Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål bedöms kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Två mål – Frisk luft och God bebyggd miljö – är nära att nås. Skärpt lagstiftning samt fler och effektivare styrmedel behövs för att komma längre i miljöarbetet. Framtagna åtgärder måste genomföras.

Utvecklingen är positiv för Skyddande ozonskikt och Levande skogar även om mer kan och måste göras.

Utvecklingen är neutral för Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö.

Det behövs fortsatt minskade utsläpp av klimatgaser. Transportvanor och konsumtionsmönster måste ändras. Positiva förändringar, som återhämtning från försurningen, skapar nya problem i ytvattentäkter genom humustillförsel. Vattenskyddsområden bör fastställas och uppdateras i betydligt högre takt. Övergödningen från enskilda avlopp och jordbruksmark, måste minska. Tillgängligheten till service (livs- och drivmedel) på landsbygden är dålig men alltfler får efterhand tillgång till bredband.

Utvecklingen är oklar för Säker strålmiljö.

Utvecklingen är negativ för Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Otillräckliga och i realiteten minskande anslag till sanering av förorenade områden sinkar takten i att omhänderta gamla miljösynder. Nya ämnen innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram. Bristande hänsyn i jord- och skogsbruk samt otillräckliga anslag för skydd och skötsel missgynnar den biologiska mångfalden. Våtmarker och limniska miljöer behöver restaureras. Mjölkbönderna, betesdjuren, jordbruksmarken, de naturliga gräsmarkerna, slåtterängarna och variationen i landskapet minskar, särskilt i skogsbygden. Det saknas tillräckliga ekonomiska incitament för länets allt färre lantbrukare att bruka dessa marker. Sammantaget utarmas kulturmiljöer samt växt- och djurlivet.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Våtmarker försvinner, skadas eller växer igen på grund av dikning, övergödning och upphörd hävd. Växt- och djurlivet utarmas till följd av detta. Arbetet med restaurering pågår framgångsrikt men långsamt. Alltför få våtmarker skyddas långsiktigt som naturreservat eller annat områdesskydd.

Resultat

Många våtmarker har dikats och sjöar har sänkts vilket påverkat våtmarkers tillstånd negativt. Få nydikningar sker i länet, men befintliga diken orsakar problem med igenväxning av våtmarker, påverkan på vattenkvalitet och översvämningar. Bristande hänsyn inom skogsbruket, dikesrensningar och körskador skadar naturliga små våtmarker. Inget myrskyddsplaneobjekt har skyddats det senaste året men överenskommelse med en ny markägare har blivit klar inom ett objekt. Skötsel av hävdberoende våtmarker har sedan lång tid minskat. Arbete med att restaurera våtmarker pågår framgångsrikt genom ett Life-projekt för myrar som berör fem myrar som är naturreservat. I övrigt är takten för restaurering låg.

Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden

Analyser inom miljöövervakningen visar att vegetationen förändras i länets våtmarker. Några av orsakerna är att gamla diken fortsätter att avvattna myrar, övergödning och upphörd hävd. Diken orsakar snabbare vattenflöden i landskapet vilket bidrar till översvämningar vid höga flöden. Våtmarkernas ursprungliga funktion som utjämningsmagasin är starkt nedsatt. Inget av Myrskyddsplanens områden har skyddats under året. I planen finns elva objekt efter revidering varav sju återstår att skydda[1].

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Bevarandestatusen är generellt dålig för länets våtmarkstyper[2]. Problemet är främst påverkan från avvattning, övergödning och upphörd hävd. Som en följd har merparten av arterna dålig bevarandestatus.

Hotade arter och återskapade våtmarker

Arbetet med att restaurera våtmarker pågår om än i låg takt. Länsstyrelsen har deltagit i ett Life-projekt, Life to ad(d)mire[3], vars syfte är att återställa hydrologin på fem myrar genom igenläggning av diken och röjning av igenväxningsvegetation. Även fyra hektar slåttermyr ingår i projektet. Utöver det slås knappt två hektar myr i skyddade områden av Länsstyrelsen med finansiering från det statliga anslaget för skötsel av skyddade områden.

När det gäller Landsbygdsprogrammet har 2014 varit ett mellanår då inga nya våtmarksprojekt påbörjades. Programmet 2007-2013 avslutades och ett stort objekt, Lilla Attsjön, kunde invigas under våren 2015. Projektet genomfördes för att förstärka de biologiska värdena i en sedan tidigare sänkt sjö. För kommande stödperiod har budgeten för stödmedel till våtmarksinvesteringar landat på en väsentligt lägre nivå än tidigare, ca 5 miljoner kronor totalt med en betydligt tydligare prioritering än tidigare. Drygt två miljoner kronor av dessa ska gå till våtmarker för att förbättra vattenkvaliteten i de vattendrag som idag har konstaterade problem med utsläpp från lantbruket.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt och behovet av restaurering för att återställa funktion och förutsättningar för biologisk mångfald är mycket stort.

Behov av rådgivning, restaurering, skydd och tillsyn

Att restaurera större våtmarker varav många omfattas av äldre sjösänknings-företag är mycket arbetskrävande och kostsamt. Få enskilda ägare kan ta på sig att driva sådana åtgärder. För detta arbete krävs rådgivning och ekonomiska stöd från det allmänna.

Även återupptagen hävd i form av bete och slåtter kräver ofta aktiv rådgivning och ekonomiskt stöd.

Stöd finns inom ramen för landsbygdprogrammet (EU) men länsstyrelsen saknar resurser till att arbeta offensivt genom rådgivning. Resurser för tillsyn är också begränsade.

Resurserna är små för säkerställandearbetet av våtmarker inom Myrskyddsplanen.

Ökade resurser behövs för tillsyn av hänsyn till våtmarker inom jord- och skogsbruksnäringen.

Prioriteringar i länet

Life-projektet har pågått till och med 2015 och har gett goda resultat. Arbetet med områdesskydd inom de våtmarker som finns i Myrskyddsplanen har prioriterats mycket lågt under året på grund av lite handläggningsresurser totalt.

Den aktiva stödgivningen för våtmarker har legat nere under 2014 i väntan på att en ny stödperiod 2015.

För att kunna nå målet till år 2020 behövs större omfattning på stöd- och rådgivning än vad som finns idag. Det nya våtmarksstödet öppnar för ansökningar under senvåren-sommaren 2015 och har inriktning biologisk mångfald och vattenkvalitet med fokus på insatser i eller för att hantera problem orsakade av jordbruket i odlingslandskapet.



[1] Miljömål.se, http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=297&pl=2&t=Lan&l=7

[2] ArtDatabanken, 2012. Habitatdirektivet – tillståndet i länet

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Kronobergs län

Indikatorer som följer upp målet

Pil uppåt smiley saknas Myrskyddsplanen

Samtliga våtmarker i Kronobergs län som ingår i ”Myrskyddsplan för Sverige” ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2020.

Med nuvarande takt i skyddsarbetet kommer inte målet att kunna nås. Under 2014 skyddades inte något objekt i myrskyddsplanen. Om målet ska kunna nås, måste objekten i Myrskyddsplanen prioriteras högre. En drivkraft kan vara att områdena kan bli värdefulla som besöksmål och bidra till landsbygdsutveckling.

Indikatorer som följer upp målet

Pil uppåt smiley saknas Öka arealen våtmarker i odlingslandskapet

I odlingslandskapet i Kronobergs län ska minst 400 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2020, räknat från år 2000.

Målet kan nås om resurser läggs på stöd och rådgivning, till exempel inom det nya landsbygdsprogrammet.

Det nya våtmarksstödet öppnar för ansökningar under senvåren-sommaren 2015 och har inriktning biologisk mångfald och vattenkvalitet med fokus på insatser i eller för att hantera problem orsakade av jordbruket i odlingslandskapet.

Indikatorer som följer upp målet