Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål bedöms kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Två mål, Frisk luft och God bebyggd miljö, är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden gör flera mål svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Det behövs minskade utsläpp av klimatgaser och partiklar. Transportvanor och konsumtionsmönster måste ändras. Vattenskyddsområden måste fastställas och uppdateras i betydligt högre takt. Våtmarker och limniska miljöer behöver restaureras. Övergödningen från enskilda avlopp och jordbruksmark måste minska.

Sanering av förorenade områden åtgärdas, men takten behöver ökas för att omhänderta gamla miljösynder. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Förändringar i jord- och skogsbruket samt otillräckliga anslag för skydd och skötsel missgynnar den biologiska mångfalden. Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. På 20 år har 76 procent av mjölkbönderna och 28 procent av mjölkkorna försvunnit. Åkerarealen har under samma tid minskat med 17 procent, en utveckling som delas med Jämtland, Västernorrland och Norrbottens län. Samtidigt försvinner de naturliga gräsmarkerna, slåtterängarna och kulturmiljöerna, vilket innebär att variationen, och därmed den biologiska mångfalden i landskapet, minskar. Sånglärkan har till exempel minskat med 55 procent de senaste 30 åren. Även stare, rapphöna, tofsvipa, törnskata och storspov minskar.

Generationsskiften måste underlättas. Tillgängligheten på dagligvarubutiker och drivmedel på landsbygden är dålig. Bara hälften av länets hushåll har tillgång till bredband via fiber. Samtidigt som det finns en ambition från riksdagen att öka den ekologiska produktionen, och insikten ökar hos medborgarna om att konsumera ekologiskt och närproducerat, saknas tillräcklig lönsamhet för länets allt färre lantbrukare att bruka markerna i skogsbygden.

Det måste gå att bedriva jordbruk även i Kronobergs län.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Arealen åkermark fortsätter minska i länet. Även arealen betesmark- och slåtterängar antas ha en forsatt negativ trend. Höga natur- och kulturhistoriska värden riskerar att försvinna tillsammans med ett variationsrikt odlingslandskap, särkilt i skogsbygden.

Resultat

Vissa delar av Landsbygdsprogrammet som gäller för åren 2014-2020 har fördröjts. För miljöersättningen för slåtterängar och betesmarker samt ersättning för ekologisk produktion med ny åtagandeperiod från år 2015 har inga beslut fattats ännu. Detta innebär att det inte finns någon statistik för 2015. Möjligheten att ansöka om miljöinvestering öppnades först under senhösten 2015 och kunde börja handläggas under 2016. Fördröjningen innebär att rådgivning och kurser som genomförs med stöd av Landsbygdsprogrammet genomförts i mindre utsträckning än tidigare år.

Åkermarkens egenskaper och processer

I vissa delar av länet kan problemen med markpackning vara omfattande. Allt större jordbruksmaskiner kan med tiden innebära en ökad risk för markpackning. Rådgivning om markpackning och dränering ingår i projektet ”Greppa näringen” som genomfört rådgivningar under år 2015, dock i liten omfattning.

Variationsrikt odlingslandskap

Under år 2015 genomfördes ett omfattande fältarbete i länet för bedömning av natur och kulturvärden i betesmarker och slåtterängar. Vår uppfattning är att det sker en negativ trend generellt men särskilt i skogsbygden. Det handlar om dålig hävd och igenväxning men också att de botaniska kvalitéerna försämras och därmed faunan också.

Under 2016 har en ominventering av Ängs- och Betesmarker inletts på marker som vid inventeringen 2002–2004 hade noteringar om svag/ingen hävd eller hade naturtypen Annan naturtyp, Restaurerbar eller Ej aktuell. På de marker som hittills har besökts är trenden att de som var svagt hävdade/ohävdade är de flesta helt ohävdade och igenväxning och etablering av ohävdsarter har gått så långt att bara en liten andel anses kunna återfå de hävdgynnade värdena genom restaurering.

Intresset var stort år 2015 för miljöersättningen restaurering av betesmarker och slåtterängar. Totalt fick 24 lantbrukare åtagande för 69 hektar. Erfarenheten är dock att majoriteten av restaureringarna är kopplade till träd- och buskvärden samt kulturvärden och i mindre utsträckning floravärden.

Arealen åkermark fortsätter att minska i länet. År 2015 var arealen åker 47 026 hektar[1], en minskning sedan år 1995 med 16,9 procent. Minskningen är bland de största i landet.

Trenden är vikande för de av odlingslandskapets vanligaste fågelarter som är knutna till småbiotoper i Östra Götaland[2].

Bevarade natur- och kulturmiljöer

Ängsfruktodlingarna i området kring södra Åsnen är riksintresse för kulturmiljö sedan 2013. De utgör ett unikt uttryck för allmogens mångsidiga jordbruk. Trots att arealen minskat betydligt sedan mitten av 1900-talet finns det en vilja att bevara kvarvarande odlingar. Under 2014 fick 13 ängsfruktodlare i Urshultsområdet kulturmiljöbidrag. Totalt utgick bidrag till 4 289 skötta fruktträd.

Länets enda kulturreservat är Komministerbostället Råshult i Stenbrohults socken, Älmhults kommun, som bildades 2002 med agrar inriktning. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att utveckla de kulturhistoriska värdena i reservatet.

Friluftsliv

Länsstyrelsens program för ”Naturutflykter i Kronoberg” erbjuder en mängd utflykter varav en stor andel sker i odlingslandskapet.

Analys och bedömning

Utifrån den negativa trenden som finns för de flesta parametrar inom miljömålet bedöms utvecklingsriktningen sammantaget vara negativ och bedömningen är att miljömålet inte kommer att nås till 2020. Flera miljömål skulle vara lättare att nå om lantbrukets konkurrenskraft förbättrades även i mindre gynnsamma områden.

Allt mer mark brukas extensivt

Ett omfattande problem i länet är att mycket åkermark brukas så extensivt att det kan bli ett problem att få dem bördiga igen.

Den minskande lantbrukskåren i kombination med ökande andel arrendemark riskerar också att intresset för att underhålla gemensamma kanaler/ diken minskar vilket kan försämra åkermarkens dränering.

77 procent av mjölkbönderna har försvunnit på 20 år

Befintliga styrmedel räcker inte för att vända eller stabilisera utvecklingen med minskande jordbruksmark i länet.

År 1995 var antalet aktiva mjölkbönder 711 stycken och har minskat till 165 stycken år 2015. Antalet mjölkkor har minskat med 28 procent. Störst minskning har skett i kommuner i skogsbygd. Totala antalet nötkreatur har minskat med 10 procent.

Det är också direkt negativt för länet att det utgår statliga bidrag för att minska mjölkproduktionen. Risken är att områden som redan har förlorat stor del av mjölkproduktionen tappar ännu mer betesdjur vilket i sin tur ger en negativ effekt på arealen brukad åker- och betesmark.

Det finns ett stort behov av att underlätta generationsskifte då länets jordbruksföretagare har hög medelålder. Länsstyrelsen var med i starten, tillsammans med flera samarbetsorganisationer under 2015, av ett projekt som heter Ung på landsbygden och som nu drivs av Leader Linné. Syfte är att lyfta landsbygdens potential och attraktionskraft och arbeta för en attitydförändring till att bo och verka på landsbygden.

Kulturmiljön är särskilt hotad i skogsbygden

Den rationalisering och strukturomvandling som sker speglar den stora minskningen av antalet betesmarker med miljöersättning i skogsbygden medan mellanbygdens betesmarker inte minskar i samma omfattning.

Allt färre värdefulla arealer får miljöersättning framöver

Under 2015 har en ny period för landsbygdsprogrammet startat och definitionen av betesmark har ändrats. Det är svårt att bedöma vad detta kommer få för konsekvenser. Andelen sökta marker med särskilda värden eller specialklass har dock varit lägre än förväntat. Detta tyder på ytterligare minskning av areal med höga natur- och kulturmiljöer inom miljöersättningen.

I certifierad ekologisk produktion utgår inte längre någon ersättning till vallodling. Vallodlingen dominerar i Kronobergs län då huvuddelen av lantbrukarna har djur som behöver grovfoder. Utan ersättning för ekologisk vallodling är det ofta inte ekonomiskt försvarbart för många mindre lantbruksföretag att certifiera produktionen då en minskad ersättning inte täcker kostnaderna för certifieringen. Följden blir att flera gårdar som drivs som ekologiska inte certifierar sig.

Länsstyrelsens prioriteringar

Länsstyrelsen prioriterar verksamhet som bidrar till landsbygdens utveckling vilket ska genomsyra hela myndighetens verksamhet. Arbete som indirekt är viktiga och som på sikt kan bidra till en positiv utveckling är bland annat att det har tagits fram en bredbandsstrategi samt livsmedelsstrategi under år 2015 och 2016.


[2] Miljömål.se, Indikatorn Häckande fåglar i odlingslandskapet: http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=65&pl=1

Pil uppåt smiley saknas Myrskyddsplanen

Samtliga våtmarker i Kronobergs län som ingår i ”Myrskyddsplan för Sverige” ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2020.

Med nuvarande takt i skyddsarbetet kommer inte målet att kunna nås. Under 2015 skyddades inte något objekt i myrskyddsplanen. Om målet ska kunna nås, måste objekten i Myrskyddsplanen prioriteras högre. En drivkraft kan vara att områdena kan bli värdefulla som besöksmål och bidra till landsbygdsutveckling.

Pil uppåt smiley saknas Öka arealen våtmarker i odlingslandskapet

I odlingslandskapet i Kronobergs län ska minst 400 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2020, räknat från år 2000.

Målet kan nås om resurser läggs på stöd och rådgivning, till exempel inom det nya landsbygdsprogrammet.

Det nya våtmarksstödet öppnade för ansökningar under senvåren-sommaren 2015 och har inriktning biologisk mångfald och vattenkvalitet med fokus på insatser i eller för att hantera problem orsakade av jordbruket i odlingslandskapet. Inga nya anläggningar hann genomföras under året.