Ytterligare, effektivare, styrmedel och åtgärder behöver tas fram för att komma längre i miljöarbetet. Inga miljökvalitetsmål kommer att kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Ett mål – God bebyggd miljö – är nära att nås.
Utvecklingen positiv är för miljökvalitetsmålen Frisk luft och Skyddande ozonskikt. Åtgärder vidtas eller har redan genomförts även om mer kan göras.
Utvecklingen är neutral för Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö. Även om stort regionalt fokus finns på klimatfrågan och att göra länet fossilbränslefritt räcker inte planerade och genomförda åtgärder till. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser, samt påverkan på luftkvaliteten, ökar. Buller är ett ökande problem. Transporternas påverkan på luftkvaliteten påverkar bedömningen av Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Myllrande våtmarker samt Ingen övergödning. Det behövs mer effektiva styrmedel och åtgärder.
Utvecklingsriktningen är oklar för miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Minskande anslag till sanering av förorenade områden riskerar att sänka takten i arbetet med att omhänderta gamla miljösynder. Nya hittills okända ämnen tillkommer i snabb takt vilket kan innebära okända risker för människors hälsa.
Utvecklingen är negativ för Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Intensifieringen av skogsbruken, liksom den alltmer ökande andelen gran, gynnar inte den biologiska mångfalden och innebär dessutom att humushalterna ökar i sjöar och vattendrag. Arealen jordbruksmark minskar, liksom de, för den biologiska mångfalden, viktiga naturliga betesmarkerna och slåtterängarna. De, för varje år, allt färre lantbrukarna, som ska hinna sköta länets jordbruksmark, hinner inte sköta jordbrukslandskapet på ett sådant sätt att tillräcklig hänsyn tas till den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska lämningarna. Alltför många enskilda avlopp läcker fortfarande näringsämnen till vattendragen och vidare ut till havet. Stora insatser behövs för att restaurera limniska miljöer och minska övergödningen. Möjligheten att förtäta bebyggelsen i LIS-områden, kan innebära att fler flyttar ut på landsbygden men också innebära ökad påverkan på miljön som byggande av bryggor, båttrafik, muddring, strandmodifieringar med mera. Det skulle också kunna innebära nya möjligheter att få viktiga skötselinsatser för slåtterängar och betesmarker gjorda. För god bebyggd miljö är bullerproblematiken i bostadsområden ett växande bekymmer.
Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Myllrande våtmarker
Våtmarker försvinner, skadas eller växer igen på grund av utdikning och annan mänsklig påverkan samt ökat kvävenedfall. Arbetet med återskapande och restaurering pågår framgångsrikt men långsamt. Få våtmarker skyddas i länet.
Resultat
Många av länets våtmarker har dikats och sjöar har sänkts vilket påverkat dagens våtmarkers tillstånd negativt. Takten för skyddsarbetet av de mest värdefulla myrarna måste öka och fler våtmarker måste anläggas eller restaureras för att uppnå målet.
Få nydikningar sker i länet, men befintliga diken orsakar återkommande problem med vattenkvalitet och översvämningar. Bristande hänsyn inom skogsbruket och vid dikesrensningar fortsätter att orsaka igenväxning i länets våtmarker och problem med körskador och grumligt vatten som följd. Endast ett myrskyddsplaneobjekt har skyddats det senaste året.
Bevarandestatusen för länets våtmarkstyper och arter är generellt dålig på grund av befintlig markavvattning, förändrat klimat och utebliven hävd. Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker är framgångsrikt i länet bland annat genom ett Life-projekt. Förhållandevis liten areal ingår i projektet och även om återskapandet av våtmarker är framgångsrikt går det långsamt.
Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden
Vegetationen förändras i länets våtmarker visar analyser inom miljöövervakningen. Några av orsakerna är att gamla diken fortsätter att avvattnar myrar, tillskott av näring och upphörd hävd.
Enstaka tillstånd till markavvattning har givits och gamla diken har rensats. Åtgärderna har orsakat snabbare vattenflöden i landskapet vilket innebär översvämningar vid höga flöden. Våtmarkernas funktion som utjämningsmagasin har försämrats.
I rensningsärenden som kommer in för samråd förelägger Länsstyrelsen om försiktighetsåtgärder.
Ett av Myrskyddsplanens områden har skyddats under året. I planen finns elva objekt efter revidering. Sju återstår att skydda.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Bevarandestatusen är generellt dålig för länets våtmarkstyper (ArtDatabanken, 2012. Habitatdirektivet – tillståndet i länet). Problemet är främst påverkan från avvattning och övergödning. Som en följd har merparten av arterna dålig bevarandestatus.
Hotade arter och återskapade våtmarker
Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker pågår i länet. Länsstyrelsen är del i ett Life-projekt, Life to ad(d)mire, vars syfte är att återställa hydrologin på 5 myrar i länet genom igenläggning av diken och röjning av igenväxningsvegetation. Även en 4 hektar stor slåttermyr ingår i projektet. Utöver det slås knappt 2 hektar myr i skyddade områden genom Länsstyrelsens försorg med finansiering från det statliga anslaget för skötsel av skyddade områden.
Länsstyrelsen har anordnat salamanderguidning, finansierat med landsbygdstöd rörande småvatten.
Tio mindre våtmarker om nästan 20 hektar och två större våtmarksområden (50 respektive 200 hektar) har börjat anläggas eller återskapats under året med finansiering från Landsbygdsprogrammet (se indikatorn Anlagda våtmarker).
Länsstyrelsen bedriver uppsökande verksamhet och rådgivning, såväl till privatpersoner som till kommunerna, för att öka kunskapen och intresset för att restaurera våtmarker i länet.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt. Tillräckliga styrmedel och resurser saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av våtmarkernas bevarandestatus och vegetationsförändringar är centrala för bedömningen.
Styrmedel behövs för bättre hänsyn
Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom främst skogsnäringen. Länsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande genom samråd och tillsynsverksamhet. Bidrag saknas för att åtgärda gamla, uttjänta diken som alltjämt avvattnar myrar. Byråkratin kring diken som omfattas av vattendomar är omfattande vilket får till följd att arbetet med upphävande av vattendomar är tidskrävande och svåra att prioritera. Resurserna är också för små för säkerställandearbetet av myrskyddsplaneobjekten. På grund av detta genomförs inte tillräckliga åtgärder för att förbättra miljötillståndet i länets våtmarker.
Information viktig till markägare
Återskapande och restaurering av våtmarker pågår i hela länet. Länsstyrelsen anser att nuvarande resurser och regelverk räcker. Det är viktigt att prioritera information och uppsökande verksamhet till markägare för att ta tillvara på det intresse som finns och att insatserna gör på rätt ställe i landskapet.
Prioriteringar i länet
Länsstyrelsen kommer fortsätta att arbeta med information och rådgivning angående återskapande och restaurering av våtmarker. Life-projektet pågår även 2013 och flera åtgärder planeras. Däremot kommer säkerställandearbetet av myrskyddsplaneobjekten inte kunna prioriteras i så hög utsträckning.
Myllrande våtmarker i Kronobergs län
Indikatorer som följer upp målet
Myrskyddsplanen
Samtliga våtmarker i Kronobergs län som ingår i ”Myrskyddsplan för Sverige” ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2020.
Den första uppföljningen av Regionala miljömål år 2013-2020 i Kronobergs län publiceras i mitten av december år 2013 och därefter årligen vid samma tid till år 2020.
Indikatorer som följer upp målet
Öka arealen våtmarker i odlingslandskapet
I odlingslandskapet i Kronobergs län ska minst 400 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2020, räknat från år 2000.
Den första uppföljningen av Regionala miljömål år 2013-2020 i Kronobergs län publiceras i mitten av december år 2013 och därefter årligen vid samma tid till år 2020.
Indikatorer som följer upp målet