Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som bidrar till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, av de mål som bedöms på regional nivå, som är nära att nås till år 2020 och det är Grundvatten av god kvalitet. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men det krävs ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder för att nå Bara naturlig försurning. Det gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Även om miljömålen inte kommer att nås till 2020 så är utvecklingstrenden för miljön i Jönköpings län positiv för två av målen: Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det beror på att nedfallet av försurande ämnen har minskat och på de insatser som har gjorts för att minska orsakerna till övergödning.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Stora arealer utdikade våtmarker har restaurerats i några skyddade områden och flera våtmarker har anlagts i odlingslandskapet. Utvecklingen för Myllrande våtmarker blir ändå neutral eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas funktioner ska behållas.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är den naturvårdssatsning som skett där anslagen har ökat med 73 procent och skapat bättre förutsättningar än under hela miljömålsperioden att åstadkomma resultat.

Miljömålen kräver engagemang från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner. Länsstyrelsen har utvecklat samverkansformerna och bland annat bildat Klimatrådet och samverkansrådet för biologisk mångfald.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisas resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

 

Åtgärder på regional nivå

  • Tillsynsprojekt utfasning av farliga kemikalier, som dels riktar sig mot verksamhetsutövare, genom krav på registrering och diskussion om utfasning och dels till tillsynsmyndighet, genom framtagande av material samt checklistor
  • Tillsyn av förorenade områden
  • GIS-analys: Kartering- Klimatpåverkan på förorenade områden och miljöfarlig verksamhet
  • Miljöövervakning: Screening av PFAS, kvicksilver i fisk, undersökningar av enskilda vattenförekomster med förhöjda halter farliga ämnen , till exempel Anderstorpsån
  • Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet Hälsans miljömål, där bland annat Giftfri miljö ingår. Programmet började gälla vid årsskiftet 2015/20161

 Åtgärder på kommunal nivå

  • Flera kommuner i länet arbetar med att minska exponeringen för farliga kemikalier i förskolan. Satsningen ska lyfta fram frågan, informera och utbilda samt resultera i en handlingsplan
  • Jönköpings kommun har tagit fram en kemikalieplan
  • Tillsyn av förorenade områden

 Åtgärder näringslivet

  • Undersökning och sanering av förorenade områden

 Övriga åtgärder

  • Kemikaliekonferens med tema textil. Konferensen lockade drygt 300 besökare som inkluderade politiker, tjänstemän, näringsliv och intresserad allmänhet. Konferensen belyste textilernas miljöpåverkan

Miljöövervakningen och vattenförvaltningen visar på trender och förekomst av nya ämnen till exempel mikroplaster som är små plastpartiklar, mindre än 5 millimeter i diameter. Storleken gör att plasterna inte renas i reningsverken. I våra vatten äts den upp av djur i tron att det är mat. Mikroplatser har påträffats i Vättern, mätningar visar att halterna här är högre än i Östersjön.  Resultaten av utförd PFAS-screening visar att tre ytvatten med tydlig påverkan och källorna behöver utredas mer för eventuella åtgärder medan i två lokaler är påverkan inte lika tydlig men något förhöjd och källorna kan behöva utredas mer för eventuella åtgärder.

I länet finns det cirka 5 100 potentiellt förorenade områden registrerade varav cirka 1 300 objekt är riskklassade, under utredning eller så har saneringar påbörjats eller genomförts. Av dessa är 58 högst prioriterade.

I länet pågår sanering på sex prioriterade platser. Av dessa är tre helt finansierade av statliga bidrag medan övriga finansieras helt eller delvis av ansvarig enligt miljöbalken. Ett av de objekt som har åtgärdats är före detta Banverkets impregneringsanläggning i Nässjö. Flera saneringsåtgärder har utförts till följd av exploateringar eller att tillsynsmyndigheten ställt krav på åtgärder. Det pågår kontinuerligt mindre saneringar på industrier eller liknade som bygger ut eller på platser med mindre föroreningsskador.

Hushållen använder mycket växtskyddsmedel och hushållskemikalier. Även konsumtionen ökar av varor, kläder och kemiska produkter. Indikatorn ”Konsumenttillgängliga kemiska produkter” visar en ökning av antalet kemiska produkter de senaste åren2. Även antalet produkter som inte är klassificerade som hälsofarliga uppvisar motsvarande ökning. Många konsumenter är inte medvetna om den miljöpåverkan som konsumtionen eller användningen innebär.

Analys och bedömning

Målet är inte är möjligt att nå till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att se någon utvecklingsriktning.

Mängden nya kemikalier ökar snabbt. Ökad konsumtion leder till en ökad kemikalie-­ och varuproduktion och därmed ökad spridning av farliga ämnen. Ämnen som är spridda i miljön eller finns lagrade i varor, byggnader och i förorenade områden kan påverka människor och miljö under lång tid. För att minska den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen behövs effektiva styrmedel och åtgärder från internationell till lokal nivå.

Kommunernas arbete om kemikalier har intensifierats genom till exempel framtagande av strategier, översyn av kemikalier samt giftfri förskola. Att rikta in sig mot barns miljöer är också viktigt då barn är känsligare än vuxna men åtgärderna är inte tillräckliga för att nå målet. Både barn och vuxna exponeras av diverse mer eller mindre farliga kemikalier i sin vardag. Även om en informerad allmänhet kan göra aktiva val måste det kombineras med en aktiv politik som ställer hårda krav på vilka kemikalier som får finnas på marknaden samt ställer krav på tydlig information så att en informerad allmänhet kan göra aktiva val. Det krävs då också tydligare märkning för konsumenten.

Användningen av särskilt farliga ämnen kan förväntas minska framöver tack vare flera direktiv och internationella konventioner som kräver begränsningar. Men det framställs hela tiden nya ämnen med okända verkningar. Lokalt behöver utfasningsarbetet inom tillsynen av miljöfarlig verksamhet fortsätta. Tillsynen kan även bidra till ökad kunskap om ämnens miljö- och hälsofarliga egenskaper så att tillräckliga försiktighetsmått genomförs för att skydda människor och miljön.

Arbetet med förorenade områden som utförs av Länsstyrelsen och kommunerna är en grundförutsättning för att uppnå en Giftfri miljö. Det har presenterats förslag till etappmål som visar med tydlighet på behovet av en högre takt i arbetet med avhjälpandeåtgärder. I budgeten har det skett satsningar dels genom en ökning av anslaget med 50 miljoner kronor per år och dels genom ett bidrag på 300 miljoner kronor för att bidra till sanering som kombineras med bostadsbyggande. En stabil och hög nivå på det statliga anslaget för avhjälpandeåtgärder är avgörande för att öka efterbehandlingstakten och nå målet till år 2050.

En osäkerhet är hur klimatförändringarna påverkar miljömålet till exempel genom risk för ökad spridning av föroreningar från förorenade områden och ökad rörlighet av ämnen som kvicksilver.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2015:37. Hälsans miljömål, Åtgärdsprogram 2016-2020

2. www.miljomal.se, indikatorn ”Konsumenttillgängliga kemiska produkter”