Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål bedöms kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Två mål, Frisk luft och God bebyggd miljö, är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden gör flera mål svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Det behövs minskade utsläpp av klimatgaser och partiklar. Transportvanor och konsumtionsmönster måste ändras. Vattenskyddsområden måste fastställas och uppdateras i betydligt högre takt. Våtmarker och limniska miljöer behöver restaureras. Övergödningen från enskilda avlopp och jordbruksmark måste minska.

Sanering av förorenade områden åtgärdas, men takten behöver ökas för att omhänderta gamla miljösynder. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Förändringar i jord- och skogsbruket samt otillräckliga anslag för skydd och skötsel missgynnar den biologiska mångfalden. Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. På 20 år har 76 procent av mjölkbönderna och 28 procent av mjölkkorna försvunnit. Åkerarealen har under samma tid minskat med 17 procent, en utveckling som delas med Jämtland, Västernorrland och Norrbottens län. Samtidigt försvinner de naturliga gräsmarkerna, slåtterängarna och kulturmiljöerna, vilket innebär att variationen, och därmed den biologiska mångfalden i landskapet, minskar. Sånglärkan har till exempel minskat med 55 procent de senaste 30 åren. Även stare, rapphöna, tofsvipa, törnskata och storspov minskar.

Generationsskiften måste underlättas. Tillgängligheten på dagligvarubutiker och drivmedel på landsbygden är dålig. Bara hälften av länets hushåll har tillgång till bredband via fiber. Samtidigt som det finns en ambition från riksdagen att öka den ekologiska produktionen, och insikten ökar hos medborgarna om att konsumera ekologiskt och närproducerat, saknas tillräcklig lönsamhet för länets allt färre lantbrukare att bruka markerna i skogsbygden.

Det måste gå att bedriva jordbruk även i Kronobergs län.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Många våtmarker har dikats och sjöar har sänkts vilket påverkat våtmarkers tillstånd negativt. Få nydikningar sker i länet, men befintliga diken orsakar problem med igenväxning av våtmarker, påverkan på vattenkvalitet och översvämningar. Bristande hänsyn inom skogsbruket, dikesrensningar och körskador skadar naturliga små våtmarker. Inget myrskyddsplaneobjekt har skyddats det senaste tre åren men arbete pågår i två områden. När det gäller skötsel av hävdberoende våtmarker uppmäts under 2015 en ökning av bidrag till skötsel av våtmarker från 191 ha till 273 ha. Arbete med att restaurera våtmarker har skett framgångsrikt genom Life-projekt för myrar i naturreservat men efter att projektet avslutats har ingen restaurering planerats.

Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden

Analyser inom miljöövervakningen visar att vegetationen förändras i länets våtmarker. Några av orsakerna är att gamla diken fortsätter att avvattna myrar, övergödning och upphörd hävd. Diken orsakar snabbare vattenflöden i landskapet vilket bidrar till översvämningar vid höga flöden. Våtmarkernas ursprungliga funktion som utjämningsmagasin är starkt nedsatt. Inget av Myrskyddsplanens områden har skyddats under året. I planen finns elva objekt efter revidering varav sju återstår att skydda[1].

Restaurering av fem myrar inom ramen för det nu avslutade LIFE-projektet ”Life-to-admire” har gett positiv effekt för häckande fåglar t.ex. ljungpipare och storspov. Länsstyrelsen bedriver slåtter på cirka två hektar myr i skyddade områden med finansiering från det statliga anslaget för skötsel av skyddade områden.

Stöd till skötsel av våtmarker i odlingslandskapet inom Landsbygdsprogrammet har under året ökat från 191 ha (2014) till 273 ha (2015).

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Bevarandestatusen är generellt dålig för länets våtmarkstyper[2]. Problemet är främst påverkan från avvattning, övergödning och upphörd hävd. Som en följd har merparten av arterna dålig bevarandestatus.

Hotade arter och återskapade våtmarker

Takten för återskapande är mycket låg. När det gäller Landsbygdsprogrammet för kommande stödperiod har budgeten för stödmedel till våtmarksinvesteringar landat på en väsentligt lägre nivå än tidigare, cirka 4,5 miljoner kronor totalt med en betydligt tydligare prioritering än tidigare. Drygt två miljoner kronor av dessa ska gå till våtmarker för att förbättra vattenkvaliteten i de vattendrag som idag har konstaterade problem med utsläpp från lantbruket. Några ansökningar om stöd för nyanläggning har lämnats in och håller på att handläggas.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt och behovet av restaurering för att återställa funktion och förutsättningar för biologisk mångfald är mycket stort.

Behov av rådgivning, restaurering, skydd och tillsyn

Att restaurera större våtmarker varav många omfattas av äldre sjösänkningsföretag är mycket arbetskrävande och kostsamt. Få enskilda ägare kan ta på sig att driva sådana åtgärder. För detta arbete krävs rådgivning och ekonomiska stöd från det allmänna.

Även återupptagen hävd i form av bete och slåtter kräver ofta aktiv rådgivning och ekonomiskt stöd.

Stöd finns inom ramen för landsbygdsprogrammet (EU) men Länsstyrelsen saknar resurser till att arbeta offensivt genom rådgivning.

Resurserna är små för säkerställandearbetet av våtmarker inom Myrskyddsplanen.

Ökade resurser behövs för tillsyn av hänsyn till våtmarker inom jord- och skogsbruksnäringen.

Prioriteringar i länet

Life-projektet har pågått till och med 2015 och har gett goda resultat[3]. Arbetet med områdesskydd inom de våtmarker som finns i Myrskyddsplanen har prioriterats mycket lågt under året på grund av lite handläggningsresurser totalt.

För att kunna nå målet till år 2020 behövs större omfattning på stöd- och rådgivning än vad som finns idag. Det nya våtmarksstödet öppnade för ansökningar under senvåren-sommaren 2015 och har inriktning biologisk mångfald och vattenkvalitet med fokus på insatser i eller för att hantera problem orsakade av jordbruket i odlingslandskapet.


Pil uppåt smiley saknas Myrskyddsplanen

Samtliga våtmarker i Kronobergs län som ingår i ”Myrskyddsplan för Sverige” ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2020.

Med nuvarande takt i skyddsarbetet kommer inte målet att kunna nås. Under 2015 skyddades inte något objekt i myrskyddsplanen. Om målet ska kunna nås, måste objekten i Myrskyddsplanen prioriteras högre. En drivkraft kan vara att områdena kan bli värdefulla som besöksmål och bidra till landsbygdsutveckling.

Pil uppåt smiley saknas Öka arealen våtmarker i odlingslandskapet

I odlingslandskapet i Kronobergs län ska minst 400 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2020, räknat från år 2000.

Målet kan nås om resurser läggs på stöd och rådgivning, till exempel inom det nya landsbygdsprogrammet.

Det nya våtmarksstödet öppnade för ansökningar under senvåren-sommaren 2015 och har inriktning biologisk mångfald och vattenkvalitet med fokus på insatser i eller för att hantera problem orsakade av jordbruket i odlingslandskapet. Inga nya anläggningar hann genomföras under året.