Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I Jönköpings län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. Däremot, trots ett aktivt och långsiktigt åtgärdsarbete för att nå målen, bedöms de övriga målen inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Av de mål som inte kommer att nås till 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.

Trots att många miljökvalitetsmål bedöms som svåra att nå så pågår det ett aktivt åtgärdsarbete som ökar förutsättningarna att målen ska nås på sikt. Ett exempel är att Jönköpings län restaurerar stora arealer utdikade våtmarker i några av länets skyddade våtmarksområden och markägare anlägger våtmarker i odlingslandskapet. Bedömningen av Myllrande våtmarker som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.

För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler nödvändiga åtgärder. Anslagen för biologisk mångfald har de senaste åren minskat, vilket påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Flera miljökvalitetsmål är beroende av skärpta internationella och nationella styrmedel och åtgärder, det gäller framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser i samhället: myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen under senare år utvecklat samverkansformerna och bland annat sedan år 2011 bildat Klimatrådet. Klimatrådet är ett samverkansorgan med företrädare för offentliga och privata aktörer. Klimatrådet leds av Länsstyrelsen med Landshövdingen som ordförande och arbetar för att nå visionen om att länet ska bli ett plusenergilän 2050. Vi ser att arbetet inom Klimatrådet bidrar till att nå Begränsad klimatpåverkan.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Montrealprotokollet har medfört att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskat markant. Halterna av ozonnedbrytande ämnen i stratosfären var som högst i början av 1990-talet men har sedan dess minskat. Många ämnen har lång nedbrytningstid vilket innebär att ozonlagret kommer påverkas under en längre tid. Dessutom finns många av ämnena kvar i olika produkter som fortsätter att läcka. För att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är det därför viktigt att produkter som innehåller dessa ämnen tas omhand som farligt avfall. Det gäller till exempel kylar, frysar och luftkonditioneringsanläggningar.

I länet bedrivs ett informationsarbete för att förbättra hanteringen av köldmedier vid transporter och insamling av kyl- och frysanläggningar. I länets kommuner sker en kontinuerlig insamling av kasserade kyl- och frysskåp. Länsstyrelsen har i samverkan med polis och tullen arbetat kring gränsöverskridande transporter av avfall för att minska illegala transporter av kasserade kyl- och frysskåp.

Under året har Länsstyrelsen påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för hälsans miljömål. I hälsans miljömål ingår skyddande ozonskikt. I arbetet är tre arbetsgrupper verksamma. Skyddande ozonskikt har tillsammans med frisk luft och säker strålmiljö varit fokus i en av grupperna. Gruppen har för skyddande ozonskikt huvudsakligen tittat på frågan om ozonnedbrytande ämnen i byggisolering från rivningsavfall. Gruppen bedömde att det finns fungerade system och lagstiftning för omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen från kylar, frysar och luftkonditioneringsanläggningar.

En följdeffekt av ett tunt ozonskikt är att UV-strålningen blir starkare. Det medför att risken att drabbas av hudcancer ökar. I Jönköpings län har vi sett en ökande trend av antalet dokumenterade fall av hudcancer, både av malignt melanom och ej malignt melanom. I ett samverkansarbete mellan Länsstyrelsen, Landstinget och Vetlanda, Eksjö och Jönköping kommuner bedrivs ett arbete med UV-informatörer, vars syfte är att förändra människors attityd till solning.

Analys

Det är främst internationellt som Sverige idag behöver verka för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Detta görs genom att inom ramen för Montrealprotokollet påverka andra länder att övergå till miljövänligare alternativ i de verksamheter som fortfarande använder ozonnedbrytande ämnen. I Jönköpings län behöver arbetet med att ta hand om ozonnedbrytande ämnen i rivningsavfall samt omhändertagande av gamla kyl- och frysanläggningar fortsätta.

I arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen har fokus för skyddande ozonskikt varit rivningsavfall. Det är inom det område där det bedöms finnas behov av ytterligare åtgärder på regional nivå. Kunskap kring ozonnedbrytande ämnen i rivningsavfall behöver stärkas i samtliga led från beställare av rivning till slutlig omhändertagande av avfallet. Vad gäller hantering av ozonnedbrytande ämnen i kylar och frysar finns redan idag fungerande system för omhändertagande. Det är bra att frågan illegala transporter av avfall kommit upp på agendan.

Uttunningen av ozonskiktet, som ett globalt genomsnitt, upphörde år 1996. År 2010 var ozonskiktet över södra Sverige det tjockast uppmätta sedan år 1991. Det går dock inte att med statistisk säkerhet säga att vändpunkten för uttunningen är nådd. Det beror på ozonskiktets naturliga variationer och på andra parametrar som påverkar tjockleken. Allt tyder dock på att den vändpunkt man förväntas passera runt år 2020 ska kunna uppnås, för att i förlängningen återgå till ett ozonskikt motsvarande det innan år 1980. Det senare förväntas ske runt år 2050.

För att på sikt få antalet hudcancerfall att minska krävs en attitydförändring av människors hälsovanor. Än idag är det vanligt att man ser det som ett sundhetstecken att vara brun. Genom länets arbete med att lära yngre människor bättre solvanor kan vi förhoppningsvis på sikt se en klar och tydlig tendens till minskning av antalet fall av cancer. 

Pil uppåt smiley saknas Skyddande ozonskikt i Jönköpings län

Indikatorer som följer upp målet