Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål bedöms kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Två mål – Frisk luft och God bebyggd miljö – är nära att nås. Skärpt lagstiftning samt fler och effektivare styrmedel behövs för att komma längre i miljöarbetet. Framtagna åtgärder måste genomföras.

Utvecklingen är positiv för Skyddande ozonskikt och Levande skogar även om mer kan och måste göras.

Utvecklingen är neutral för Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö.

Utmaningen framöver är att komma tillrätta med utsläpp av klimatgaser. Vanor och beteenden måste också ändras när det gäller bilkörning och vedeldning. Positiva förändringar, som återhämtning från försurningen, skapar nya problem i ytvattentäkter genom humustillförsel. Intensifierat skogsbruk, tillsammans med otillräckliga anslag för skydd och skötsel, missgynnar den biologiska mångfalden. Vattenskyddsområden bör fastställas och uppdateras i betydligt högre takt än nu. Övergödningen, det vill säga näringsämnesläckage från enskilda avlopp och jordbruksmark, måste minska. Tillgängligheten till service (livs- och drivmedel) på landsbygden är dålig men alltfler får efterhand tillgång till bredband.

Utvecklingen är oklar för Säker strålmiljö.

Utvecklingen är negativ för Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Otillräckliga och i realiteten minskande anslag till sanering av förorenade områden sinkar takten i att omhänderta gamla miljösynder. Nya ämnen innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanorna behöver ändras tycks inte nå fram. Våtmarker och limniska miljöer behöver restaureras. Betesdjuren, jordbruksmarken, de naturliga gräsmarkerna, slåtterängarna och variationen i landskapet minskar. Det saknas tillräckliga ekonomiska incitament för länets allt färre lantbrukare att bruka dessa marker. Sammantaget innebär detta att växt- och djurlivet utarmas.

Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Våtmarker försvinner, skadas eller växer igen på grund av dikning, övergödning och upphörd hävd. Växt- och djurlivet utarmas till följd av detta. Arbetet med restaurering pågår framgångsrikt men långsamt. Alltför få våtmarker skyddas långsiktigt som naturreservat eller annat områdesskydd.

Resultat

Många våtmarker har dikats och sjöar har sänkts vilket påverkat våtmarkers tillstånd negativt. Få nydikningar sker i länet, men befintliga diken orsakar problem med igenväxning av våtmarker, påverkan på vattenkvalitet och översvämningar. Bristande hänsyn inom skogsbruket och vid dikesrensningar orsakar problem med körskador och grumligt vatten. Inget myrskyddsplaneobjekt har skyddats det senaste året. Skötsel av hävdberoende våtmarker har sedan lång tid minskat och den negativa trenden fortgår.

Arbete med att restaurera våtmarker pågår framgångsrikt bland annat genom ett Life-projekt för myrar. Förhållandevis liten areal ingår dock i projektet och takten för återskapandet är för låg.

Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden

Analyser inom miljöövervakningen visar att vegetationen förändras i länets våtmarker. Några av orsakerna är att gamla diken fortsätter att avvattna myrar, övergödning och upphörd hävd.

Dikningar orsakar snabbare vattenflöden i landskapet vilket bidrar till översvämningar vid höga flöden. Våtmarkernas funktion som utjämningsmagasin har försämrats.

Inget av Myrskyddsplanens områden har skyddats under året. I planen finns elva objekt efter revidering varav sju återstår att skydda.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Bevarandestatusen är generellt dålig för länets våtmarkstyper[1]. Problemet är främst påverkan från avvattning och övergödning. Som en följd har merparten av arterna dålig bevarandestatus.

Hotade arter och återskapade våtmarker

Arbetet med att restaurera våtmarker pågår om än i låg takt.

Länsstyrelsen är del i ett Life-projekt, Life to ad(d)mire, vars syfte är att återställa hydrologin på fem myrar genom igenläggning av diken och röjning av igenväxningsvegetation. Även fyra hektar slåttermyr ingår i projektet. Utöver det slås knappt två hektar myr i skyddade områden av Länsstyrelsen med finansiering från det statliga anslaget för skötsel av skyddade områden.

Ett antal projekt inom EU:s landsbygdsprogram genomförs just nu eller ska slutredovisas i det närmaste. 2013 har ansökningar för 8,6 hektar kommit in och beviljats för aktiv restaurering. Under stödperioden 2007-2013 har insatser gjorts på ca 350 ha våtmark fördelat på 87 objekt. Ett av dessa, Byasjön i Attsjö, är överlägset störst med en uppskattad berörd areal av 200 ha.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt och behovet av restaurering för att återställa funktion och förutsättningar för biologisk mångfald är mycket stort.

Mer resurser behövs för skyddsarbetet

Länsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande genom samråd och tillsynsverksamhet. Resurserna är också för små för säkerställandearbetet av myrskyddsplaneobjekten. På grund av detta genomförs inte tillräckliga åtgärder för att förbättra miljötillståndet i länets våtmarker.

Styrmedel behövs för bättre hänsyn

Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa hänsyn inom främst skogsnäringen. Byråkratin kring diken som omfattas av vattendomar är omfattande vilket får till följd att arbetet med upphävande av vattendomar är tidskrävande och därför sällsynta.

Prioriteringar i länet

Life-projektet pågår även 2014 och flera åtgärder planeras. Däremot kommer säkerställandearbetet av myrskyddsplaneobjekten inte kunna prioriteras.

Den aktiva stödgivningen för våtmarker ligger för närvarande nere i väntan på att en ny stödperiod ska börja under 2015.

För att kunna nå målet till år 2020 behövs större omfattning på stöd- och rådgivning än vad som finns idag (2014).

Det nya våtmarksstödet öppnar för ansökningar under senvåren-sommaren 2015 och har inriktning biologisk mångfald och vattenkvalitet med fokus på insatser i eller för att hantera problem orsakade av jordbruket i odlingslandskapet.¨

Referenser

[1] ArtDatabanken, 2012. Habitatdirektivet – tillståndet i länet

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Kronobergs län

Indikatorer som följer upp målet

Pil uppåt smiley saknas Myrskyddsplanen

Samtliga våtmarker i Kronobergs län som ingår i ”Myrskyddsplan för Sverige” ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2020.

Med nuvarande takt i skyddsarbetet kommer inte målet att kunna nås. Under 2014 skyddades inte något objekt i myrskyddsplanen. Om målet ska kunna nås, måste objekten i Myrskyddsplanen prioriteras högre. En drivkraft kan vara att områdena kan bli värdefulla som besöksmål och bidra till landsbygdsutveckling.

Indikatorer som följer upp målet

Pil uppåt smiley saknas Öka arealen våtmarker i odlingslandskapet

I odlingslandskapet i Kronobergs län ska minst 400 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2020, räknat från år 2000.

Målet kan nås om resurser läggs på stöd och rådgivning, till exempel inom det nya landsbygdsprogrammet.

Det nya våtmarksstödet öppnar för ansökningar under senvåren-sommaren 2015 och har inriktning biologisk mångfald och vattenkvalitet med fokus på insatser i eller för att hantera problem orsakade av jordbruket i odlingslandskapet.

Indikatorer som följer upp målet