Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål bedöms kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Två mål, Frisk luft och God bebyggd miljö, är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden gör flera mål svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Det behövs minskade utsläpp av klimatgaser och partiklar. Transportvanor och konsumtionsmönster måste ändras. Vattenskyddsområden måste fastställas och uppdateras i betydligt högre takt. Våtmarker och limniska miljöer behöver restaureras. Övergödningen från enskilda avlopp och jordbruksmark måste minska.

Sanering av förorenade områden åtgärdas, men takten behöver ökas för att omhänderta gamla miljösynder. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Förändringar i jord- och skogsbruket samt otillräckliga anslag för skydd och skötsel missgynnar den biologiska mångfalden. Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. På 20 år har 76 procent av mjölkbönderna och 28 procent av mjölkkorna försvunnit. Åkerarealen har under samma tid minskat med 17 procent, en utveckling som delas med Jämtland, Västernorrland och Norrbottens län. Samtidigt försvinner de naturliga gräsmarkerna, slåtterängarna och kulturmiljöerna, vilket innebär att variationen, och därmed den biologiska mångfalden i landskapet, minskar. Sånglärkan har till exempel minskat med 55 procent de senaste 30 åren. Även stare, rapphöna, tofsvipa, törnskata och storspov minskar.

Generationsskiften måste underlättas. Tillgängligheten på dagligvarubutiker och drivmedel på landsbygden är dålig. Bara hälften av länets hushåll har tillgång till bredband via fiber. Samtidigt som det finns en ambition från riksdagen att öka den ekologiska produktionen, och insikten ökar hos medborgarna om att konsumera ekologiskt och närproducerat, saknas tillräcklig lönsamhet för länets allt färre lantbrukare att bruka markerna i skogsbygden.

Det måste gå att bedriva jordbruk även i Kronobergs län.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Klimatförändringen är en av länets största utmaningar. Utsläppen av växthusgaser inom uppvärmningssektorn minskar och utsläppen från transportsektorn ökar. Åtgärder vidtas, inom flera områden, men inte alls i tillräcklig omfattning.

Resultat

Växthusgasernas utveckling i Kronobergs län är både positiv och negativ. Den stora utmaningen framöver är att komma tillrätta med utsläpp av klimatgaser från transportsektorn och industrierna i länet.

Inom transportsektorn ökar andelen förnyelsebara bränslen sakta, från en låg nivå, och främst genom inblandning av biobränslen i andra fordonsbränslen. I anslutning till en biogasanläggning utanför Alvesta invigdes i slutet av 2015 ett tankställe. Ytterligare ett tankställe för biogas är under uppbyggnad i Ljungby.

Projekt RESOLVE har syftet att minska koldioxidutsläpp som genereras av detaljhandeln. Länsstyrelsen är en av tio partners från åtta olika EU-länder som under fem år framöver ska arbeta inom projektet "RESOLVE - Hållbara transporter och övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp inom detaljhandel”.

Produktionen av energi från förnybara energikällor ökar. Främst från vindkraften, som dock ökar från en mycket låg nivå. Vid utgången av år 2015 fanns åtta vindkraftverk med en installerad effekt på 8 MW i Kronobergs län. I länet finns dock tillstånd för 130 vindkraftverk (okt 2015). Flera prövningar har avgjorts under 2016 i Mark- och miljööverdomstolen, vilket innebär att inom några år kommer flera anläggningar att byggas inom länet. En viktig fråga är elnätens kapacitet som påverkar hur mycket vindkraft som kan anslutas till elnäten.

Det finns en stor potential att effektivisera energianvändningen hos länets företag, men för få åtgärder genomförs. Länsstyrelsen och Energikontor sydost har under året arbetat med ett nytt projekt som riktar sig till små och medelstora företag, Ee-net Kronoberg med fokus på ökad energieffektivisering. Inledningsvis har energikartläggningar påbörjats för att få en bra grund för en systematisk och långsiktig energieffektivisering inom företagen.

Kraftfull satsning för att minska klimatpåverkande utsläpp

Under året har Länsstyrelsen initierat en regional nätverksplattform, GreenAct, som bygger vidare på tidigare arbetet inom Klimatkommission Kronoberg. Plattformen är under uppbyggnad. Hittills har en styrgrupp och en samhandlingsgrupp formerats med representanter från Region Kronoberg, Linnéuniversitet, Sustainable Småland, Miljö Linné, Energikontoret Sydost och Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Förutom Länsstyrelsen bedriver flera aktörer på regional nivå ett aktivt och kraftfullt åtgärdsinriktat arbete.

  • Miljö Linné arbetar aktivt inom området ”klimatsmart mat”.
  • Energikontor Sydost bedriver ett stort antal projekt för att energieffektivisera och minska länets klimatpåverkan
  • Miljöfordon Sverige verkar inom transportområdet och driver bland annat projektet ”GreenCharge”. Flertalet av länets kommuner har anslutit sig till projektet och därmed till målsättningen om en fossilbränslefri fordonsflotta år 2020.

Grön upphandling är också ett prioriterat område. Länsstyrelsen och Energikontoret har genomfört projektet ”Primes”, ett upphandlingsprojekt som syftar till att stödja framtagningen av klimatsmarta förfrågningsunderlag.

Analys

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2050. Åtgärdsarbete genomförs inte i tillräckligt stor utsträckning och tillräckligt kraftfulla styrmedel saknas för att öka takten i åtgärdsarbetet. Den sammanvägda bedömningen är att utvecklingsriktningen är neutral, eftersom det går att se en positiv utvecklingen inom vissa områden där åtgärder har genomförts.

Avgörande för om målet kan nås är att betydligt fler åtgärder genomförs. Fler aktörer krävs för att genomföra åtgärderna i beslutade program, men det krävs också att nya typer av åtgärder vidtas.

Kronobergs län har lyckats sänka de klimatpåverkande utsläppen från uppvärmningssektorn. Förklaringen är god samhandling mellan länets aktörer och länets placering mitt i södra Sveriges ”vedbod” som gjort att fossila bränslen kunnat ersättas med biobränsle.

Samtidigt är Kronoberg ett glest bebyggt län, med en stor andel boende i mindre tätorter på landsbygden. Detta gör att behovet av att ersätta fossila drivmedel med förnyelsebara blir ännu större, eftersom transporterna är svåra att ersätta med kollektivtrafik.

De styrmedel som finns idag är inte tillräckligt kraftfulla för att öka tillgången till nya förnyelsebara bränslen. Detsamma gäller inom området för energieffektivisering. Länsstyrelsen saknar idag resurser att arbeta i tillräckligt hög grad tillsammans med näringslivet. Tidigare nämnda projekt Ee-net Kronoberg är dock ett steg i rätt riktning. Bidrag eller andra styrmedel behövs för att få näringslivet intresserade av att energieffektivisera sina lokaler och sin produktion samt att klimatanpassa transporter i stor omfattning.

Ett positivt styrmedel är att regeringen har beslutat om ett nytt statligt klimatinvesteringsstöd för perioden 2015–2018, Klimatklivet, för att minska utsläppen av växthusgaser. Åtgärder som kan få stöd är konkreta klimatsatsningar inom till exempel transporter, industrier, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Hittills har 14 ansökningar beviljats i länet som bidrar till minskning av länets koldioxidutsläpp. 

Prioriteringar i länet

Samverkan med regionala och lokala aktörer under det kommande året är prioriterat, vilket är en framgångsfaktor för att nå varaktiga resultat inom klimat och energiområdet. Ett speciellt fokus kommer att ligga på att få till stånd avsiktsförklaringar, så kallade ”Miljömålslöften” med kommuner, företag och andra organisationer i länet. Länsstyrelsen genomför även insatser för att sprida information och få fler aktörer att söka klimatinvesteringstöd för att öka takten i åtgärdsarbetet.

Ett annat prioriterat område är Grön upphandling, där projektet Primes är en plattform för en mängd olika insatser.

Pil uppåt smiley saknas Fossilbränslefritt 2030

Användningen av fossila bränslen inom Kronobergs län har upphört 2030.

Målet kan nås, om fler åtgärder vidtas. Idag utgör förnybara bränslen drygt hälften av den totala energianvändningen i Kronobergs län (54 procent, 2013 års data). Förhållandena har varit i stort sett likadana sedan 2010 vilket innebär att ingen utveckling skett de senaste åren.  För att nå målet måste takten öka i utfasningen av fossila bränslen.

Det är främst inom transportområdet och industriell verksamhet som fossila bränslen används i länet i dag. Lämpliga åtgärder för att uppnå målet är att öka produktionen av biogas och andra typer av förnyelsebara drivmedel, inköp av fordon som drivs av förnyelsebara drivmedel samt elfordon.

Produktion av förnyelsebar el genom vindkraft och kraftvärme vid fjärrvärmeverk är också viktiga åtgärder för att möta behoven av förnybart inom hushåll, industri och transportområdet.

Pil uppåt smiley saknas Plusenergilän

År 2050 är Kronobergs län ett Plusenergilän. Detta innebär att produktionen av förnybar energi och biobränsle överstiger den totala energianvändningen i länet, dvs. blir självförsörjande och kan exportera förnybar energi.

För att nå målet om att bli ett plusenergilän krävs att den energi som Kronoberg under ett år tillför i form av biobränslen (både för direkt bruk och för produktion av el och fjärrvärme i länets kraft- och värmeverk) och förnybar el (från vattenkraft, vindkraft, solkraft) överstiger länets totala energianvändning.

Senaste data, från 2013, visar att den förnybara energitillförseln i länet ligger på omkring 2,7 TWh vilket är under hälften av det totala behovet på 6,1 TWh.

Detta innebär en stor utmaning för att nå målet men den relativt långa tidshorisonten till år 2050 möjliggör en större omställning. De energikällor som bedöms ha störst potential att öka är vindkraft och kraftvärme.

Pil uppåt smiley saknas Utsläpp av koldioxid från fossilt bränsle

Utsläpp av koldioxid i Kronobergs län från fossila bränslen län ska till år 2020 ha minskat till 2 ton per år och per länsinvånare.

Koldioxidutsläppen per person i Kronoberg var drygt 4 ton per person år 2013.

Utsläppen har minskat stadigt från år till år sedan år 2010. Utsläppen minskade sakta tidigare, för att öka igen 2010 till 4,3 ton per person.

Ska målet nås måste 2013 års utsläpp halveras vilket innebär att utsläppen måste minskas med nästan en tredjedels ton per år och person.

Pil uppåt smiley saknas Förnyelsebar energi

70 procent av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2020 från förnybara källor.

Målet kan nås, om fler åtgärder vidtas. År 2013 utgjorde förnybara bränslen drygt hälften, 54 procent, av den totala energianvändningen i Kronobergs län. Förhållandena har sett i stort sett likadana ut sedan år 2010 vilket innebär att ingen utveckling skett de senaste åren. För att nå målet måste takten öka i utfasningen av fossila bränslen.

Det är främst inom transportområdet och industriell verksamhet som fossila bränslen används i länet i dag. Lämpliga åtgärder för att uppnå målet är att öka produktionen av biogas och andra typer av förnyelsebara drivmedel, inköp av fordon som drivs av förnyelsebara drivmedel samt elfordon.

Produktion av förnyelsebar el genom vindkraft och kraftvärme vid fjärrvärmeverk är också viktiga åtgärder för att möta behoven av förnybarel inom hushåll, industri och transportområdet.

Pil uppåt smiley saknas Användning av elenergi

Användningen av elenergi i bostäder och lokaler samt industriprocesser ska minska med 20 procent till 2020, räknat från 1995.

Den totala användningen av el har minskat med 22 procent sedan 1995 och målet ser ut att vara uppnått.

Värden för elanvändning i lokaler har baserats på uppgifter från elanvändning för offentliga verksamheter. Inom denna kategori skedde en betydande minskning mellan 2000 och 2005 men förmodligen beror detta på en förändring i SCB:s statistikberäkning och omklassificering av kategorin snarare än någon verklig minskning av elanvändningen. Även inom industrin skedde flera förbättringar under åren 2008, 2010 och 2013 där elanvändningen minskat totalt med cirka 22 procent från 1995 års värden. Reduceringen i industrisektorn kan dock bero på nedläggning av verksamhet snarare än energieffektiviseringar.

Användningen av elenergin inom bostadssektorn har inte haft samma nedåtgående kurva utan ökade till och med under 2010. Mellan 2010-2013 skedde dock förbättringar och elförbrukningen har totalt sett minskat med 14 procent från 1995 års användning.

Pil uppåt smiley saknas Fossil koldioxid från trafiken

Utsläppen av fossil koldioxid från trafik och arbetsfordon har år 2020 minskat med 35 procent, jämfört med 1990 års utsläpp.

Senaste data från år 2013 anger utsläppen av koldioxid från fossila transporter till cirka 560 000 ton koldioxid vilket är en väsentlig skillnad från målbilden om 35 procents minskning från 1990 års nivå.

Skulle minskningen skett linjärt borde de vara år 2013 varit 430 000 ton CO2 för att år 2020 komma ner till 400 000 ton koldioxid. Fram till 2007 försvann de miljövinster som gjordes tack vare bränsleomställning till fossilfria drivmedel och energieffektivare fordon genom ett ökat resande under samma period. Efter 2008 (möjligen som följd av finanskrisen) minskade resandet något vilket gjorde att utsläppen började sjunka. Efter 2013 har utsläppen ökat igen då det ökande resandet inneburit att fossilfritt drivna fordon och effektiviseringar inte slår igenom i utsläppsstatistiken.

Sammantaget innebär detta att om det inte görs radikala förändringar på internationell, nationell och regional och lokal nivå är prognosen att målet inte kommer att uppnås.

Pil uppåt smiley saknas Förnyelsebara fordonsbränslen

Förnyelsebara fordonsbränslen utgör minst 30 procent inom vägtransporter år 2020 i Kronobergs län.

År 2013 utgjorde förnyelsebara fordonsbränslen cirka 9 procent inom vägtransporter (vilket var de senast tillgängliga data i november 2016). År 2010 var motsvarande siffra cirka 6 procent.

Trenden för användning av fossilfria fordonsbränslen går åt rätt håll men inte tillräckligt snabbt. Med nuvarande ökning (cirka 1 procents ökning per år) kommer målet att nås tidigast år 2035. En snabbare konvertering till fossilfria drivmedel behöver alltså komma till stånd.

Biogasanvändningen i transporterna har ökat från en nollnivå år 2010 till 2 GWh användning i transporter år 2013, motsvarande ca 1 procent vilket är samma nivå som för riket. Biogasanvändningen har ökat med ca 0,5 GWh/år från år 2011 till år 2014, och en snabbare ökning där kan göra skillnad för måluppfyllelsen.

Andelen etanol har legat på ungefär samma nivå under de senaste sju åren (ca 4 000 kubikmeter etanol/år). Denna nivå väntas inte att öka utan troligare sjunka med de subventioner som slopades innan årsskiftet till 2016.

Användningen av el inom vägtransporter har legat på en relativt konstant nivå mellan 2009 och 2013 på 0,05 procent. Med de senaste årens elbilsutveckling kan denna andel förväntas öka under åren fram till 2020 – men antagligen inte utan understöd.

Pil uppåt smiley saknas Förnyelsebara drivmedel i Kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken i Kronobergs län är fossilbränslefri år 2020.

År 2014 uppgick fossilfria drivmedlen till 75 procent av den totala bränsleförbrukningen i kollektivtrafiken.

Det gjordes en ny upphandling av fordon år 2012 vilket innebar att en ny fordonsflotta började rulla under år 2013. Det har inneburit att förbrukningen av de fossilfria bränslena har ökat markant.

Kollektivtrafikmyndigheten menar att arbetet kommer fortgå och bedömningen är att målet om 100 procent fossilfritt bränsle till år 2020 troligen kommer att nås.

I Växjö drivs stadstrafiken på biogas och denna andel kommer troligen inte öka ytterligare om inte trafiken i sig utökas med fler bussar. Däremot har viss andel körts på naturgas vilket förmodligen kommer fasas ut succesivt varefter logistik och teknik kring produktion och tankning förbättras. Nya förbättringar kommer även ske när regiontrafiken inom kort kommer konvertera över till HVO (Hydrogenated Vegetable Oil, en förnybar drivmedelskomponent som kan blandas i diesel eller ersätta diesel i dieselmotorer).

Pil uppåt smiley saknas Produktion av förnyelsebara fordonsbränslen

Produktion av förnyelsebara fordonsbränslen t.ex. biogas i Kronobergs län ska vara minst 30 GWh år 2020. (Detta motsvarar årsförbrukningen för ca 2700 personbilar.)

Den totala biogasproduktionen år 2014 var 15,1 GWh.

Av detta nyttjades 9 GWh inom kollektivtrafiken och 3 GWh tankades av privatbilar. I Kronobergs län finns sju biogasanläggningar. Två deponigasanläggningar och fyra reningsverksanläggningar finns i Ljungby, Alvesta, Växjö och Älmhult. Endast Växjö kommuns reningsverk har en uppgraderingsanläggning och står för huvuddelen av fordonsgasproduktionen. I Alvesta stod år 2014 en samrötningsanläggning klar. I anläggningen rötar ett antal lantbrukare sitt gödselavfall som uppgraderas till fordonsgas. Produktionen från denna anläggning ökade succesivt under 2015 och beräknas i fulldrift producera 15 GWh.

Länsstyrelsen bedömer att produktionen av biogas kommer att nå målet till år 2020. Det finns både rötningskapacitet och tillräckligt med rötningssubstrat från matavfall, slam från reningsverk och gödsel för att producera så mycket biogas som är uppställt i målet. Länsstyrelsen bedömer att om det finns avsättning för gasen kan utveckling bli fortsatt god och att det finns utrymme för fler anläggningar i länet.

Pil uppåt smiley saknas Tankställen för förnyelsebara bränslen

Tankställen för förnyelsebara fordonsbränslen (utöver E85) finns i alla kommuner i Kronobergs län år 2020.

I Kronobergs län finns tre tankstationer för biogas: i Alvesta, Växjö och Älmhult.  Ytterligare en tankstation är under uppbyggnad i Ljungby och det övervägs om det behövs ytterligare en för tung trafik i Växjö. Det finns totalt 31 stycken laddstolpar för elbilar och flera nya planeras.

Utbyggnadstakten för förnyelsebara bränslen går stadigt framåt och prognosen är att målet om tankställen för förnyelsebara bränslen ser ut att kunna nås till 2020. Dock kan det bli svårt för de mindre kommunerna att få underlag till biogasmackar och där bedömer Länsstyrelsen att det är mest realistiskt att satsa på laddstolpar. Tankställen som delvis eller helt erbjuder biodiesel är också möjliga alternativ framgent om produktion och efterfrågan på det helt fossilfria bränslet ökar.

Pil uppåt smiley saknas Ökat resande med kollektivtrafiken

För kollektivtrafiken gäller följande: Marknadsandelen ska öka till 15 procent år 2030.

Andelen av kollektivtrafiken i allt resande i Kronobergs län var 11 procent år 2015. Det är ungefär som de senaste åren. Andelen i Kronobergs län har pendlat mellan 10 och drygt 11 procent de senaste 4 åren. Det nationella genomsnittet år 2015 var 26 procent, där storstadsregionerna drar upp andelen. I Stockholms län var 49 procent av resorna kollektiva år 2015. Uppgifterna är hämtade från Kollektivtrafikbarometern.

Marknadsandelen i Kronobergs län har tidigare ökat de senaste åren, men ligger nu stadigt mellan 10 och11 procent: 9,2 procent år 2010, 10,8 procent år 2011, 11,4 procent år 2012, 10 procent år 2013 och till 11 procent år 2014 och år 2015.
Om marknadsandelen ska kunna öka till 15 procent behöver fler satsningar för kollektivtrafiken göras. Som en positiv faktor att bygga vidare på är att kundnöjdheten i Kronoberg är hög. I trafikbarometerns årliga undersökning angav 63 procent att de var nöjda med sitt länstrafikbolag vilket är högre än riksgenomsnittet på 61 procent år 2014.