall väsentligt för bevarande av kulturmiljöer, varför planeringsunderlag med vägledning är värdefullt.

Kommunernas bygg- och planhandläggare bör ha tillgång till antikvarisk kompetens och kontinuerligt genomföra fortbildning i antikvariska frågor för att underlätta användningen av de underlag som Länsstyrelsen förser kommunerna med. Den länsövergripande kulturmiljöstrategin innebär en stor möjlighet för kommunerna att bättre kunna integrera miljömålet i sin verksamhet.

Natur- och kulturmiljö är en fråga som länets kommuner i allt större utsträckning arbetar med.


Referenser

[1] Post och Telestyrelsen, PTS-ER-2016:10. PTS:s bredbandskartläggning, PTS-ER-2016-03-16

[2] MME, 2015, http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for-planering/god-bebyggd-miljo/miljomalsenkaten/

[3] http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=85&pl=2&t=Lan&l=7

[4] http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=84&pl=2&t=Lan&l=7

[5] http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for-planering/god-bebyggd-miljo/miljomalsenkaten/resultat-fran-miljomalsenkaten/

[6] www.miljomal.se, Indikatorn Planering kulturmiljö Kronobergs län. Data från Boverkets miljömålsenkät (MME) 2015

Pil uppåt smiley saknas Biologiskt avfall

Allt matavfall från hushåll och verksamheter samlas in och rötas till biogas år 2020.

Det blir allt viktigare att ta tillvara resurserna i livsmedelskedjan och de utgör i dagsläget en stor del av innehållet i kommunernas nya avfallsplaner, i Kronobergs län.

Statistik från Avfall Sverige visar att mängden matavfall som går till deponering minskar samtidigt som mängden som går till förbränning med energiutvinning och biologisk behandling ökar, vilket är positivt och visar att befolkningen i Kronobergs län jobbar mot målet att allt matavfall ska rötas till biogas år 2020.

En bidragande orsak till ovanstående resultat är att man inom Växjö stad har börjat ta omhand om matavfall och avfall från livsmedelsindustri, som sedan skickas till en rötgasanläggning för produktion av fordonsgas. Kommunens hushåll är även kopplade denna tjänst och har tilldelats kärl för att kunna sortera ut sitt matavfall. Flera andra kommuner diskuterar också att sortera ut matavfallet.

Indikatorer som följer upp målet

  • Hushållsavfall